Skola
-
”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen
Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfrånvaro beror oftast på faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan få elever att komma tillbaka.
-
Pandemistudenters erfarenheter kan ändra undervisning
När pandemin slog till 2020 ställde alla universitet om till distansundervisning. Skiftet innebar en stor utmaning för studenterna. Anonymiteten ökade och kraven på egen disciplin höjdes. Men handledning fungerade alldeles utmärkt på distans.
-
Fetma hos förskolebarn ökade under pandemin
Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.
-
Så får elever med autism det bättre i skolan
Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.
-
Elever måste öva mer på att prata spanska i skolan
Sverige har sedan länge en kommunikativ inriktning på undervisningen i främmande språk. Trots detta har eleverna svårt att nå avsedda nivåer i spanska, särskilt i muntlig språkfärdighet. Hur kan det komma sig?
-
Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna
Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.
-
Så kan läxläsningen fungera bättre – och bli roligare
Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.
-
Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning
Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.
-
Så kan vi prata om sex i skolan
Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.
-
Tjejer och killar gillar idrotten ungefär lika mycket
Det finns en uppfattning att tjejer är mer negativt inställda till skolans idrott än killar är. Men det stämmer inte, enligt en ny studie. Och enligt forskarna finns en fara i att hävda att tjejer gillar idrott mindre.
-
Framtidstro kan rädda unga från gängen
Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.
-
Färre barn i grundskolan får särskilt stöd – tydlig trend sedan 1990-talet
Allt färre barn får särskilt stöd i grundskolan, visar forskning från Göteborgs universitet. Och det stöd som ges handlar allt oftare om att separera elever från deras ordinarie klass, vilket medför risker – barnen känner sig ofta utanför och misslyckade.
-
Outbildade lärare – en orsak till glädjebetyg i friskolor
Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.
-
Nära samarbete mellan lärare är bra för alla
Lärare som jobbar ihop, systematiskt. Och en undervisning som anpassas så att alla elever kan ta till sig den. Det bäddar för framgång i skolan, enligt forskning från Malmö universitet.
-
Betyg i årskurs 4 – men varför då?
I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i...
-
En av fyra elever kan inte förklara Förintelsen
En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.