Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
10 miljoner till marin miljöforskning
Formas har beslutat att dela ut 10 miljoner till forskning om havet. Bland projekten som fått bidrag märks en studie om torskbestånden som ska ge svar på vilka torskar som är släkt med vilka och om fångstkvoterna måste anpassas efter de lokala populationerna.
-
Ny klimattjänst till Lund:Forskare spår om förändrad växtlighet
Kommer barrträd att trivas i Skåne i framtiden? Och hur snabbt kommer bokarna att växa? Det ska Benjamin Smith vid Lunds universitet ta reda på. Han har fått sin forskartjänst finansierad av Formas.
-
Drygt 600 studenter sökte förberedande matematikkurs på LTH
Drygt 600 studenter, de flesta blivande LTH-studenter men även andra från hela landet, har sökt en helt ny, webbaserad matematikkurs på 5 poäng. Den startade igår med en kursträff för dem som ville se sina lärare i verkligheten.
-
Små detaljer viktiga för att förstå hur vår hjärna fungerar
En hjärncell har inte tillräckligt med intelligens för att kunna räkna ut additionen av 1+1. Däremot har ett nätverk av neuronala celler förmågan att hitta denna lösning. För att dessa celler ska kunna kommunicera med varandra sänder de ut...
-
Hur ska fisken nå fram?
I reglerade vattendrag kommer fisken inte upp till sina lekplatser utan hjälp. I Emån i Småland pågår ett försök med bäckar som tillåter fisken att simma förbi kraftverksdammarna. Professor Larry Greenberg och doktoranden Olle Calles vid...
-
ALIS- en flerögd fönstertittare i plasmauniversum
Norrskenet är ett synligt resultat av fysikaliska processer i den nära rymden. Genom att studera den optiska signalen från norrsken och likartade fenomen kan en ökad kunskap om den bakomliggande fysiken erhållas.
-
34 miljoner till grön kemi
Biologiskt nedbrytbara och därmed miljövänliga kemikalier skall produceras inom ett nytt stort tvärvetenskapligt forskningsprogram vid LTH/LU. Mistra, den miljöstrategiska forskningsstiftelsen, har beslutat stödja programmet, Greenchem, under en första period om...
-
Kolfiber – nya muskler tillgamla broar
Glöm bort begreppet "bärande vägg".Med hjälp av kolfiber är det numera möjligt att förstärka betong, vilket gör exempelvis en betongbro betydligt starkare.Metoden har använts för att förstärka de omdiskuterade...
-
Personlighet även hos hundar!
Kanske skulle man kunna tro att personlighet är något som enkom finns hos oss människor. Men så är ingalunda fallet, enligt Kenth Svartberg vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som i sin doktorsavhandling studerat personlighet hos hundar.
-
Bryr sig dammprojekt om miljön?
Bryr sig storskaliga dammprojekt tillräckligt mycket om miljön? Anna Brismar vid Linköpings universitet har studerat miljökonsekvensbeskrivningar och Sydöstra Anatolienprojektet i Turkiet.
-
Ny typ av styrsystem för flygplan
Moderna flygplan manövreras helt och hållet via datorbaserade styrsystem. Det är en central och tidskrävande del i konstruktionen av ett nytt plan. Ola Härkegård, doktorand vid institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet, har testat nya...
-
Nu kommer optiska näsan
Efter den elektroniska näsan kommer nu den optiska näsan. Instrumentet, som presenteras i en doktorsavhandling av Guoliang Wang vid Linköpings universitet, detekterar gaser med hjälp av en ljusstråle.
-
Bagerijäst kan ge svar på frågor om cancer
Bagerijäst är en ofta använd modellorganism inom cellbiologisk grundforskning. Ingrid Wadskog som inom kort disputerar vid Göteborgs universitet har studerat två gener hos bagerijäst, SRO7- och SRO77. Gener som är besläktade med en grupp...
-
”Intelligenta agenter” samarbetar för att lösa matematiska problem
Ola Ottemalm, magisterstudent vid Institutionen för Datavetenskap vid Mälardalens högskola, presenterade idag sitt examensarbete om "Intelligenta agenter", som är ett lovande forskningsområde inom Artificiell Intelligens (AI).
-
Röntgendetektorerna med de bästa egenskaperna ger inte alltid de bästa bilderna
En stor utmaning för forskare inom röntgenfysiken är att utvärdera de nya digitala röntgendetektorerna så att dessa kan användas på bästa sätt. Dessutom ställer det faktum att detektorerna är digitala nya krav på...
-
Stort brittiskt pris för rön om fiskögon
Dr Ronald H H Kröger vid Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet, har belönats med Rank-priset för optoelektronik för år 2004. Prissumman är £ 50 000 varav Ronald Kröger får £ 20 000. Det är en artikel där dr...