Att förstå forskning

Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att bedöma saker du hör eller läser om. Det hjälper dig att avgöra vad som är viktigt på riktigt.

De flesta av oss är bara intresserade av vad forskarna kommit fram till, inte hur de har kommit fram till det. Så varför behöver du bry dig?

Det korta svaret är: för att du ska kunna avgöra vilken betydelse resultatet har för dig.

Är det elitidrottare som har undersökts och du är en vanlig motionär? Att lägga om sin träning utifrån forskning som baseras på professionella skidåkare är antagligen inte särskilt meningsfullt.

Det går att luras med forskning

Forskning är vår bästa källa till sanning, ja. Men det går också att bli vilseledd av forskning. Till exempel när en tidning skruvar en nyhetsartikel för att något ska låta mer spännande. Eller när någon använder en forskningsstudie för att ”bevisa” en åsikt, till exempel att ”lightläsk kan ge cancer” – men inte säger något om de tio studier som säger emot.

En pusselbit ger sällan hela bilden

När medier, som vi på forskning.se, skriver om forskning, är det ofta enskilda studier som lyfts fram. Men verkligheten är nästan alltid för komplicerad för att en enda forskningsstudie ska kunna ge hela bilden. Forskare studerar ofta bara en liten del av verkligheten.

Låt oss ta ett exempel:

”Lightläsk kan ge cancer”

Forskargruppen X undersöker vad som händer när tio råttor matas med stora mängder av sötningsmedlet aspartam under lång tid. De ser att några av råttorna utvecklar levercancer.

Nu har de fått viktig information som de kan gå vidare med. Kanske vill de undersöka om de får samma resultat om de studerar fler råttor och minskar mängden aspartam?

När nyheten “Lightläsk kan ge cancer” sedan publiceras i en tidning är den inte fel – men den som bara läser rubriken kan tro att läsken är farlig att dricka.

Varför är forskarna inte överens?

Forskningsresultat kan verka motsägelsefulla och förvirrande. ”Ena dagen säger forskarna si och andra dagen säger de så”, hör man ibland. Det kan bero på många saker, forskarna kan till exempel ha gjort helt olika typer av studier eller tolkat sina resultat annorlunda.

Låt oss fortsätta med vårt exempel:

”Lightläsk bättre än vanlig läsk”

Samtidigt som forskargruppen X studerar råttor som ätit aspartam har forskargruppen Y delat in försökspersoner med diabetes i två grupper: en grupp som dricker vanlig läsk och en annan grupp som dricker lightläsk.

Forskarna ser att gruppen som dricker vanlig läsk går upp i vikt och har högre blodsockernivåer jämfört med gruppen som dricker lightläsk. De har nu fått viktig information som de kan gå vidare med. Kanske vill de undersöka om skillnaderna gäller även för personer som inte har diabetes?

När nyheten ”Lightläsk bättre än vanlig läsk” publiceras i en tidning är det inte konstigt om man tycker att forskningen är motsägelsefull – nyss stod det ju att lightläsk kan ge cancer?

Checklista när du läser om forskning

Om en vän påstår att forskning visar att något är farligt – eller tvärtom väldigt hälsosamt – kan några kontrollfrågor nyansera det kompisen hört. Du kan till exempel fråga dig själv:

• 1

  Vad är det för en studie?

  Det finns olika typer av vetenskapliga studier och de kan ge olika typer av information. En observationsstudie kan till exempel visa samband mellan två faktorer – men inte tala om ifall den ena faktorn orsakar den andra.

• 2

  Hur många har ingått i studien?

  Ju fler som undersökts desto bättre – för det mesta. Det beror på vad det är forskarna studerar! Tänk dig att en forskare vill ta reda på hur många ungdomar i Sverige som använder TikTok. Om forskaren bara frågar 100 ungdomar, till exempel elever på en enda gymnasieskola, kan det vara så att just de 100 ungdomarna använder TikTok mer eller mindre än genomsnittet. Det betyder att resultatet inte stämmer för alla ungdomar i Sverige.

• 3

  Vilka var med i studien?

  Urvalet – det vill säga vilka eller vad som undersökts – kan säga oss något viktigt.

  I vårt exempel med lightläsken (ovan) bestod urvalet av personer som har diabetes. Därför kan man inte vara säker på att resultatet skulle bli samma om personer utan diabetes hade undersökts.

• 4

  Är det en studie på djur eller på människor?

  Djur används ibland i medicinsk forskning. Det finns många likheter mellan djur och människor, och forskning där djur har undersökts kan ses som tecken på att resultatet gäller även för människor. Men det är inte alls säkert.

• 5

  Har forskarna hittat ett orsakssamband eller ”bara” ett samband?

  I forskning letar man ofta samband: ”det finns ett samband mellan att dricka läsk och ha högre vikt”. Men alla samband är inte orsakssamband, det vill säga det är inte säkert att det är läsken som orsakar viktuppgången.

Läs också:

Lightläsk – hur farligt är det egentligen?

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se