I innerörat finns tunna utskott som kallas stereocilier. Dessa stereocilier omvandlar ljudvågens mekaniska energi till elektriska impulser, som i sin tur gör det möjligt att höra. Forskarna på Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet har särskilt studerat en typ av sinnescell, de inre hårcellerna, vars stereocilier inte sitter fast vid någon närliggande struktur. Det har tidigare varit oklart hur dessa inre hårceller kan stimuleras av ljudvågor.
Men bilder tagna med det nya mikroskopet visar att dessa stereocilier stimuleras genom att de interagerar med den vätska som omger cellen. Bilderna visar också att stereociliernas rörelser är mycket små, av närmast molekylära dimensioner. Då svagt ljud träffar örat rör sig stereocilier med ungefär 10 miljarddelar av en meter, och denna rörelse upprepas hundratals eller tusentals gånger varje sekund.
Publikation:
“Imaging hair cell transduction at the speed of sound: Dynamic behavior of mammalian stereocilia”
Anders Fridberger, Igor Tomo, Mats Ulfendahl, Jacques Boutet de Monvel
PNAS 103:1918-23, feb 2006.
Kontaktinformation
För bilder och mer information, kontakta:
Anders Fridberger, telefon 08-51773215, mobil 070-2436020,
e-post anders.fridberger@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Under hela 1900-talet har debatter och diskussioner kontinuerligt förts om skolämnena naturvetenskap, matematik och teknik. Ämnenas storlek, utformning, innehåll och målgrupper har stötts och blötts.
Daniel Lövheim har studerat de debatter som fördes kring naturvetenskap, matematik och teknik i anslutning till tre reformeringar av de allmänna läroverken. Han har fokuserat på de argument som användes för respektive emot dessa ämnen i skolan, men också på den mer principiella frågan om varför olika människor valde att engagera sig i diskussioner kring skola och naturvetenskap.
Resultaten visar att en mängd skilda frågor diskuterades i riksdagens kamrar, bland läroverkslärarna och på dagstidningarnas kultur- och ledarsidor. I början av seklet drevs exempelvis spörsmålet om elevutförda laborationer i naturvetenskap och en ökad fokusering på hälsolära, medan diskussionerna under 1930-talet bland annat kretsade kring behovet av obligatorisk undervisning i ärftlighetslära och rashygien. Under 1960-talet uppmärksammades i allt högre grad frågan om hur många som skulle studera naturvetenskap och teknik, men även dessa ämnens allmänbildande funktioner.
Avhandlingen visar att läroplanernas utformning ofta uppfattades som ett ställningstagande i frågor som rörde den roll naturvetenskap och teknik skulle spegla i framtidens samhälls- och kulturliv. Genom att påverka ett ämnes storlek och utformning menade man sig kunna påverka frågor som var relaterade till exempelvis industri, tillväxt, rationell samhällsplanering, miljö, livsåskådning och rashygien. Att forma skolans undervisning blev därmed ett sätt för dessa debattörer att påverka utformningen av framtidens samhälle.
Daniel Lövheim har jämfört skolans timplaner från olika tidsperioder. Procentuellt sett uppvisar naturvetenskapernas ställning i den svenska skolan inte någon stor ökning mellan 1900 och 1965.
– Det är intressant framför allt mot bakgrund av den starka tillväxt som de naturvetenskapliga ämnena upplevde i stora delar av samhället under samma period, säger Daniel Lövheim.
Kontaktinformation
Daniel Lövheim kan nås på tel 018-471 15 76, mobil 0709-41 07 83 eller e-post daniel.lovheim@idehist.uu.se
Glukagon är ett hormon som höjer sockerhalten i blodet. När blodsockerhalten är låg ska glukagon stimulera levern så att socker frisätts.
De flesta former av diabetes kännetecknas av brist på insulin, ett hormon som sänker blodsockerhalten. Diabetiker har också förhöjda halter av glukagon, vilket höjer blodsockerhalten ännu mer. Förhöjda nivåer av socker är en viktig orsak till komplikationer hos diabetiker, till exempel fotsår, njurskada och blindhet.
Elaine Vieira har mätt frisättningen av glukagon och insulin i celler från bukspottkörteln hos möss. I avhandlingen presenterar hon en hypotes om hur glukagonfrisättningen regleras.
