Att förstå forskning
Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att bedöma saker du hör eller läser om. Det hjälper dig att avgöra vad som är viktigt på riktigt.
De flesta av oss är bara intresserade av vad forskarna kommit fram till, inte hur de har kommit fram till det. Så varför behöver du bry dig?
Det korta svaret är: för att du ska kunna avgöra vad resultatet betyder för dig.
Är det elitidrottare som har undersökts och du är en vanlig motionär? Att lägga om sin träning utifrån forskning som baseras på professionella skidåkare är antagligen inte särskilt meningsfullt.
Det går att luras med forskning
Forskning är en av våra mest tillförlitliga källor till kunskap. Men det går också att bli vilseledd av forskning. Till exempel när en tidning skruvar en nyhetsartikel för att något ska låta mer spännande. Eller när någon använder en forskningsstudie för att ”bevisa” en åsikt, till exempel att ”lightläsk kan ge cancer” – men inte säger något om de tio studier som säger något annat.
En pusselbit ger sällan hela bilden
När medier, som vi på forskning.se, skriver om forskning, handlar det ofta om en enda studie. Men verkligheten är nästan alltid för komplicerad för att en enda forskningsstudie ska kunna ge hela bilden.
Låt oss ta ett exempel:
”Skärmar i skolan försämrar resultaten”
Forskargruppen X har följt några högstadieklasser där eleverna använt surfplattor i matematikundervisningen under ett läsår. När forskarna jämför resultaten på nationella prov med klasser som inte haft surfplattor, ser de att eleverna med plattor har klarat sig sämre.
Nu har forskarna fått viktig information som de kan gå vidare med. Kanske vill de undersöka om det gör någon skillnad vilka ämnen det handlar om, hur lärarna använder surfplattorna – eller om effekten ser annorlunda ut i andra skolor?
När nyheten ”Skärmar i skolan försämrar resultaten” sedan publiceras i en tidning är den inte fel – men den som bara läser rubriken kan tro att skärmar alltid är dåliga i skolan, oavsett hur de används.
Varför är forskarna inte överens?
Forskningsresultat kan verka motsägelsefulla och förvirrande. ”Ena dagen säger forskarna si och andra dagen säger de så”, hör man ibland. Det kan bero på många saker – forskarna kan till exempel ha gjort helt olika typer av studier eller tolkat sina resultat på olika sätt.
Låt oss fortsätta med vårt exempel:
”Skärmar gör undervisningen mer effektiv”
Medan forskargruppen X följde högstadieklasser under ett år, har forskargruppen Y gjort intervjuer med lärare som använder digitala verktyg i undervisningen. De berättar att det blir lättare att anpassa undervisningen till olika elever, att eleverna är mer engagerade – och att fler deltar i diskussioner.
När nyheten ”Skärmar gör undervisningen mer effektiv” publiceras i en tidning är det inte konstigt om man tycker att forskningen är motsägelsefull – nyss stod det ju att skärmar försämrar resultaten?
Checklista när du läser om forskning
När du hör eller läser om forskning kan det vara bra att ha några frågor i bakhuvudet. De hjälper dig förstå vad resultaten faktiskt säger – och vad de inte säger.
-
1
Vad är det för typ av studie eller undersökning?
Det finns olika sätt att ta fram kunskap. I vissa studier samlar forskarna in siffror eller mäter något. I andra analyserar de texter, intervjuer eller historiska dokument. Metoden påverkar vad forskarna kan komma fram till – och hur säkra de kan vara på sina slutsatser.
-
2
Hur många har undersökts?
I vissa typer av forskning – till exempel undersökningar där man vill räkna ut hur vanligt något är – spelar antalet deltagare stor roll. Ju fler som undersöks, desto mer kan man säga om en större grupp.
En forskare vill ta reda på hur många ungdomar i Sverige som använder TikTok. Om forskaren bara frågar 100 ungdomar, till exempel elever på en enda gymnasieskola, kan just de använda TikTok mer eller mindre än andra. Då är det svårt att dra slutsatser om alla ungdomar i Sverige.
-
3
Vad eller vilka ingick i studien?
Urvalet – alltså vad eller vilka som har undersökts – påverkar vad eller vilka man kan dra slutsatser om. Tänk dig en studie om skolstress bland elever. Om forskarna bara har pratat med elever på högpresterande skolor i storstäder, kanske deras upplevelser inte stämmer in på elever i andra skolor.
Samma sak gäller om forskaren undersöker debattartiklar, dagböcker eller intervjuer – det som valts ut avgör vad forskningen kan säga något om.
-
4
Är det en studie på djur?
Djur används ibland i forskning, särskilt inom medicin och biologi. De kan reagera liknande som människor – men inte alltid. Resultat från djurförsök kan vara en viktig ledtråd, men det betyder inte att samma sak skulle hända i en människa.
Därför gör forskare ofta flera olika studier innan de drar några slutsatser om hur något fungerar för människor.
-
5
Har forskarna hittat ett samband eller ett orsakssamband?
I forskning hittar man ofta samband: två saker händer samtidigt. Men det behöver inte betyda att den ena orsakar den andra.
Till exempel kan en studie visa att ungdomar som håller på mycket med mobilen sover mindre. Men det betyder inte automatiskt att det är mobilen som orsakar sömnbristen – det kan också vara så att elever som har svårt att sova av andra orsaker kollar mer på mobilen.
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se