Hälsa & medicin

Blodförtunnande medel som warfarin förebygger blodproppar men ger också risker för blödningar och hjärt-kärlkomplikationer. Hur dessa risker kan upptäckas och bedömas står i fokus för en ny avhandling.

I tidskriften PloS One publicerar forskare vid Umeå universitet ett sätt att kunna analysera arvsmassan i de miljontals formalinbehandlade vävnadsprover som finns i världens biobanker. Det öppnar nya vägar att hitta bland annat biomarkörer för att spåra och följa tumörsjukdomar.

Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny stamcell i den vuxna hjärnan. Resultaten visar att dessa celler kan föröka sig och bilda flera olika celltyper. Viktigast av allt, de kan bilda nya hjärnceller. Nu hoppas forskarna kunna dra nytta av fyndet för att utveckla metoder som kan...

Groblad har använts som medicinalväxt i många århundraden, och forna tiders kloka gummor brukade bandagera sår med bladen. Nu bekräftar en avhandling att de gjorde alldeles rätt; positiva effekter av groblad har påvisats både med odlade celler av människa och med sår på grisöron. Nya...

Alzheimers sjukdom orsakas sannolikt av att ett äggviteämne kallad beta-amyloid fälls ut till plack i hjärnan. Professor Kaj Blennow och hans kollega professor Henrik Zetterberg, två av världens ledande Alzheimers-forskare verksamma vid Sahlgrenska akademin, har i en studie testat en ny...

I en artikel i tidskriften Nature Genetics identifieras 56 genetiska regioner som reglerar bentätheten hos människa; 14 av dem ökar också risken för frakturer. Tre av medförfattarna är forskare vid Umeå universitet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har kartlagt de genetiska variationer som tros orsaka benskörhet. Studien, som publiceras i Nature Genetics och som involverar ledande forskare från Sverige och världen, visar bland annat att kvinnor med större andel genetiska variationer kopplade till...

Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala...

För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska...

Beslutsprocessen när nordiska par handskas med sin barnlöshet är extremt komplicerad. Det visar den isländska socionomen Helga Sól Ólafsdóttir i sin doktorsavhandling vid Nordic School of Public Health NHV.– Processen innebär förhandlingar mellan två individer i parrelationen men...

Svenska forskare visar nu att hjärtats muskelceller kan skicka information till andra kroppsceller för att till exempel ändra deras genuttryck – en helt ny princip som väntas få stor betydelse.

Personer som diagnostiserats med cancer löper en kraftigt ökad risk för självmord och död i hjärtkärlsjukdom direkt efter att de fått sjukdomsbeskedet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine.

Rektorerna på de fyra universitet som står bakom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) välkomnar de satsningar som nu görs på den forskning som bedrivs där. SciLifeLab är ett nationellt resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning och drivs gemensamt av Karolinska Institutet,...

Att vistas i naturen kan ge kraft och styrka att hantera svåra situationer. Forskning vid Högskolan i Gävle visar att många människor som drabbats av cancer söker sig till naturen för att må bättre under och efter sjukdomen.

Matstrupscancer är en mycket svår cancerform som ofta leder till att patienten avlider och annars kräver ett genomgripande kirurgiskt ingrepp för överlevnad. En ny studie visar nu att i de fall allvarliga komplikationer uppstår efter operation för matstrupscancer har en stor andel av...

De ärftliga faktorerna bakom kronisk ledgångsreumatism kartläggs i den avhandling som Lisbeth Ärlestig försvarar vid Umeå universitet den 30 mars. Där redovisas DNA-analyser av sammanlagt 350 personer i 51 norrlandsfamiljer med flera fall av sjukdomen.