Vård och omsorg
-
Oklart om råd för bättre livsstil gör nytta
Allt fler patienter får råd och tips om hur de kan förbättra sin hälsa, men oftast saknas vetenskapligt stöd för att rådgivningen verkligen leder till en livsstilsförändring. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Kronisk hosta kan vara ärftligt
Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.
-
Robotdjur allt vanligare inom äldrevården
Sällskapsrobotar i skepnad av hundar eller katter finns numera på många demensboenden, men utvärderingar om effekter har saknats. Nu visar en avhandling att de artificiella husdjuren kan ha en lugnande effekt, men de innebär också merarbete för personalen.
-
Sex på äldreboenden väcker dubbla känslor
Boendemiljön, fasta rutiner och rädsla för rykten kan försvåra samlivet på ett äldreboende. Dessutom kan vårdpersonal ha en positiv attityd kring äldres sexuella behov – men känna sig obekväma och osäkra när känslorna uttrycks. Det visar en studie.
-
Bra vård börjar med personalen
Framtidens äldreomsorg står inför flera stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvaliteten och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande, visar forskning.
-
AI-kamera hjälper till att hitta allvarliga infektioner
Snart räcker det kanske att skanna ansiktet med en kamera för att mäta puls, andning och blodtryck. Tekniken kan i framtiden bli ett hjälpmedel när läkare snabbt ska bedöma akuta infektioner, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
-
Så kan AI underlätta framtidens välfärd
I takt med att efterfrågan på välfärdstjänster ökar ställs vi inför en utmaning: tillgången på arbetskraft ökar inte i samma takt. För att möta denna utmaning har välfärdsteknik, robotar och artificiell intelligens, AI, identifierats som potentiella lösningar.
-
Könsroller lever kvar inom äldreomsorgen
Kvinnliga enhetschefer förväntas komma ihåg födelsedagar och vara empatiska. Män i motsvarande roll betraktas som mer kompetenta men saknar samtidigt stöd. En avhandling från Linköpings universitet visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling inom äldreomsorgen.
-
Chattbotar som terapeuter – inte riskfritt
Appar som lovar lindring av psykisk ohälsa växer lavinartat. Men eftersom många klassas som friskvård skyddas inte sårbara användare av en ny EU-förordning. Forskare manar därför till försiktighet vid val av appar som inte utvecklats av vårdgivare.
-
Bättre vård för högutbildade vid prostatacancer
Prostatacancervården i Sverige är ojämlik, på flera sätt. Män med högre utbildning och högre inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för andra, visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
AI skriver journalen tio gånger snabbare än doktorn
Forskare från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, i samarbete med bland annat Danderyds sjukhus, har visat att AI-modellen Chat GPT kan skriva medicinska anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare, utan att kvaliteten blir sämre.
-
Ny metod kan stärka benvävnad efter frakturer
Ny forskning visar att det går att öka benbildning kring kirurgiska implantat hos bensköra patienter. Studien publiceras i Acta Biomaterialia.
-
Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom
Patienter med kronisk njursjukdom fångas oftast inte upp av vården när sjukdomen är i ett tidigt skede. Det framgår av en internationell studie från bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att inte upptäcka sjukdomen i tid kan få allvarliga följder.
-
Läkare positiva till sjukstugor i glesbygden
I norra Sveriges glesbygd finns så kallade sjukstugor som avlastar de stora sjukhusen. Läkarna på sjukstugorna är överlag mycket positiva till arbetssättet och många anser att systemet borde byggas ut i Sverige. Det visar en ny avhandling.
-
Högst kvalitet på äldreboenden utan vinstkrav
Sveriges bästa icke-kommunala äldreboenden drivs av aktörer utan vinstsyfte, visar ny forskning.
-
Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv
Så kallade blödningskontrollkit kan vara till hjälp i exempelvis köpcentra vid akuta händelser. Men var ska denna utrustning placeras? Inte vid entrén i alla fall, konstaterar forskare som har gjort en datorsimulering av en explosion i ett köpcentrum.