Så kan forskning gå till – steg för steg

1

Börjar ofta med en fråga, ett problem eller en kunskapslucka

Det kan vara något som verkar konstigt eller oväntat, något som inte har undersökts tillräckligt – eller något som forskaren vill förstå bättre. Ibland kommer idén när forskaren går igenom vad som redan är känt och ser att det saknas kunskap. Då kan det leda vidare till en ny studie. Forskare kan också undersöka om resultat, som andra forskare kommit fram till, stämmer.

2

Ringar in vad studien ska handla om

Inom vissa forskningsfält formulerar forskaren en eller flera forskningsfrågor. Frågorna gör det lättare att fokusera och hålla studien på rätt spår. I andra områden handlar det mer om att avgränsa ett tema eller ett problem som forskaren vill fördjupa sig i.

Exempel på forskningsfrågor om betygsstress:

– Är betygsstress olika för pojkar och flickor?

– Hur påverkar föräldrars förväntningar och stöd?

– Vilka strategier använder unga för att hantera betygsstress?

3

Formulerar en hypotes (ibland)

Forskare inom naturvetenskap, medicin och vissa delar av samhällsvetenskapen utgår ibland från en hypotes – en gissning eller ett antagande som går att testa.

Exempel: Betygsstress ökar risken för ångestsymtom hos unga.

Till skillnad från en forskningsfråga, som är mer öppen, är en hypotes ett påstående – ett tänkbart svar som forskaren kan pröva för att se om det stämmer.

I ämnen som historia, litteratur eller konst försöker forskaren tolka och förstå det som studeras – till exempel hur kvinnor skildrades i dagstidningar på 1800-talet. Då finns det en poäng i att inte börja med en färdig idé om vad svaret ska bli. I stället vill forskaren vara så öppen som möjligt och se vad som kommer fram i materialet.

4

Tar reda på vad andra har gjort

Innan forskaren går vidare behöver hen ta reda på vad man vet sedan tidigare. Det görs genom att läsa vetenskapliga artiklar, böcker och andra studier inom samma ämne. Då kan forskaren bygga vidare på tidigare kunskap i stället för att bara göra om samma sak.

Men att upprepa studier är också viktigt – det gör man för att se om resultaten håller även när någon annan gör om undersökningen.

5

Bedömer om idén är värd att undersöka

Tidigt i processen behöver forskaren fundera på om idén är värd att undersöka. Bidrar studien till ny kunskap?

Ny kunskap behöver inte vara något stort eller helt nytt. Det kan räcka att bekräfta tidigare resultat, ge en djupare förståelse – eller visa att något inte stämmer. Allt detta är viktiga bidrag till forskningen inom området.

6

Ibland behövs etiskt godkännande

En studie kan behöva godkännas av en etisk nämnd. Det gäller till exempel om människor eller djur är inblandade. Det kan handla om experiment, enkäter, intervjuer eller annan insamling av känsliga uppgifter.

Syftet är att skydda de som deltar och att se till att forskningen görs på ett ansvarsfullt sätt.

7

Planerar upplägget

I det här steget planerar forskaren hur studien ska gå till. Det handlar om att bestämma vilka data eller vilket material som ska samlas in, hur det ska göras och hur det ska analyseras. Den här planen kallas ibland forskningsdesign.

8

Samlar in eller väljer ut material

Forskaren samlar in eller väljer ut det material (data) som behövs för att kunna undersöka sin fråga.

Det kan vara data som forskaren själv tar fram, genom att till exempel göra enkäter, experiment eller olika konstnärliga arbeten. Men det kan också handla om att sammanställa data som redan finns, som uppgifter i register, dagboksanteckningar, politiska beslut eller tidigare forskningsstudier.

När det handlar om att få fram data via experiment eller mätningar av olika slag räcker det ofta inte att göra det bara en gång – forskaren behöver upprepa experimenten eller mätningarna för att se så att resultatet blir samma varje gång. Det gör man för att minska risken för fel.

9

Går igenom materialet

Nu går forskaren igenom det insamlade materialet för att hitta mönster, svara på forskningsfrågorna och – i vissa fall –testa om en hypotes stämmer.

Hur analysen görs beror på forskningsfrågan och vilken sorts material forskaren undersöker.

10

Drar slutsatser

När analysen är klar drar forskaren sina slutsatser. I vissa fall handlar det om att se om hypotesen stämde – alltså om det man trodde från början verkar stämma med det man har sett i studien. Om inte, kan forskaren behöva tänka om eller testa något annat.

I andra fall handlar slutsatserna om att förstå vad materialet visar, hur olika delar hänger ihop och om det går att se det på ett nytt sätt. Då behöver forskaren visa vilka data som ligger till grund för tolkningen, hur det har analyserats och hur man har kommit fram till sina slutsatser. På så sätt kan andra följa resonemanget och bedöma om tolkningen verkar rimlig.

11

Får sin forskning granskad

När forskningen är klar behöver den granskas av andra. Forskaren beskriver då sitt arbete och sitt resultat, ofta i en text, som delas med andra forskare. Det kan ske i seminarier, på konferenser, vid disputationer eller inför att en bok ges ut. Ett vanligt sätt i många ämnen är peer review, där en tidskrift låter forskare granska texten innan den publiceras.

12

Sprider sin forskning – till andra forskare

När forskningen har blivit granskad och godkänd kan den spridas. Det görs ofta genom att publicera en vetenskaplig artikel, bok eller rapport. Forskarna kan också presentera sina resultat på konferenser, i föreläsningar eller – inom konstnärlig forskning – genom konst, film eller musik.

Hur resultaten sprids beror alltså på ämne och arbetssätt. Om flera forskare varit med anges de som medförfattare eller medskapare.

13

Sprider kunskap utanför forskarvärlden

En viktig del av forskning är att sprida kunskap till andra än forskare. I Sverige är det till och med lag på att högskolor och universitet ska dela med sig av kunskap – det kallas samverkansuppgiften.

För forskare kan det handla om att hålla föredrag, skriva populärvetenskapliga texter eller vara med i media. Ofta skickar lärosäten ut pressmeddelanden för att nå journalister – många artiklar här på forskning.se bygger just på sådana.

14

Fortsätter forska

Arbetet är inte slut för att en studie är klar. Den vetenskapliga processen är inte en rak linje, utan mer som en cirkel. Forskarna återvänder ofta till olika steg för att ifrågasätta, bygga vidare och förstå mer.

Vetenskapliga slutsatser är aldrig helt färdiga, utan de är den bästa kunskap vi har just nu.