Kan man forska om vad som helst?
Ja, man kan forska om nästan vad som helst – så länge man håller sig till lagar, forskningsetik och vetenskapliga metoder.
Man kan till exempel forska om hur katter jamar. Språkvetaren Susanne Schötz upptäckte att hennes egna fem katter lät olika i olika situationer. Vad betydde det? Det blev ett forskningsprojekt där hon mätte katternas jam, kurr och spinn med vetenskapliga metoder.
Så pratar katten med sitt jam
Forskning kan ge oväntad nytta senare
Vad man väljer att forska om är upp till en själv, utifrån intresse och förkunskaper. Ingen vet på förhand vad forskningen kan leda till. Från början ser man kanske inte någon praktisk nytta med det man vill undersöka – man vill helt enkelt bara förstå mer. Men så plötsligt kommer det oväntat till användning, ibland långt senare.
Många av historiens viktigaste upptäckter har skett när forskare undersökt något helt annat.
8 upptäckter som gjort livet enklare
Andra forskningsprojekt kan visa sig vara jätteviktiga i framtiden. Som när fågelinfluensan kom, och forskning om fåglars flyttvägar plötsligt blev värdefull för hela samhället.
Vad gör en forskare?
Hur man gör när man forskar beror på många saker, som vilket ämne det handlar om. Här är tre exempel :
Läkaren Mattias Carlsten förändrar immunceller i ett labb för att de ska bli bättre på att hitta cancertumörer och döda dem.
Bibliotekarien Amira Sofie Sandin studerar ungas inlägg i sociala medier.
Astrobiologen Sandra Siljeström är forskare på amerikanska rymdmyndigheten Nasa och letar efter liv på planeten Mars.
När går det inte att forska?
För att kunna forska om något, måste det gå att se, mäta eller dokumentera det. Om det inte går, kan man heller inte undersöka det vetenskapligt. En forskare kan till exempel inte bevisa eller motbevisa hypotesen ”enhörningar förökar sig bäst i arktiska områden” eftersom det inte finns några enhörningar att studera. En fråga som många vill ha svar på är vad som händer efter döden. Men tyvärr kan inte forskningen ge svar på det heller.
Det beror på flera faktorer:
Vetenskap bygger på observationer och experiment som kan reproduceras (upprepas) och verifieras (kontrollleras). Att dö är en unik händelse som inte kan reproduceras i ett laboratorium, och det finns heller inget sätt att mäta eller observera vad som händer med medvetandet efter att hjärnan upphört att fungera.
Vi har fortfarande inte en fullständig förståelse för vad medvetandet är och hur det uppstår. Utan en tydlig definition är det svårt att studera vad som händer med medvetandet vid döden. Och även om vi kan mäta hjärnaktivitet, finns det inga instrument som kan direkt mäta eller observera en eventuell ”själ” eller ”medvetande” som skulle kunna existera oberoende av kroppen. Det skulle också vara problematiskt rent etiskt att utföra experiment på döende personer.
Forskning om nära-döden-upplevelser
Men nära-döden-upplevelser då? Det finns många teorier om vad som orsakar dessa upplevelser, men ingen har hittills kunnat bevisas entydigt. De är subjektiva och kan är svåra att verifiera. Studier av nära-döden-upplevelser kan däremot ge oss värdefull information om hur människor upplever döden. Men de kan inte ge oss ett definitivt svar på vad som händer med medvetandet efter döden.
Men även om forskningen inte kan ge ett definitivt svar på frågan om vad som händer efter döden, så kan den ändå bidra till vår förståelse av döden och döende. Forskning inom neurovetenskap, psykologi och medicin kan ge oss insikter i hjärnans funktion och hur medvetandet uppstår. Och de fysiska processerna vid döden.
En annan fråga är meningen med livet. Det är visserligen möjligt att forska om hur människor tänker, tycker och tror – via till exempel enkäter eller intervjuer – men inte komma fram till ett vetenskapligt svar som är absolut sant. Detsamma gäller för frågor om vad som är rätt eller fel och vad som är fult eller vackert.
Vetenskapens styrka ligger i att undersöka och förstå det som går att mäta och observera; resten får man närma sig med hjälp av filosofiska och personliga funderingar.
Annat som gör det svårt att forska
Forskning är dyrt
Forskning kostar mycket pengar. Forskare måste ofta söka bidrag, och konkurrensen om pengarna är hård. Utan pengar kan det vara svårt att genomföra forskningen.
Forskning måste följa lagar och regler
Forskning måste följa både etiska regler och lagar. Till exempel måste forskning som använder djur godkännas av en etisk nämnd.
Exempel:
Tänk dig att du som forskare vill ta reda på om rökning är skadligare för ungdomar än för vuxna. Du vill göra en studie med ungdomar som röker för att undersöka hur det ligger till. Men vad kan ställa till problem på vägen?
Etiska problem: Rökning är skadligt och därför är det oetiskt att uppmana ungdomar röka för att kunna forska om följderna. Alla som deltar i en forskningsstudie måste förstå vad de ger sig in på och vad konsekvenserna kan bli. Om deltagarna är under 18 år måste vårdnadshavare godkänna. Det är dock osannolikt att föräldrar skulle tillåta att deras barn röker för forskningens skull, vilket gör det svårt för forskarna att hitta deltagare till studien.
Juridiska problem: Forskning som involverar barn måste ta hänsyn till deras rättigheter och välmående, enligt barnkonventionen. Om studien uppfattas som att den uppmuntrar rökning eller gör det lättare för unga att få tag på cigaretter, kan den bryta mot Tobakslagen, som finns till för att skydda ungdomar från att börja röka.
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se