Man vet redan att adrenalin stimulerar frisättningen medan socker hämmar den. Enligt Elaine Vieiras hypotes verkar adrenalin och socker på samma kalciumjonreglerande mekanism, men har alltså motsatta effekter.
– Detta är en helt ny hypotes. I fråga om glukagonfrisättningens reglering står forskarvärlden fundamentalt oenig, säger Erik Gylfe, handledare till Elaine Vieira.
Resultaten kan leda till bättre behandling av diabetes.
– Med hjälp av mer forskning kanske man kan ta fram ett läkemedel som normaliserar glukagonfrisättningen hos diabetiker så att blodsockret hålls på en lägre nivå, säger Elaine Vieira.
I sitt avhandlingsarbete har Elaine Vieira även gjort en oväntad upptäckt. När sockerkoncentrationen var mycket hög stimulerades glukagonfrisättningen i muscellerna, istället för att hämmas.
– Det kan förklara varför patienter med diabetes ofta har en skadlig ökning av glukagon, säger Elaine Vieira.
Varför cellerna reagerar på detta sätt när blodsockret är mycket högt vet man dock inte än.
Kontaktinformation
Elaine Vieira (pratar engelska, portugisiska och lite svenska) kan nås på tel 018-471 44 26 eller e-post elaine.vieira@medcellbiol.uu.se
Erik Gylfe kan nås på tel 018-471 44 28, mobil 070-778 30 44 eller e-post erik.gylfe@medcellbiol.uu.se
– Eken har ett stort rotsystem och en annan strategi än gran och bok, säger Hans Göransson. När de andra träden inte gör sig besväret så går eken nästan alltid på djupet. 90 procent av rötterna hos gran finns ofta ovanför 30-40 centimeters djup. För ek kommer man upp i motsvarande siffra först på 80-90 centimeters djup.
Eken är således det ideala trädet om man bara tar hänsyn till stabilitet. Men man måste även se till det minskande förrådet av näringsämnen som kalium, magnesium och kalcium. Att dessa ämnen minskat i markerna beror dels på det sura nedfallet och dels på att träden tar upp näring som sedan inte återförs till marken då träden avverkas.
– Historiskt sett har träden främst begränsats av mängden kväve vilket gjort att de anpassat sig och kan klara av låga halter, säger Hans Göransson. Men bristen på kalium och magnesium är träden ovana vid och det ger upphov till bristsymptom.
Frågan är då hur mycket av näringsämnena som träden skaffar sig tillgång till. Hans Göranssons undersökning visar att det inte är så enkelt som att bara se till vilken jordvolym som nås av trädets rötter. Det gäller också att rötterna kan tillgodogöra sig näringsförrådet.
Hans Göransson har mätt näringsupptagsförmågan hos gran-, bok- och ek rötter som växt på olika markdjup. Han har även kontrollerat näringsupptaget i fält genom att sticka ner plaströr i jorden till olika markdjup. I dessa injicerades sedan spårämnen som efter några veckor kunde spåras i löv och barr.
För att kontrollera hur stort upptaget är använder Hans Göransson inte näringsämnena i sig utan så kallade analoger och isotoper. Detta är ämnen som kemiskt liknar de ämnen man vill undersöka och som växten uppfattar som om de vore de samma. Som exempel kan nämnas att han använde rubium och cesium istället för kalium och en tyngre isotop av kväve än den som normalt finns i marken.
I mätningarna har Hans Göransson funnit att upptaget av kalium från en halv meters markdjup jämfört med upptaget vid fem centimeter var lägre hos ek än hos gran och bok.
– Ekens dåliga upptag på 50 centimeters djup beror på att ekrötternas kapacitet att ta upp näring är bara en fjärdedel där jämfört med vid ytan, säger han. Samtidigt som rötterna hos bok och gran har samma upptagningskapacitet oavsett djup.
Ekrötternas dåliga upptagningsförmåga i de djupare marklagren kan ge praktiska konsekvenser för skogsindustrin. I takt med att näringsförrådet minskar vid ytan så behöver träden kunna tillgodogöra sig näringen i de djupare marklagren.
– Ek har större rotsystem och välter inte lika lätt som gran, säger Hans Göransson. Men om man ser på hur träden påverkar näringsförrådet i marken så verkar eken inte skilja sig så mycket från granen om de har samma tillväxt.
Kontaktinformation
Hans Göransson nås via telefon 046-222 37 45 eller e-post på Hans.Goransson@ekol.lu.se. Han disputerar den 24 februari kl. 10 i Blå Hallen på Ekologiska institutionen. Hans doktorsavhandling har titeln ”The Vertical Distribution of Roots, Mycorrhizal Mycelia and Nutrient Acquisition in Mature Forest Trees”.
Det blir allt vanligare att bli särbo på äldre dagar, kanske efter en skilsmässa eller efter att ha blivit änka eller änkling. För äldre innebär ett särboförhållande en möjlighet att kombinera en kärleksrelation med personlig frihet. Sofie Ghazanfareeon Karlsson, Umeå universitet, visar i den första studien av äldres särboende i Sverige att det är särskilt viktigt för kvinnor att ha ett ”eget liv”. De vill inte ha intimitet till priset av en traditionell arbetsfördelning mellan sig och sin partner. Kvinnor understryker också ofta förhållandets större möjligheter till självständighet, och att balansen mellan närhet och oberoende upprätthålls genom ett eget hushåll.
Enligt Sofie Ghazanfareeon Karlsson ser särboende kvinnor också det egna hemmet som ett skydd mot omgivningens moraliska krav att ta hand om en åldrande partner. I en särborelation är trycket heller inte lika starkt på en äldre partner att erbjuda omsorg. Dock skulle få särbor avstå från omsorgsinsatser ifall partnern blev allvarligt sjuk.
Sofie Ghazanfareeon Karlsson visar också i sin avhandling att det oberoende livet inte utesluter ett ömsesidigt stöd, och särskilt män ser partnern som den främsta stödgivaren. Många män uppfattar också relationen som mer äktenskapslik jämfört med kvinnorna. Äldre kvinnor som lever som särboende kan också i högre grad utmana traditionella uppfattningar om vad det innebär att vara kvinna. På grund av en större personlig frihet, upplever de därför sitt nuvarande liv som mer positivt jämfört med tidigare.
Det finns idag inget register över särbor, så personerna som deltagit i avhandlingen har anmält sig frivilligt. Studien baseras på såväl kvantitativa data, som mer omfattande intervjuer.
Fredagen den 10 mars försvarar Sofie Ghazanfareeon Karlsson, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln Tillsammans men var för sig. Om särboenderelationer mellan äldre kvinnor och män i Sverige. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal F 214, Mittuniversitetet, Campus Östersund. Fakultetsopponent är professor Eva Jeppson-Grassman, Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sofie Ghazanfareeon Karlsson,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet och Mittuniversitetet,
tel: 063-16 56 81,
e-post: Sofie.Karlsson@miun.se
Besvär i nacke/skuldra och ländrygg drabbar var tredje vuxen någon gång under ett år, och uppemot 80 procent av befolkningen får besvär någon gång under livet. Besvär i nacke och skuldror är vanligare bland kvinnor, medan ländryggsbesvär är lika vanligt hos både kvinnor och män. Besvären medför avsevärt lidande och mycket höga kostnader för både individ och samhälle, genom exempelvis sjukvård och sjukfrånvaro.
Ola Leijons avhandling från Karolinska Institutet visar att den sammantagna livssituationen med både yrkesarbete och villkor utanför yrkesarbetet, påverkar risken för långvariga besvär i nacke, skuldror och ländrygg. Elva grupper med olika arbets- och livsvillkor identifierades. De grupper som var kvinno- eller mansdominerade hade en ökad risk för långvariga besvär. Riskgrupperna karaktäriserades av en spänd och belastande situation av något slag, exempelvis tung fysisk eller psykosocial belastning på arbetet eller i hemmet. Studien visar att strukturella faktorer som ett könsuppdelat arbetsliv och en könsuppdelad arbetsfördelning i hemmet har stor betydelse för risken att drabbas av långvariga besvär. Detta gäller både män och kvinnor.
