Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Makt en viktig drivkraft bakom hållbart pensionssparande
Personer som pensionssparar i så kallade hållbara fonder drivs inte bara av altruistiska värderingar. Viljan att imponera på andra, samt att ha makt över den hållbara utvecklingen, spelar också in.
-
Prat om ökad polarisering mest snack
Alla pratar om ökad polarisering. Men varken partier eller väljare tycker mer olika än förr. Kanske är allt prat om polarisering det verkliga hotet.
-
Enkla åtgärder kan minska förseningar i tågtrafiken
Många som valt att resa med tåg i sommar har mötts av både inställda och försenade avgångar. Aktuell forskning visar att det finns konkreta, relativt enkla åtgärder, som kan förbättra tågtrafikens punktlighet.
-
Breven till Selma Lagerlöf visar både fattigdom och författardrömmar
Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten under sin livstid, och hon svarade också på många av dem. En ny bok visar på bredden i brevskörden – och vad författaren svarade.
-
Hugget som stucket för kvinnor i skogssektorn
Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering och kränkningar. Tio års jämställdhetsarbete i skogssektorn har gett magert resultat, visar en uppföljning från 2011.
-
Skyddande T-celler kvar 20 månader efter covid-19
Högt specialiserade T-celler finns kvar minst 20 månader efter covid-19, visar en studie från Göteborgs universitet. Och kan förklara varför en återinfektion sällan blir livshotande.
-
Familjen viktig för äldres digitala kompetens
Äldre personer kan inte ringa it-avdelningen när mobilen eller datorn krånglar. I stället är barn och barnbarn viktiga för lärandet, visar forskning.
-
Så ska en partiledare vara
Yvig som en brittisk Boris Johnson? Skämtsam, snygg och glamorös? Nope, svenska väljare föredrar partiledare som så att säga går i fotriktiga skor, säger statsvetaren Jenny Madestam.
-
Rapporter från Artportalen viktiga vid myndighetsbeslut
Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.
-
Högre utbildning inte garant för källkritiskt tänkande
Högre utbildning kan påverka vår förmåga att identifiera desinformation på nätet. Men det tycks inte gälla vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar.
-
Miljöer som får oss att må bra
Vardagens krav kan tynga oss och göra att vi behöver återhämtning. Gröna ytor i städerna och naturupplevelser i skog och mark kan hjälpa till med det.
-
Spela kort om döden
Det är möjligt att minska onödigt lidande när döden närmar sig, hävdar professor Carol Tishelman. Ett sätt är att lyssna mer på anhöriga. Eskil Degsell och hans fru har spelat kort – om döden.
-
Kvinnor tar allt större plats på fotbollsläktarna
Kvinnliga fotbollsfans i Sverige är på frammarsch och det märks både på läktare och på sociala medier. Där skapar de kvinnliga supportrarna sin egen tydliga kultur och identitet, visar forskning.
-
Hedersförtryck stärks av slutenhet
Slutenhet är avgörande för att hedersnormer ska uppstå. Ett välfärdssamhälle som inkluderar alla kan däremot skydda människor från våld inom familjen och försvaga starka släktskapsband.
-
Ohövlighet på jobbet ger negativa konsekvenser
Brist på respekt och hövlighet på arbetsplatsen leda till minskat välbefinnande. Allvarligast är ohövlighet från personer i maktposition.
-
Många födda i slutet av 1800-talet fick aldrig barnbarnsbarn
Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? Forskare har undersökt varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.