Familj, utbildning, framtidstro och religiös förankring kan hjälpa människor att stå emot extremistisk påverkan och rekryteringsförsök från militanta grupper. Det framgår av en ny rapport. I den intervjuas personer som, trots påverkansförsök, inte har anslutit sig till jihadistiska grupper i konfliktzoner.
Tidigare forskning har främst fokuserat på personer som har radikaliserats. I den nya rapporten, som kommer från Jönköping University, riktas i stället uppmärksamheten mot människor som har stått emot påverkan. Genom att undersöka deras erfarenheter identifieras faktorer som tycks stärka motståndskraften mot extremistiska budskap.
Familj och vänner är viktiga
22 personer i Göteborg intervjuades i rapporten. Samtliga hade utsatts för jihadistisk propaganda eller rekryteringsförsök.
En slutsats är att motståndskraft sällan handlar om en enda faktor. Familj, vänner, utbildning och tydliga framtidsmål spelade ofta en viktig roll, enligt intervjuerna, för att personerna skulle stå emot extremistisk påverkan. Människor som redan upplevde att de hade meningsfulla relationer och en tro på framtiden hade också svårare att lockas av extremistiska gruppers löften om gemenskap, mening och tillhörighet.
Många av intervjupersonerna granskade också aktivt de budskap som de mötte. De ifrågasatte rekryterarnas argument, funderade över konsekvenserna av att resa till konfliktområden och jämförde extremistiska budskap med sina egna erfarenheter, värderingar och kunskaper.
Religionen kan skydda
Rapporter pekar också på att religion inte bör förstås som vare sig en entydig riskfaktor eller en entydig skyddsfaktor. Religiös kunskap och en stabil religiös förankring kunde framstå som viktiga skyddsfaktorer när de gav intervjupersonerna alternativa sätt att förstå och tolka sin religion, vilket gjorde dem mindre mottagliga för våldsbejakande tolkningar av islam.
– Vilka religiösa tolkningsramar och auktoriteter individen har tillgång till och hur dessa används för att förstå politiska konflikter och religiösa skyldigheter påverkar hur religionen fungerar och om den kan motverka radikalisering, säger rapportförfattaren Marco Nilsson, professor i globala studier vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.
Rapportens slutsatser kan bidra till utvecklingen av mer träffsäkra förebyggande insatser, menar Marco Nilsson. I stället för att enbart fokusera på riskfaktorer pekar studien på betydelsen av att stärka skyddande miljöer och relationer, skapa framtidstro samt utveckla människors förmåga att kritiskt granska extremistiska budskap.
Rapport:
När rekryteringen misslyckas – Skyddsfaktorer mot våldsbejakande islamistisk radikalisering, Jönköping University, på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism, CVE.
