Vad är forskning?
Att forska innebär att bygga kunskap och det är något som människor alltid gjort. För att överleva – och för att vi är så vansinnigt nyfikna och roade av att fundera. Den metod som dagens forskare använder har utvecklats och förfinats under tusentals år.
Tänk dig våra förfäder. De sitter runt lägerelden och resonerar så att ögonen glöder i kapp med lågorna. Frågeställningarna är: Hur fälla en mammut på bästa sätt? Vilka bär är giftiga och i vilken mängd? Vad kan hjälpa oss att hitta hem efter en lång jakt?
Någon visar en annan en pilspets som har fungerat ovanligt bra och gett pilen en stadig bana. De beslutar sig för att försöka tillverka flera pilar av samma typ. Vad är det som gör den så bra? Vad är det för typ av flinta du använder?
De samlas och delar kunskap för att förstå världen – och överleva. Vissa menar att det var där det började, det vi idag kallar vetenskaplig metod.
Så vad är så speciellt med hur forskare idag bygger kunskap?
Forskning är som att bygga Ikea-möbler (nästan)
Precis som när du försöker sätta ihop en Billy-bokhylla är forskning en process. Det behövs en manual. Forskningsprojekt kan visserligen se väldigt olika ut. Vissa forskare undersöker hur universum fungerar, andra försöker ta reda på varför vissa människor älskar koriander medan andra tycker att det smakar tvål. Men i grunden följer all forskning samma manual – samma vetenskapliga process.
Slump och vetenskap – en bra kombination
Forskning är för det mesta hårt arbete. Forskare lägger massor av tid på att metodiskt undersöka olika frågor, experimentera och analysera. Resultaten ligger ofta många år framåt i tiden.
Och även om det händer att vetenskapliga upptäckter kommer till av en slump, är det tack vare den vetenskapliga processen som de blivit till pålitliga och användbara uppfinningar.
Här är tre historiska upptäckter:
-
1
Obevakade bakterier blev livsviktig medicin
En av de mest kända slumpmässiga upptäckterna är medicinen penicillin. Forskaren Alexander Fleming glömde en skål med bakterier framme medan han var på semester. När han kom tillbaka upptäckte han att mögel hade dödat bakterierna. Fleming kunde ha tänkt “Uh, vad äckligt!” och kastat alltihop. Istället undersökte han noggrant vad som hade hänt. Genom att göra experiment, dokumentera och låta andra forskare granska hans arbete, förvandlade han den slumpmässiga händelsen till en revolutionerande medicinsk upptäckt: vårt första antibiotika.
(Sen tog andra forskare vid och såg till att det blev möjligt att masstillverka antibiotika och därmed bota sjukdomar som tidigare varit dödliga. Men det är en annan historia!)
-
2
Smältande choklad gav het överraskning
Ingenjören Percy Spencer arbetade med radarutrustning när han märkte att chokladkakan i hans ficka smälte. Han kunde ha blivit irriterad över att behöva tvätta sina byxor, men istället utforskade han fenomenet. Genom att testa olika livsmedel och finjustera sina observationer, ledde hans slumpmässiga upptäckt till att mikrovågsugnen uppfanns. Vem hade kunnat tro att en smält chokladkaka skulle leda till att vi kan poppa popcorn på några minuter?
-
3
Superdåligt klister blev supersuccé
Kemisten Spencer Silver arbetade på det amerikanska företaget 3M och försökte utveckla ett superstarkt lim – men råkade skapa ett klister som knappt höll ihop alls. I stället för att kassera det, delade han sin upptäckt med kollegor. En av dem, Art Fry, insåg att det svaga klistret kunde användas för att skapa återanvändbara bokmärken. Det ledde till uppfinningen post-it lappar, vilket visar att även “misslyckanden” kan förvandlas till framgångar genom kreativitet och vetenskaplig undersökning.
Reproducerbarhet – när andra forskare får samma resultat
En viktig del av forskningsprocessen är att utforma experiment och undersökningar så att andra forskare kan upprepa dem. Det är som att vara kokboksförfattare och skapa recept. Om någon annan följer receptet till punkt och pricka ska han eller hon få samma slutresultat: exakt samma maträtt.
När ett forskningsresultat kan upprepas av andra forskare kallas det att en studie är reproducerbar. Det innebär att vi kan lita på att forskningsresultatet stämmer.
Reproducerbarhet kan vara skillnaden mellan liv och död. Tänk dig en patient som får en behandling baserad på forskning som aldrig upprepats eller granskats – och som sedan inte fungerar som den borde.
När forskning kan upprepas har vi …
-
Fått säkrare resultat. Om andra kan göra samma studie och få samma resultat, kan vi vara säkra på att resultaten är korrekta och inte beror på slumpen eller är en engångshändelse.
-
Lärt oss mer. När forskare gör om ett experiment flera gånger får de mer kunskap och en tydligare bild av det de undersöker.
-
En stabil grund för mer forskning. När resultat kan upprepas blir de en pålitlig bas att bygga vidare på för framtida forskning.
Den vetenskapliga metoden – steg för steg
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se