Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Rätt diagnos kan göra skillnad mellan liv och död
Fel diagnos ligger bakom hälften av alla vårdskador. En försenad cancerdiagnos kan göra skillnad mellan liv och död. Bra vårdpersonal arbetar i dåliga system som behöver bli säkrare, menar forskare som letar efter orsakerna.
-
Risken för blodpropp kvarstår länge efter covid-19
Den som har varit sjuk i covid-19 löper fortfarande efter flera månader ökad risk att också drabbas av blodpropp eller blödning, visar en studie vid Umeå universitet där forskarna har analyserat samtliga covid-fall i Sverige fram till maj ifjol.
-
Svårare för män att söka vård för psykisk ohälsa
Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
-
Riskfaktorer i tidig barndom kopplas till autism
Ärftlighet spelar stor roll vid autism, men en studie på tvillingar visar att även låg födelsevikt, kramper och infektioner under de första levnadsåren kan öka risken för neuropsykiatriska diagnoser.
-
Så påverkades sexlivet av pandemin
Mer sex – eller mindre? Hur såg det egentligen ut under coronapandemin, när många par tillbringade mycket mer tid tillsammans än vanligt. Det ville forskare i åtta länder undersöka.
-
Inlåsning och kontroll hindrar vård på ungdomshem
Miljön på särskilda ungdomshem innebär svårigheter för både de unga och personalen, visar en ny avhandling. Individuell vård och goda relationer blir lidande när allt för mycket fokus hamnar på säkerhet och kontroll.
-
Vaccin och genomgången sjukdom ger bäst skydd mot covid-19
Allra störst skydd mot coronaviruset har den som varit sjuk i covid-19 och vaccinerat sig. Det bekräftas i en studie från Umeå universitet.
-
Samma dofter gillas över hela världen
Oavsett vilken kultur en person tillhör visar de upp liknande förkärlek för vissa dofter. Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen.
-
Ny metod kan förbättra behandling av diabetes
Högt blodsocker kan orsaka komplikationer vid diabetes. Nu har forskare vid Karolinska institutet identifierat en läkemedelssubstans som hämmar ett protein och sänker blodsockervärdet.
-
Självmord kan förhindras med bättre strategier
Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler...
-
Skadad nerv bakom elitidrottares problem
Många elitidrottare inom kontaktsporter lider av långvariga besvär efter hjärnskakningar. Nu visar en studie att symtomen beror på en skada i vestibularisnerven.
-
Förmaksflimmer kopplas till ökad risk för demens
Personer med förmaksflimmer har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
-
Spridning av fästingburna sjukdomar varierar bland skogens djur
Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för människor och boskap. Vildsvin sprider däremot varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
-
Brist på sjuksköterskor startar negativ spiral
När sjuksköterskor slutar på grund av missnöje får de som blir kvar mer att göra. Verksamheten blir lidande och fler säger upp sig. Ledningen reagerar ofta med att säga nej till allt personalen ber om.
-
Färre infektioner av kateter med förebyggande insats
Patienter med urinkateter får ofta infektioner. Med en förebyggande och samlad insats från vården sjönk andelen drabbade, i en grupp äldre och sköra patienter, från 18 till 4 procent.
-
Många diagnoser hos extremt för tidigt födda barn
Barn som föds extremt för tidigt löper stor risk att drabbas av både neuropsykiatriska och fysiska diagnoser. – Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin.