Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Ökad förståelse av aggressiv hjärncancer kan förbättra behandlingen
Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie som sett stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandlingsformer.
-
Bättre hälsa för boende när bussarna går på el
Boende längs en busslinje i Göteborg mådde betydligt bättre när hybridbussar byttes mot helt eldrivna bussar. Med sänkta bullernivåer minskade också sömnstörningar, trötthet och nedstämdhet. Det visar en studie vid Göteborgs...
-
Mammans ursprung påverkar barnets födelsevikt
Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.
-
Samtal i hemmet viktigt stöd för äldre
Allt fler äldre lever med långvariga hälsoproblem och känner sig ensamma. Ny forskning visar att samtalsstöd kan bli ett startskott för att må bättre och hitta glädje i tillvaron.
-
Kan ett extra veck i hjärnan påverka insjuknandet i demens?
Vad som orsakar sjukdomen frontotemporal demens är förhållandevis okänt. Veckningar i hjärnan som formas i fosterstadiet kan ha betydelse för när sjukdomen bryter ut.
-
Träning och syn på kroppen påverkar hur tonåringar mår
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även...
-
Kirurger behöver fler kroppar att träna på
Brist på donerade kroppar begränsar möjligheterna för kirurger att träna sina färdigheter. Inom bland annat traumakirurgi räcker kropparna inte till.
-
Risk för cancer långt efter barndom med högt BMI
Personer som haft högt BMI som barn har högre risk för cancer relaterad till fetma senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Enklare ALS-diagnos med blodprov
I framtiden kan det bli möjligt att ställa en mer träffsäker ALS-diagnos tidigare i sjukdomsförloppet med hjälp av ett enkelt blodprov. Det kan till exempel göra det möjligt att sätta in bromsmediciner i ett tidigt skede – innan musklerna...
-
Psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör...
-
Psykisk ohälsa syns i blodet
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta - och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
-
Barn med utländsk bakgrund får mer sällan psykiatrisk behandling
Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
-
Tysta fläktar kan göra oss friskare
En <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En person som utbildar sig till forskare genom att forska och skriva en avhandling inom sitt ämne, med stöd av en eller ... <a class=glossaryTooltipMoreLink...
-
Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
-
Så upplever patienter måltider i livets slutskede
Mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Maten smakar inte som förr och många får svårt att äta. Måltiderna blir därför snarare en källa till oro och stress än till glädje och samvaro för både patienter...
-
Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.