– För att minska ryggbesvären bör vi anpassa förebyggande insatser för olika målgrupper, och dessutom behövs samtidiga insatser på flera olika nivåer; för individ, på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället, säger Ola Leijon, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien baseras på analyser av 1095 yrkesarbetande personer som deltagit i MUSIC-Norrtälje studien*. De hade inte sökt vård för besvär i nacke, skuldror eller ländrygg under de senaste sex månaderna före deltagandet. Deltagarna intervjuades och besvarade enkäter vid ett tillfälle under perioden 1994-1997, samt besvarade en ny enkät 5 år senare. Data som samlats in omfattar fysiska och psykosociala villkor i och utanför arbete, samt grad av besvär i nacke/skuldra och ländrygg.
* MUSIC-Norrtälje studien är en befolkningsbaserad longitudinell studie av ländryggs- och nacke/skulderbesvär där 2910 Norrtäljebor deltagit 1994-1997 samt i uppföljning 2000-2001. Studien genomfördes av Arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Avhandling:
”Exposure assessment: gender and context, and target groups for prevention of neck/shoulder and low back pain”, Ola Leijon, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet och Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ola Leijon, telefon 08-737 37 19, e-post ola.leijon@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Instiutet,
telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Vi är naturligtvis oerhört tacksamma för en permanent forskarprofessur av detta slag, eftersom det innebär en förstärkning av vad som just är underprioriterat vid universiteten, forskningsresurserna, säger Suzanne Wennberg, dekanus vid Juridiska fakulteten.
Den permanenta professuren i rättsvetenskap, som ska innehas av en av de nuvarande professorerna på heltid vid Juridiska fakulteten, kommer att kallas ”Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap” och tillsätts på en period av fyra år i taget. Tidigare innehavare får inte utses på nytt. Professuren tillsätts av rektor efter förslag av Juridiska fakultetsnämnden. Planerat forskningsprojekt och tidigare forskningsmeriter är avgörande vid tillsättningen, men även utveckling av en särskilt nydanande pedagogik kan vägas in i bedömningen.
Professuren kommer att utlysas så snart som möjligt för att förhoppningsvis kunna tillsättas under höstterminen.
Donationen görs bland annat med anledning av Juridiska fakultetens hundraårsjubileum år 2007.
Fakta om Stockholms universitet:
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik. Universitet har 37 000 studenter och 6 000 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK.
Fakta om Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser:
Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser bildades år 1960. Stiftelsernas syfte är att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- och studieverksamhet av nationell betydelse, framför allt inom de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena.
Under år 2005 anslogs totalt 97,6 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Suzanne Wennberg, dekanus Juridiska fakulteten, tfn 08-16 32 76, e-post
Suzanne.Wennberg@juridicum.su.se
Edvard Söderberg, direktör för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, tfn 08-661 52 11
ARC är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, och vid invigningen deltar bland annat Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
Under dagen ska statsministern också få en presentation av Karolinska Institutets forskning kring demens och åldrande. Presentationen kommer att äga rum på Geriatriklab vid Novum i Huddinge under ledning av professor Bengt Winblad.
Program:
12.00- 15.30 Presentation av Geriatriklab vid Novum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
16.00-16.40 Statsminister Göran Persson inviger Äldreforskningens hus, Gävlegatan 16.
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Lotta Liliedahl, informatör Äldreforskningens hus, telefon 08-690 58 06,
mobil 073 – 775 88 37 e-post lotta.liliedahl@aldrecentrum.se.
Bengt Winblad, professor vid Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet. mobil 070-632 67 71, e-post Bengt.Winblad@neurotec.ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet,
telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Om resultaten, framtagna av ett internationellt forskarlag på KTH, visar sig hålla i försök utanför laboratoriet kan det innebära stora minskningar i bränsleförbrukning för bland annat flygindustrin.
Men även för många andra tekniska applikationer kan upptäckten innebära stora kostnadsbesparingar genom att luftmotståndet kan minskas på ett enkelt och energisnålt sätt. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Physical Review Letters och rönt internationell uppmärksamhet.
– Upptäckten är revolutionerande för fysiker som arbetar med strömningsmekanik, eftersom den går emot den vedertagna uppfattningen att en ojämn yta endast kan tidigarelägga omslaget till turbulens, säger Jens Fransson, en av forskarna i forskarlaget.
Ytterligare en fördel med den nyupptäckta metoden är att den är passiv – den kräver inget mer arbete än just rätt placerade ojämnheter i ytan för att förhindra onödig uppkomst av turbulens. Många tidigare metoder för att minska det totala luftmotståndet har gått ut på att i efterhand eliminera den turbulens som uppstått.
I vindtunnelexperimenten på institutionen för mekanik vid KTH har forskarna skapat hastighetsvariationer i strömningens tvärriktning genom att placera små cylinderformade element på en yta. Detta dämpar tillväxten av instabiliteter och fördröjer den laminära strömningens övergång till turbulens.
Plasmafysik, laserteknik och magnetohydrodynamik är ytterligare exempel på områden där den bakomliggande fysikaliska mekanismen skulle kunna vara intressant.
Kontaktperson: Dr. Jens Fransson, KTH Mekanik, 08-790 61 93, jens.fransson@mech.kth.se
Övriga deltagande forskare: Prof. Alessandro Talamelli, Il Facoltà di Ingegneria, Universitetà di Bologna, Italien, Dr. Luca Brandt, KTH Mekanik, Stockholm, Docent Carlo Cossu, LadHyX, CNRS Ecole Polytechnique, Frankrike.
Två projekt om religion i ett mångkulturellt samhälle har fått EU-anslag inom ramen för sjätte ramprogrammet respektive Sokratesprogrammet – och båda leds från Uppsala universitet. Det första är ett forskningsprojekt, och leds av professor Anders Bäckström. Projektet, som fått 12 miljoner kronor under tre år, är en fortsättning på ett tidigare projekt om religion och välfärd inriktat på majoritetsreligionens betydelse för välfärden i olika europeiska länder.
– Nu tittar vi närmare på minoriteterna. Europa förändras, det är mycket som händer kulturellt. Det finns en oro bland beslutsfattare om minoriteters ställning och Europas förmåga att integrera, säger Anders Bäckström.
På vilket sätt har minoritetskulturerna betydelse för välfärdsystemen, och hur relaterar de till majoritetskulturen? Understödjer de varandra eller skapas konflikter? Välfärden ser annorlunda ut i Europa än i Sverige. I Sverige är vi vana vid ett statligt ansvar, men i exempelvis Öst- och Sydeuropa är välfärden främst familjebaserad, men det finns också kyrkligt drivna äldreboenden. Projektet innehåller frågeställningar om genus, minoriteter, kyrklig tradition och social välfärd och omfattar 14 partners i 12 länder.
– Dessa frågeställningar har studerats ingående var och en för sig, men ingen har tidigare gjort en sammanhållen analys av dem, säger Anders Bäckström.
Det andra projektet leds av universitetslektor Håkan Bengtsson och är ett så kallat tematiskt nätverksprojekt, det enda som koordineras från Sverige. I fokus står frågan om hur man undervisar om religion i ett mångkulturellt samhälle. Hur talar vi till exempel om den ”andre”? Och hur ser vi på helighet, eller hädelse?
– Europa har en heterogen befolkning med olika religioner och olika kristna inriktningar och det finns ett stort antal teologiska och religionsvetenskapliga institutioner som utbildar präster och lärare. Målet är att få alla att börja ställa samma frågor, säger universitetslektor Håkan Bengtsson, som leder projektet och hoppas på många fruktbara diskussioner.
Projektet berör undervisning om religion i ett brett perspektiv, men man fördjupar sig inom två områden. Hur undervisar man om religionens roll i konflikter, och hur ser sambanden mellan religion och social välfärd ut? På detta sätt knyts de båda projekten samman och befruktar varandra.
– Dessa projekt har stor aktualitet. Många har inte varit förberedda på att religion kan spela en så avgörande roll för hur människor formar sina liv. Det är viktigt att hitta en väg att vara trogen sin egen tradition och samtidigt ge utrymme för andra i ett sammanhållet samhälle, säger Håkan Bengtsson.
Det blir en upptaktsträff för detta tematiska nätverksprojekt den 31/3-1/4 vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Anders Bäckström, tel: 018-471 21 95, sekreterare 018-56 40 10
Håkan Bengtsson, tel: 070-298 83 62
Sammanlagt 28 universitet och företag ingår i projektet som EU finansierar med 11 m EUR. Fokus ligger på riskbedömning av innehåll som framkallar allergi på hud och i lungor, vilket står för i stort sätt all allergi idag.
Lunds Tekniska Högskola koordinerar två av fem ”work packages” med en budget på 10 miljoner kronor under fem år.
– Vi leder arbetet med alla in vitro-tester, där olika mänskliga celler i provrör används. Dessa tester kommer att vara hörnstenen i en ett prediktivt test för att se om det ämne som testas är allergiframkallande. Dessutom ansvarar vi för all genetisk analys för de olika partnerlaboratorierna, förklarar Carl Borrebeack, professor i immunteknologi på LTH vid Lunds universitet.
För mer info om projektet ”Novel Testing Strategies for in Vitro Assessment of Allergens” kontakta: Carl Borrebaeck, professor, Immunteknologi, Lunds Tekniska Högskola, tel: 046-22 29 613, 0708-21 83 30, Carl.Borrebaeck@immun.lth.se
Deltagare:
Koordinator
– Novozymes A/S (NZ), Bagsvaerd, Denmark
Deltagande universitet:
– University of Heidelberg (UHEI), Heidelberg, Germany
– Lunds Universitet (ULUND), Lund, Sweden
– VU University Medical Centre (VUMC), Amsterdam, The Netherlands
– University of Liverpool (LPOOL), Liverpool, U.K.
– University of the West of England (UWE), Bristol, UK
– Fraunhofer Institute of Toxicology and Experimental Medicine (Fraunhofer ITEM), München, Germany
– Università degli Studi di Milano (UNIMI), Milan, Italy
– Provincia italiana della Congregazione dei Figli dell’Immacolata Concezione, Istituto Dermopatico dell’Immacolata, IRCCS (IDI-IRCCS), Rome, Italy
– The Max-Planck-Institut für Immunbiologie, Max-Planck-gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften e.V. (MPIIB), Freiburg, Germany
– Università di Firenze (UNIFI), Firenze, Italy
– Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen (RWTH Aachen), Aachen, Germany.
– Universitè Louis Pasteur (ULP), Strasbourg, France
– Albert-Ludwigs-University Freiburg Inst. f. Computer Science (ALU-ICS), Freiburg, Germany
– University of Freiburg, Faculty for Medicine (Hautklinik Freiburg), Freiburg; Germany
Forskningsorganisationer
– EU Joint Research Centre (JRC), Ispra, Italy- ECVAM
– Institute for Research in Biomedicine (IRB), Bellinzona, Switserland
Företag
– Syngenta Central Toxicology Laboratory (Syngenta CTL), Alderley Park, Macclesfield, SK10 4TJ, UK
– L’Oreal (L’Oreal), Paris, France
– Unilever UK Central Resource Limited (Unilever), London, UK
– Vlaamse Instelling voor Technologisch Onderzoek (VITO), Mol, Belgium
– Miltenyi Biotec GmbH (Miltenyi), Bergisch Gladbach, Germany
– Cosmital SA (Subsidiary of Wella AG, Darmstadt, Germany) (Cosmital), Marly, Switzerland
– Scientific Writing & Consultancy S.C. (SW&C), Pedreguer, Spain
– Proteomika S.L. (Proteomika). Derio, Spain.
EU-organisationer
– The European Cosmetic Toiletry and Perfumery Association (COLIPA), Brussels, Belgium
– In vitro Testing Industrial Platform (IVTIP), Tres Cantos Madrid, Spain
– European Consensus Platform on Alternatives (ECOPA), Brussels, Belgium
Att försöka förutsäga vilka fordonsförare som är potentiellt farliga har varit en stor del av trafikforskningen under snart hundra år. Inga stora framsteg har dock gjorts, till exempel är körkort ett mycket svagt instrument för urval, liksom medicinska kontroller.
I sin avhandling har Anders af Wåhlberg utvecklat en teori och en mätmetod för att förutsäga olycksinblandning. Metoden går ut på att mäta accelerationsbeteende och ta hänsyn till antal orsakade olyckor, daglig variation i körstil samt riskexponering.
Delar av metoden har testats på bussförare i Uppsala. Mellan 2001 och 2004 mätte han regelbundet hastighetsförändringarna i fem bussar under normal körning. När han jämförde hastighetsförändringarna i medeltal med antalet olyckor som bussförarna hade orsakat helt eller delvis under samma tid fann han det förväntade sambandet.
– Ju större hastighetsförändringar, desto större risk för att föraren orsakar olyckor, säger Anders af Wåhlberg.
Resultaten pekar på att metoden kan användas för löpande övervakning av anställda vid transportföretag, utbildning samt urval av förare. Anders af Wåhlberg förespråkar att övervakning av bussförare görs via automatiska system som mäter hastighetsförändringarna i bussen och signalerar till föraren när variationerna blir för stora.
– Och om han eller hon inte ändrar sitt körbeteende kan en signal gå till trafikledningen, som kan ta kontakt med föraren, berättar Anders af Wåhlberg.
Det krävs dock mer forskning och utveckling för detta.
– Begränsningarna med min metod är att det behövs stora mängder data, att typen av trafikmiljö måste vara likartad samt att ansvar för olyckor är mycket svårt att definiera och mäta objektivt, säger Anders af Wåhlberg.
Kontaktinformation
Anders af Wåhlberg kan nås på tel 018-33 90 95, mobil 0704-25 06 97, e-post anders.af_wahlberg@psyk.uu.se
Resultaten publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Breast Cancer Research. En grupp forskare från Karolinska Institutet har i samarbete med Genome Institute i Singapore genomfört en populationsbaserad fallkontrollstudie av kvinnor som nyligen fått diagnosen invasiv bröstcancer. Deras patientgrupp utgjordes av 1888 kvinnor med duktal bröstcancer, 308 med lobulär bröstcancer och 93 med tubulär bröstcancer. Gruppen matchades åldersmässigt mot en kontrollgrupp bestående av 3065 slumpmässigt utvalda kvinnor. Både patienterna och kontrollgruppen ombads fylla i ett frågeformulär med frågor om medicinsk historia, hälsotillstånd och eventuell användning av hormonläkemedel efter klimakteriet.
Det är känt sedan tidigare att kombinationsbehandling med östrogen och progesteron under mer än fem år ökar risken för bröstcancer. Forskarnas resultat visar att risken ökar särskilt för vissa typer av bröstcancer. För kvinnor som använt östrogen-progesteron i minst fem år ökade risken att utveckla bröstcancer av lobulär eller tubulär typ mer än dubbelt så mycket som risken att utveckla bröstcancer av duktal typ, jämfört med kvinnor som inte använt hormonpreparat. Lobulär bröstcancer anses ha något bättre prognos, och tubulär bröstcancer mycket bättre prognos jämfört med duktal bröstcancer.
Andra faktorer, som antalet barnafödslar, åldern vid menopaus och kroppsmasseindex, kunde förknippas med liknande risk att utveckla någon av de tre bröstcancertyperna.
Publikation:
“Menopausal hormone therapy and other breast cancer risk factors in relation to the risk of different histological types of breast cancer: a case-control study”
Lena U Rosenberg, Cecilia Magnusson, Emma Lindström, Sara Wedren, Per Hall och Paul W Dickman
Breast Cancer Research 17 mars 2006
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Rosenberg, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, telefon 08-524 861 63, mobil 073-646 12 10,
e-post Lena.U.Rosenberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Programmet täcker hela kedjan från forskning, metodutveckling, kommunikation och slutligen till praktisk tillämpning i skogsbruket. En del av projekten handlar om forskning för förbättrad produktivitet och kvalitet i skogsvårdsarbetet. Det satsas också på mer forskning om skogsskötselns tidiga faser då dessa påverkar den mogna skogens kvalitet och stabilitet. Detta blev extra tydligt efter stormen Gudrun.
Den första maj 2005 lämnade Formas ett förslag till en nationell strategi för skoglig forskning till regeringen. Programmet om skogsföryngring är ett resultat av denna strategi och syftar bl a till att öka samverkan mellan aktörer inom sektorn.
– Vår gemensamma FoU-satsning mellan Formas och skogssektorn har fungerat utomordentligt väl vilket borgar för fortsatt god samverkan, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare vid Formas.
Formas styrelse beslutade idag om beviljning av medel till de fem bästa forskningsprojekten. Den 7 mars beslutar skogsnäringen om bästa projekt inom teknikutveckling och forskningskommunikation.
Kontaktinformation
För närmare information:
Formas: Jan Svensson, Formas 08-775 40 51, jan.svensson@formas.se
Skogsnäringen: Erik Normark, Skogsvårdschef, Holmen Skog AB. 0660-75460,
erik.normark@holmenskog.com
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
– Vi önskar att programmet ska bidra till att bygga upp kompetensen inom området. Samhället har ett miljöansvar och växtförädlingen kan förutom att bidra till framtagandet
av bättre sorter också bidra med lösningar till en mer miljövänlig odling, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare vid Formas.
Växtförädling är ett långsiktigt arbete som förutsätter kontinuitet under flera år. Idag finns endast ett fåtal aktiva forskare som ägnar sig åt icke kommersiell växtförädling och
växtförädling i regioner med sämre förutsättningar. För att kunna bibehålla beredskapen för framtida miljöförändringar är det viktigt att värna om denna kompetens. Programmet avser forskning och långsiktig kompetensutveckling inom området och inriktas i första hand på stöd till doktorander och unga forskare.
Sedan 1990 har Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och staten via Formas, tillsammans finansierat forskning inom växtförädling. 2005 utvärderades satsningen utifrån dess
forskningskvalitet och samhällsnytta. Granskningen har legat till grund för ställningstagandet om ett fortsatt åtagande från berörda finansiärer.
Kontaktinformation
För närmare information:
Marianne Glass, 08-775 40 49, marianne.glass@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Förekomsten av typ 2-diabetes (åldersdiabetes) ökar kraftigt över hela världen. Denna utveckling antas främst bero på livsstilsförändringar, där minskad fysisk aktivitet, ökad övervikt och stress antas ha stor betydelse. Särskilt farligt anses det vara när fettet framför allt är placerat i buken. En teori varför denna fettdepå skulle vara särskilt farlig baseras på föreställningen att den skulle frigöra relativt sett större mängd fria fettsyror till levern där de ombildas till socker som frisätts till blodbanan. En stor andel bukfett skulle därmed kunna orsaka de förhöjda blodsocker- och blodfettnivåer som vanligtvis ses hos individer med typ 2-diabetes. Magdalena Lundgrens forskargrupp har därför studerat om det finns skillnader i insulinkänslighet mellan underhudsfett från buken och s.k. visceralt fett runt organen i bukhålan, samt hur kortisol, ett stresshormon, påverkar metabolismen i celler från dessa fettdepåer.
Försöken visade att viscerala celler har en avsevärt högre förmåga att ta upp blodsocker (glukos) än celler från underhudsfettet. När cellerna odlades i närvaro av dexametason, ett kortisolliknande ämne, hämmades glukosupptagsförmågan i de viscerala cellerna, men inte i celler från underhudsfettet. De viscerala cellerna som odlats i närvaro av dexametason kom därmed att mer likna cellerna från underhudsfettet.
Glycerol är en viktig biprodukt vid nedbrytning av triglycerider till fettsyror. Hos kvinnor var frisättningen av glycerol betydligt högre från underhudsfettceller jämfört med från viscerala celler, medan det hos män inte var några skillnader mellan depåerna. Efter odling i närvaro av dexametason ökade glycerolfrisättningen från underhudsfettceller ytterligare hos kvinnor medan cellerna från den viscerala depån och från båda depåerna hos män förblev opåverkade. Insulinet hade samma kapacitet att hämma glycerolfrisättningen oavsett depå, kön eller behandling.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det finns tydliga skillnader både mellan olika depåer inom individen och mellan könen när det gäller reglering av socker- och fettmetabolismen i fettväven. Olika ämnen i cirkulationen som kortisol, men även andra substanser kan alltså ha olika effekter i olika fettdepåer beroende på kön. Det är därför vanskligt att tala om att just den viscerala depån skulle vara särskilt ogynnsam generellt. De viscerala fettcellerna verkar inte heller vara mer insulinresistenta än de subkutana.
Magdalena Lundgren är verksam vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås på telefon 090-785 14 89 eller e-post magdalena.lundgren@medicin.umu.se.
Fredagen den 24 februari försvarar Magdalena Lundgren, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Interplay between hormones, nutrients and adipose depots in the regulation of insulin sensitivity – an experimental study in rat and human adipocytes. Svensk titel: Samspel mellan hormoner, näringsämnen och fettdepåer i reglering av insulinkänslighet – en experimentell studie på rått- och humanfettceller. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Eva Degerman, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Centrum för diabetes, metabolism och endokrinologi, Lunds universitet.
