Sociala medier

De svenska nyhetsmedierna ägs av allt färre företag. Det har varit en tydlig trend under det senaste årtiondet, visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet. Utvecklingen innebär möjligheter – och risker.

"Hundvissling", att skicka ut dolda budskap som bara "hörs" av vissa i befolkningen, är ett grepp som kan användas av politiker. Det har inte studerats mycket i Sverige. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan greppet mycket väl fungera på svenska väljare.

Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig. – Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.

Populära profiler i sociala medier blandar allt oftare samhällsfrågor och produktreklam. Det kan öka försäljningen – men bara om engagemanget uppfattas som genuint och publiken inte är alltför skeptisk. Det framgår av en studie från Handelshögskolan i Stockholm.

Sociala medier bidrar till gemenskap och underlättar kontakten med vänner och familj. Men allt på nätet får oss inte att må bra. Utseendehets kan få unga kvinnor att känna sig misslyckade och tonårspojkar utsätts för mycket hat. Det visar en rapport.

De flesta svenskar lägger mycket tid på medier − mest populärt är att titta på rörlig bild och strömmad tv. Men även sociala medier står högt i kurs och Tiktok lockar allt fler yngre. Årets Mediebarometer visar också att förtroendet för public service är högt.

I myllret av inlägg på sociala medier är det inte alltid lätt att avgöra om informationen är korrekt och trovärdig. Men genom att använda ett datorspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie vid Uppsala universitet.

Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de...

Fertilitet och bröstcancer är områden där tester och behandlingar med tveksam effekt saluförs till kvinnor. Reklamargumenten har ofta en feministisk ton samtidigt som de säljande företagen tiger om att vetenskapligt stöd saknas, skriver forskare i en...

Psykisk hälsa och självkänsla kan förbättras om mindre tid läggs på sociala medier. Det visar en studie där unga vuxna begränsade användningen till en halvtimme om dagen.

Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir vanligare. Och framträdande politiker som är kvinnor trakasseras och tystas i högre utsträckning än manliga kollegor. Denna klyfta får följder för demokratin, enligt en ny...

Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare "skammade", visar forskning.

Ungdomar sover ofta för lite. Och många av dem tycker att vuxna bör skärpa till sig och bestämma mer – till exempel genom att kräva att skärmar släcks i god tid på kvällen. Det framgår av en avhandling.

Fler prenumererar på dagstidningar. Och befolkningen i Sverige ägnar överlag mer tid åt medier jämfört med hur det var före pandemin. Det framgår av statistik från Göteborgs universitet.

Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.

Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola.