Rymden

Astronomer vet mycket om hur stjärnor föds och utvecklas. Däremot är det svårare att förutsäga när och hur en stjärna ska sluta sina dagar. I en artikel i Nature beskriver ett internationellt forskarlag observationer av en döende stjärna som fångas strax efter explosionen. Denna...

Naturens extremer kan vara svåra att föreställa sig, men fysikern Dmitry N. Kobyakov ger i sin avhandling en ökad förståelse av egenskaper hos ultrakalla atomära gaser samt materia med extremt hög densitet i neutronstjärnor.

Teknik för extrema förhållanden, raketexperiment och studier i rymdturism. Det är exempel på verksamhet som knyts till rymdcentret som öppnar den 1 mars på KTH. Astronauten Christer Fuglesang blir centrets föreståndare.

Ett nytt forskningsprojekt vid MDH i samverkan med företagen Bruhnspace AB och AMD ska med hjälp av teknik från spelkonsoler utveckla en superdator för framtidens dataanalysberäkningar i satelliter. Syftet är att stärka den svenska rymdindustrins konkurrensförmåga i världen.

Den 20 januari klockan elva ringer väckarklockan för den europeiska kometjägaren Rosetta. Efter snart tio års färd genom rymden är det nu dags att väcka Rosetta som börjar närma sig sitt mål, kometen Churyumov-Gerasimenko. Ombord på Rosetta finns bland annat svenska instrument som ska...

Tvärtemot vad många tror sker en ekonomisk utveckling i Nordkorea – om än mycket långsam. Nya jordbruksmarker växer fram, långt borta från maktens centrum i huvudstaden Pyongyang. Detta visar två lundaforskare genom ett helt nytt sätt att använda satellitbilder.

Det är inte vare dag vi har möjlighet att undersöka en meteorit som kommer från planetern Mars. Men nu har Naturhistoriska riksmuseets forskare gjort det och det visade sig vara den första meteoriten som kommer från höglandet på Mars södra halvklot.

Fredag den 22 november 2013, (kl. 13:02 svensk tid) skickas de tre satelliterna i Swarm-projektet upp från Plesetsk i Ryssland. Svenska rymdfysiker från Institutet för rymdfysik, IRF, bidrar med ett instrument till samtliga satelliter. Svenskarna ska studera elektriska fält och strömmar, bland...

När solvinden växelverkar med jordens magnetosfär uppstår komplicerade plasmaprocesser som resulterar i att vi kan se norrsken på himlen. I en avhandling presenterar Katarina Axelsson, doktorand vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, resultat från optiska norrskensobservationer, både...

Rymdingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet tar fram en lösning för satelliters orientering i rymden i samarbete med franska rymdorgansiationen CNES.

Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en...

Astronomer har för första gången hittat en jetstråle som skickas ut från en döende stjärna. Upptäckten, som har gjorts av forskare vid bland annat Chalmers, innebär ett viktigt steg mot att förklara några av rymdens vackraste och märkligaste objekt – och att förutse vad som händer...

Små, runda, kalla moln i rymden har de rätta egenskaperna för att bilda planeter utan solsystem. Nya mätningar, gjorda bland annat med Chalmers teleskop, pekar på att inte alla fritt flytande planeter kastas ut ur planetsystem. De kan också födas fria.

Nya resultat från forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala förklarar supersnabba elektroner i rymden. Resultaten har publicerats i det senaste numret av Nature Physics.

Rymdsonden Mars Express sköts upp den 2 juni 2003. Tio år senare gör den fortfarande mätningar kring Mars. Ombord finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna.

En ny, dramatisk bild, tagen med det danska 1,54-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium, fångar ett område i rymden som kallas NGC 6559.