Växter
-
Så blir livet i staden om vi når klimatmålen
Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.
-
Mer koll på ärtan kan ge bättre grön biff
Hur skapar man en växtbaserad biff med perfekt tuggmotstånd eller ett silkeslent substitut till mjölk? Forskare ska nu undersöka hur ärtprotein kan bidra till framtidens livsmedel.
-
Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
-
Träd överhettas i en varmare regnskog
Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
-
Små jordgubbar när bekämpningsmedel gör bin slöa
Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Rapporter från Artportalen viktiga vid myndighetsbeslut
Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.
-
Vide kan rena mark från föroreningar
Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.
-
Så reagerar växter på beröring
Vi vet sedan tidigare att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter, men har inte vetat varför. Nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering.
-
Ny chans att spana efter tång – i år under månens sken
Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer...
-
Våren är sen i år – björk och hägg tvekar
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i...
-
Grönare städer om hyresgäster får bestämma
Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
-
Hur långt har våren kommit hos dig? Rapportera in till forskare
Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor. – På så sätt får vi ett mått på om årets...
-
Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats de senaste 200 åren
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt...
-
Mammutar dog ut när klimatförändringar tog födan
Ullhåriga mammutar överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än man tidigare trott. Det visar dna-spår i tundran, som också avslöjar att de långhåriga elefantdjuren antagligen dog ut av svält – inte på grund av...
-
Nu grönskar det för proteinerna
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur...