Växter

En studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till...

Madagaskar har en enorm biologisk mångfald med många helt unika arter. Men det rika livet på ön är hotat och hjälp behövs, enligt forskare.

Sjögräs kan hejda stranderosion med upp till 70 procent, enligt en studie. Sjögräsrötterna funkar som sand-armering. Och det går att återplantera sjögräs där det har försvunnit, till exempel på Västkusten.

Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.

Hur skapar man en växtbaserad biff med perfekt tuggmotstånd eller ett silkeslent substitut till mjölk? Forskare ska nu undersöka hur ärtprotein kan bidra till framtidens livsmedel.

Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.

Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling...

Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.

Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.

Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.   

Vi vet sedan tidigare att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter, men har inte vetat varför. Nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering.

Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer...

Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i...

Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.

Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor. – På så sätt får vi ett mått på om årets...

Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt...