Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Sämre matematik i redan utsatta skolor
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.
-
Ångest driver vittnen att ingripa vid mobbning
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Könsblandade grupper i lumpen påverkar attityder
Manliga soldater som fick tjänstgöra tillsammans med kvinnliga dito under lumpens första åtta veckor blev mer positivt inställda till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet – men effekterna blev inte långvariga.
-
Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
-
”Svensk skola börjar likna 1800-talets sociala uppdelning”
Den segregerade svenska skolan skiljer sig från högprestigeskolor utomlands som välkomnar blandade elevgrupper. Petter Sandgren, som forskar om överklassens utbildningsvägar, ser en splittring som nått även resursstarka elever.
-
Flytt av elever ingen framgång för skolresultat och integration
Kan det leda till ökad integration och bättre studieresultat att sprida ut elever från en stadsdel på flera olika skolor? Den idén låg bakom beslutet att stänga en högstadieskola i Örebro 2017. Nu har forskare studerat effekterna.
-
Studenter får inte lära sig hur de kan bidra till en hållbar värld
Studenter på högre utbildningar behöver få mer praktisk kompetens i att arbeta med hållbarhet. – Det handlar om våra framtida ledare, beslutsfattare, akademiker och professionella, säger forskaren Rodrigo Lozano.
-
Läsupplevelsen hotad i skolan
Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.
-
Gener har mer betydelse för utbildning i fattigare områden
Ärftliga faktorer påverkar till viss del om en person läser vidare efter gymnasiet. I mer socioekonomiskt utsatta områden spelar dessa faktorer större roll för sannolikheten att genomgå högre utbildning. Det visar forskare vid Uppsala universitet.
-
Hjärnor krymper lika snabbt – oavsett utbildningsnivå
Att vara högutbildad hjälper inte mot att hjärnan krymper. Det gör den ändå obevekligen i takt med att vi åldras, oavsett utbildningsnivå, visar en ny internationell studie.
-
Elever tappade mycket kunskap när skolorna var stängda
Eleverna lärde sig lite eller ingenting under tiden de hade distansstudier på grund av coronapandemin. Det visar en studie som forskare gjort av nederländska elevers resultat på nationella prov.
-
Barn utan pengar har oftare sämre relationer med klasskamrater
Att ha mindre pengar eller inte kunna delta i aktiviteter som kostar pengar är kopplat till en ökad risk för en sämre social situation i skolan. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
-
Långt kvar till jämställd akademisk karriär
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är det fortfarande svårt att uppnå jämställdhet mellan könen när det kommer till att göra karriär i den akademiska världen. Traditioner, kulturer och strukturer är några faktorer som fördröjer utvecklingen.
-
Skolan barnens viktigaste informationskälla om corona
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.
-
Lärarlagsmöten handlar mest om praktiska frågor
Undervisning får liten plats på lärarlagsmöten. – När mötena kan handla om vilken sorts saxar som ska köpas in blir det svårt att prata på djupet om saker som är centrala för professionen, säger forskaren Anna Norrström.