Den vetenskapliga metoden – steg för steg

1

Startar med en fråga, ett problem eller en kunskapslucka

Forskning kan börja på olika sätt. En forskare kanske lägger märke till något intressant eller oväntat, eller stöter på ett problem som saknar svar. Det kan också handla om att förstå något bättre, ifrågasätta en tidigare tolkning eller undersöka en ny situation.

Ibland börjar forskningen med att gå igenom vad som redan är känt. Om något saknas, kan det leda vidare till en ny studie. Andra gånger testar forskare om tidigare resultat håller, genom att upprepa eller bygga vidare på tidigare forskning.

2

Bestämmer vad studien ska handla om

Forskaren börjar med att sätta ord på vad studien ska handla om. Det kan vara en tydlig fråga, ett problem, ett ämne att förstå bättre – eller något att utforska konstnärligt.

Efter det formulerar forskaren en eller flera forskningsfrågor. De är ofta smalare och mer konkreta och hjälper till att styra vad som ska undersökas – och hur.

Exempel på forskningsfrågor:

– Är betygsstress olika för pojkar och flickor?

– Hur påverkar föräldrars förväntningar och stöd?

– Vilka strategier använder unga för att hantera betygsstress?

3

Formulerar en hypotes (ibland)

Forskare inom naturvetenskap, medicin och vissa delar av samhällsvetenskapen utgår ibland från en hypotes – en gissning eller ett antagande som går att testa.

Exempel: Betygsstress ökar risken för ångestsymtom hos unga.

En hypotes kan ge forskningen en tydlig riktning och hjälpa forskaren att planera sin undersökning. Till skillnad från forskningsfrågor, som är öppna och inte bundna till ett visst svar, är en hypotes ett påstående om vad forskaren tror att svaret kan vara.

Men alla forskningsfält jobbar inte med hypoteser. Inom till exempel humaniora, konstnärlig forskning och delar av samhällsvetenskapen bygger forskningen ofta på öppna frågor, tolkningar eller undersökningar utan färdiga antaganden.

Exempel: Hur skildrades kvinnor i dagstidningar på 1800-talet?

4

Tar reda på vad andra har gjort

Innan forskaren går vidare behöver hen ta reda på vad som redan är känt inom ämnet. Det görs genom att läsa vetenskapliga artiklar, böcker och andra studier. Det är viktigt för att inte upprepa något i onödan – och för att kunna bygga vidare på tidigare forskning.

5

Bedömer om idén är värd att undersöka

Tidigt i processen behöver forskaren fundera på om idén är värd att undersöka. Bidrar studien till ny kunskap på något sätt?

Ny kunskap behöver inte vara något stort eller helt nytt. Det kan räcka att bekräfta tidigare resultat, ge en djupare förståelse – eller visa att något inte stämmer. Allt detta är viktiga bidrag till forskningen inom området.

6

Söker etiskt godkännande (ibland)

I vissa fall behöver forskningen godkännas av en etisk nämnd. Det gäller till exempel om människor eller djur deltar i studien. Det kan handla om experiment, enkäter, intervjuer eller insamling av känsliga uppgifter.

Syftet är att skydda de som deltar – och att se till att forskningen görs på ett ansvarsfullt sätt.

7

Planerar hur studien ska gå till

Nu planerar forskaren hur studien ska genomföras. Det handlar om att bestämma vilka data eller vilket material som ska samlas in, hur det ska göras och hur det ska analyseras. Den här planen kallas ibland forskningsdesign.

8

Samlar in data eller material

Nu samlar forskaren in det som behövs för att kunna svara på sina frågor – det kan vara siffror, mätningar, intervjuer, texter, bilder eller något annat. Hur det går till beror på ämnet och syftet. Det kan till exempel handla om att skicka ut enkäter, intervjua personer, göra observationer eller genomföra experiment.

Allt dokumenteras noggrant, så att andra forskare kan förstå vad som har gjorts – och i vissa fall upprepa det.

9

Analyserar data eller material

Nu går forskaren igenom det insamlade materialet för att hitta mönster, svara på forskningsfrågorna – och i vissa fall testa om en hypotes stämmer.

Hur analysen görs beror på forskningsfrågan och vilken sorts data eller material som använts.

10

Drar slutsatser

När analysen är klar drar forskaren slutsatser. I vissa fall handlar det om att se om hypotesen stämde – då säger man att den är bekräftad. Om den inte stämmer kan forskaren behöva formulera en ny hypotes och testa igen.

I annan forskning handlar slutsatserna om att tolka ett material, förstå ett samband eller lyfta nya perspektiv. Forskaren måste hela tiden vara öppen för att tänka om, ifrågasätta och justera sin tolkning utifrån det som analysen visar.

11

Får sin forskning granskad

Forskning granskas ofta av andra forskare innan den sprids. Det kan ske på seminarier, konferenser eller när en bok eller rapport läses av redaktörer och experter.

Ett annat vanligt sätt är peer review, där forskaren skickar sin text till en vetenskaplig tidskrift. Andra forskare bedömer om studien är välgjord och om slutsatserna stöds av resultaten.

 

12

Sprider sin forskning – till andra forskare

När forskningen är granskad och godkänd är det dags att sprida resultaten. Det sker ofta genom att publicera en vetenskaplig artikel, bok eller rapport. Men forskningen kan också presenteras på konferenser, i föreläsningar eller genom konstnärliga uttryck.

Hur forskningen sprids beror på ämne och arbetssätt. Om flera forskare varit med står de som medförfattare eller medskapare.

 

 

13

Sprider kunskap utanför forskarvärlden

En viktig del av forskning är att sprida kunskap till andra än forskare. I Sverige är det till och med lag på att högskolor och universitet ska dela med sig av kunskap – det kallas samverkansuppgiften.

För forskare kan det handla om att hålla föredrag, skriva populärvetenskapliga texter eller vara med i media. Ofta skickar lärosäten ut pressmeddelanden för att nå ut bredare – många artiklar här på forskning.se bygger just på sådana.

14

Fortsätter forska

Forskning tar inte slut när en studie är klar. Den vetenskapliga processen är inte en rak linje, utan mer som en cirkel. Forskarna återvänder till olika steg för att ifrågasätta, bygga vidare och förstå mer.

Vetenskapliga slutsatser är aldrig helt färdiga – de är den bästa kunskap vi har just nu.

Läs också: När är något vetenskapligt bevisat