Pedagogik
-
Inskolning på förskola – hur går det till?
När små barn ska börja förskolan är inskolningen viktig, men hur bör den gå till? Forskare har nu fått en bild av hur förskolestarten ser ut i praktiken.
-
Särbegåvade elever underpresterar för att passa in
Särskilt begåvande elever kan dölja sina förmågor av rädsla för att hamna utanför. De är inte heller så självgående att lärarstöd inte behövs. Däremot behöver undervisningen anpassas, menar forskare.
-
Taggade lärare fick bättre koll på lektionerna
I ett projekt har lärare utrustats med sensorer för att visualisera hur de rör sig i klassrummen. Målet är att ny teknik ska ge dem en bättre överblick av hur tiden fördelas mellan olika elever.
-
Förskolor firar högtider – men väjer för religiöst arv
Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.
-
Pandemistudenters erfarenheter kan ändra undervisning
När pandemin slog till 2020 ställde alla universitet om till distansundervisning. Skiftet innebar en stor utmaning för studenterna. Anonymiteten ökade och kraven på egen disciplin höjdes. Men handledning fungerade alldeles utmärkt på distans.
-
Så får elever med autism det bättre i skolan
Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.
-
Elever måste öva mer på att prata spanska i skolan
Sverige har sedan länge en kommunikativ inriktning på undervisningen i främmande språk. Trots detta har eleverna svårt att nå avsedda nivåer i spanska, särskilt i muntlig språkfärdighet. Hur kan det komma sig?
-
Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna
Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en <a...
-
Förskolan viktig för att bevara samiska språk
Förskollärare kan fungera som språkliga förebilder och arbeta tillsammans för mer undervisning på sydsamiska. Det visar en studie som lyfter fram förskolans betydelse för att göra språket mer levande i vardagen.
-
Studenter ger högt betyg till IVA-handledare under pandemin
Hur var det att göra praktik inom intensivvården under pandemin? En studie visar att blivande specialistsjuksköterskor upplevde en bra lärandemiljö – trots att handledarna hade en tuff arbetssituation.
-
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande
Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det...
-
Personal i förskolan tolkar centralt ord på olika vis
Förskolan ska bedriva undervisning. Det är läroplanen tydlig med. Men vad menas med undervisning, när det gäller förskolan? Det kan betyda en rad olika saker beroende på vem som får frågan, visar <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Studenter med nätverk klarar studierna bättre
Studiegrupper som uppstår av sig själva, eller utformas av läraren, kan påverka både studenternas beredskap och deras studieresultat positivt.
-
AI-chatt slår igenom med dunder och brak – så smart är den
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver "läskigt bra" och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
-
Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning
Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.
-
Så kan vi prata om sex i skolan
Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.