Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Meänkieli lever i Tornedalen – men har tystnat i undervisningen
I korridorerna och i fikarummen pratar lärare och elever meänkieli, men språket används nästan aldrig i undervisningen. – Ett fenomen jag kallar koloniala klassrum, säger statsvetaren Pär Poromaa Isling.
-
Virtuella elever ger tryggare lärare
Lärarstudenter som tränar på att undervisa virtuella elever får större tilltro till sin undervisningsförmåga och känner sig mer förberedda när de kommer ut i arbetslivet.
-
Musikalisk teknik skapar religiösa upplevelser
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
-
Sämre språkförmåga och självreglering hos ekonomiskt utsatta förskolebarn
Barn med låg socioekonomisk status riskerar att ligga efter jämnåriga redan när de börjar skolan. En stor undersökning av förskolebarn visar skillnader i språkutveckling och förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och...
-
Nördig, supersmart och maskulin – så ska en fysiklärare vara
Fysiklärarstudenter avstår från att fråga, på grund av risken att inte verka smarta nog. – Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson som undersökt hur...
-
Elever i förorten positiva till sin skola
Elever i förorten är positiva till utbildning - och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
-
Barn med läs- och skrivsvårigheter läser bättre på flimrande skärm
Barn med läs- och skrivsvårigheter som utsätts för text på flimrande skärmar, så kallat vitt pixelbrus, både läser och kommer ihåg bättre vad de har läst. Det visar en svensk-norsk studie.
-
Sämre matematik i redan utsatta skolor
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när...
-
Ångest driver vittnen att ingripa vid mobbning
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Könsblandade grupper i lumpen påverkar attityder
Manliga soldater som fick tjänstgöra tillsammans med kvinnliga dito under lumpens första åtta veckor blev mer positivt inställda till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet – men effekterna blev inte långvariga.
-
Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
-
”Svensk skola börjar likna 1800-talets sociala uppdelning”
Den segregerade svenska skolan skiljer sig från högprestigeskolor utomlands som välkomnar blandade elevgrupper. Petter Sandgren, som forskar om överklassens utbildningsvägar, ser en splittring som nått även resursstarka elever.
-
Flytt av elever ingen framgång för skolresultat och integration
Kan det leda till ökad integration och bättre studieresultat att sprida ut elever från en stadsdel på flera olika skolor? Den idén låg bakom beslutet att stänga en högstadieskola i Örebro 2017. Nu har forskare studerat effekterna.
-
Studenter får inte lära sig hur de kan bidra till en hållbar värld
Studenter på högre utbildningar behöver få mer praktisk kompetens i att arbeta med hållbarhet. – Det handlar om våra framtida ledare, beslutsfattare, akademiker och professionella, säger forskaren Rodrigo Lozano.
-
Läsupplevelsen hotad i skolan
Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.