Vilka ingår i studien?
Vem har forskarna studerat? Svaret är viktigt för att du ska kunna avgöra vad resultatet har för betydelse.
Urval kallas det, när forskare väljer vilka eller vad som ska studeras. Urvalet ska helst vara representativt för den grupp som forskarna vill kunna säga något om.
Vi tar ett exempel:
Om forskare vill ta reda på hur svenskar i allmänhet ser på klimatförändringar måste de välja ut människor till sin studie som representerar alla svenskar. Det betyder att urvalet (gruppen som studeras) ska vara som en miniatyrversion av den svenska befolkningen, alltså en mix av personer i olika åldrar, av olika kön, som bor på olika platser och har pluggat olika länge.
Om urvalet inte är representativt kommer det att påverka resultatet.
Till exempel:
- Om studien har för många unga kommer resultatet snarare spegla hur unga människor ser på klimatförändringar.
- Om studien har fler kvinnliga än manliga deltagare kommer resultatet att visa kvinnors åsikter om klimatförändringar.
- Om studien har en övervikt av personer som bor på landsbygden kommer resultatet visa hur människor på landsbygden ser på klimatförändringar.
Ett representativt urval gör att man kan dra slutsatser om en stor grupp utifrån en liten grupp. Så hur stor bör gruppen man studerar vara? Det beror på.
Hur stor är studien?
När behöver urvalet inte vara representativt?
Ibland är det inte viktigt att ha ett representativt urval.
Här är några exempel:
- Forskare vill studera effekten av en ny träningsmetod och genomför därför en fallstudie med en grupp elitidrottare.
- Forskare vill förstå mer om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och väljer ut några patienter med just den sjukdomen som de intervjuar.
- Forskare vill undersöka hur en diet påverkar blodsockret hos personer med typ 2-diabetes. Urvalet består av personer med sjukdomen som kan tänka sig att följa en diet under tre månader.
Testa dig själv: Ser du fallgroparna?
Här är tre exempel på varför det är bra att tänka på urvalet:
-
”Högintensiv träning bättre för hjärtat”
Urval: Studien genomfördes på en grupp elitidrottare.
Problem: Elitidrottares kroppar fungerar ofta annorlunda jämfört med vanliga människor. Det är inte säkert att resultatet blir samma för en vanlig motionär. -
”Digitalt verktyg hjälpte barn att lära sig läsa”
Urval: Studien genomfördes på en liten skola med små klasser och hög lärartäthet.
Problem: Att verktyget funkade kan bero på den unika miljön. Det är inte säkert att resultatet gäller för barn på andra skolor. -
”Gå 6 000 steg om dagen räcker”
Urval: Deltagarna bestod av friska vuxna med en aktiv livsstil.
Problem: Resultatet kan vara missvisande eftersom personerna i studien redan var hälsosamma och aktiva. Andra personer kan behöva gå fler steg för att uppnå samma effekt.
Är urvalet bra? 3 frågor du kan ställa dig
Ett bra urval innebär att de som undersöks representerar den grupp som forskarna vill säga något om. Här är tre frågor som är bra att ställa sig när man läser om forskning.
- Vilka var med i studien?
Var de kvinnor, män, barn, elitidrottare, sjuka, friska … - Var kommer de ifrån?
Kommer de från ett specifikt land, en särskild arbetsplats eller skola, eller har de en viss socioekonomisk bakgrund? - Är de tillräckligt lika den större grupp som studien vill uttala sig om?
Vill studien uttala sig om en hel befolkning måste urvalet vara tillräckligt blandat för att spegla hela befolkningen.
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se
