Forskning om hälsa & medicin

Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.

Bred och långsiktig forskning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa ska bland annat studera metoder för att förebygga psykisk ohälsa i förskola och skola, hjärnans tidiga utveckling och specifika problem som till exempel autism.

Övervikt och framför allt bukfetma hör nära samman med utveckling av typ 2-diabetes (”åldersdiabetes”). En inflammation i fettväven skulle kunna vara en bakomliggande mekanism, skriver Malin Alvehus i den avhandling hon försvarar vid Umeå...

Ett öppet kirurgiskt ingrepp medför fyra gånger större risk för tarmvred än operation med titthålskirurgi. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin.

Blodförtunnande medel som warfarin förebygger blodproppar men ger också risker för blödningar och hjärt-kärlkomplikationer. Hur dessa risker kan upptäckas och bedömas står i fokus för en ny avhandling.

I tidskriften PloS One publicerar forskare vid Umeå universitet ett sätt att kunna analysera arvsmassan i de miljontals formalinbehandlade vävnadsprover som finns i världens biobanker. Det öppnar nya vägar att hitta bland annat biomarkörer för att spåra...

Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny stamcell i den vuxna hjärnan. Resultaten visar att dessa celler kan föröka sig och bilda flera olika celltyper. Viktigast av allt, de kan bilda nya hjärnceller. Nu hoppas forskarna kunna dra nytta av fyndet för att utveckla...

Groblad har använts som medicinalväxt i många århundraden, och forna tiders kloka gummor brukade bandagera sår med bladen. Nu bekräftar en avhandling att de gjorde alldeles rätt; positiva effekter av groblad har påvisats både med odlade celler av...

Alzheimers sjukdom orsakas sannolikt av att ett äggviteämne kallad beta-amyloid fälls ut till plack i hjärnan. Professor Kaj Blennow och hans kollega professor Henrik Zetterberg, två av världens ledande Alzheimers-forskare verksamma vid Sahlgrenska akademin, har i en...

I en artikel i tidskriften Nature Genetics identifieras 56 genetiska regioner som reglerar bentätheten hos människa; 14 av dem ökar också risken för frakturer. Tre av medförfattarna är forskare vid Umeå universitet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har kartlagt de genetiska variationer som tros orsaka benskörhet. Studien, som publiceras i Nature Genetics och som involverar ledande forskare från Sverige och världen, visar bland annat att kvinnor med större andel genetiska variationer...

Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre...

För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens...

Beslutsprocessen när nordiska par handskas med sin barnlöshet är extremt komplicerad. Det visar den isländska socionomen Helga Sól Ólafsdóttir i sin doktorsavhandling vid Nordic School of Public Health NHV.– Processen innebär förhandlingar mellan...

Svenska forskare visar nu att hjärtats muskelceller kan skicka information till andra kroppsceller för att till exempel ändra deras genuttryck – en helt ny princip som väntas få stor betydelse.

Personer som diagnostiserats med cancer löper en kraftigt ökad risk för självmord och död i hjärtkärlsjukdom direkt efter att de fått sjukdomsbeskedet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda vetenskapstidskriften...