Sedan slutet av 1950-talet har landsbygden utarmats när det gäller befolkning, lantbruk och andra lokala arbetsplatser, service, offentliga mötesplatser och lokalpolitiska arenor. Med exempel från Locknevi, en jord- och skogsbygd i nordöstra Småland, diskuterar Yvonne Gunnarsdotter effekterna av denna samhällsförändring. I centrum för diskussionen står fem ?institutioner? (skolan, kyrkan, älgjakten, lantbruket och föreningslivet) och hur dessa har påverkat relationerna mellan människor och deras relation till bygden och omvärlden.

Trots utarmningen av landsbygden strävar invånarna efter att upprätthålla bygden genom nya mötesplatser och umgängesformer, företrädesvis i föreningslivet. Föreningslivet var tidigare en viktig arena för moderniseringen av lantbruket och landsbygden. Dagens föreningsliv är mer tudelat med både lantbruksbaserade och bygdebaserade föreningar. De inflyttade invånarna saknar ofta anknytning till lantbruket och engagerar sig gärna i den senare sortens föreningar. Numera upprätthålls därför den tidsrumsliga gemenskapen på fritiden i föreningsliv och umgänge snarare än i den arbetsgemenskap som lantbruket erbjöd.

Tre exempel från Locknevi diskuterar effekten av samhällsförändringen de senaste decennierna. Skolan är en viktig institution och mötesplats. Kampen för att behålla den sista byskolan visar att när mötesplatserna försvinner tenderar invånarna att mobilisera mot utarmningen av livsvillkoren. Kyrkan är en viktig lokalpolitisk arena (såväl som en institution och en mötesplats). Konflikten kring kyrkans ledarskap visar att det finns olika uppfattningar om vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller vilken bygd de lever i: det gamla relativt självständiga eller det nya Locknevi inlemmat i en global värld. Älgjakten är en institution för att upprätthålla den tidsrumsliga gemenskapen. De lokala jaktlagens reaktion på jaktturismen visar att det ibland uppstår spänningar mellan kulturella/sociala och ekonomiska aspekter av bygden.

Fältundersökningarna i Locknevi visar att det inte finns någon motsättning mellan en stark förankring i bygden och en öppenhet mot omvärlden. Tvärtom kanske denna kombination utgör en viktig drivkraft i samhällsbyggandet. Det är dock svårt att skapa en levande landsbygd om det saknas lokal försörjning, mötesplatser, institutioner och ett konkret brukande av platsen.

Fil Mag Yvonne Gunnarsdotter, inst. för landskapsplanering, SLU, försvarar onsdagen den 23 mars kl. 13.00 sin doktorsavhandling Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap. Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är docent Ann-Kristin Ekman, Högskolan Dalarna.

Kontaktinformation
Mer information: Yvonne Gunnarsdotter, 018-67 17 57, 018-46 41 28
E-post: Yvonne.Gunnarsdotter@lpul.slu.se

Liselott Roth vid avdelningen för Industriell miljöteknik har för sin doktorsavhandling bland annat granskat genomförda återbruksprojekt av betong och tegel. Resultaten visar att återvinning av byggmaterial inte självklart är fördelaktigt för miljön. Miljövinsten kan ätas upp av långa transporter och komplettering med nytillverkade byggelement, som krävs för att uppfylla statliga byggnormer.

Tre projekt studeras i avhandlingen. Platsgjutna betongstommar från flerbostadshus i Finspång sågades till betongelement som idag utgör stommen i ett studentbostadshus i Linköping. Huset har en helt annan form än de ursprungliga. Jungfrulig fabriksbetong göts på bjälklagen och innerväggarna kompletterades med avväxlingsbalkar, gips och mineralull för att uppnå moderna byggnormer.

I Norrköping demonterades betongelementhus för att byggas upp till i stort sett samma konstruktion, fast mindre, i Linköping. Även i detta projekt kompletterades betongstommen med ny råvara i form av gips, smide, isolering och stålreglar.

I Malmö demonterades en sjukhusbyggnad av tegel som fick utgöra stommen till en villa i Staffanstorp. Här användes jungfruliga träreglar och stålbalkar för att komplettera tegelstommen.

Den nya råvaran utgör bara omkring en tiondel (10, 6 respektive 12 procent) av den totala stomvikten, men står ändå för största delen av energianvändningen för återbruket. I den kalkylen är energianvändningen för framställning av nya råvaror inräknad. Långa transporter av tunga återvunna material kan också äta upp miljövinsten.

Resultaten visar också att det är skillnad mellan direkt återanvändning – som beskrivits ovan
– och degraderande materialåtervinning, det vill säga krossning för användning som ballast i ny betong eller vägfyllnad. Direkt återanvändning ger större miljövinster.

Idag miljöbedöms material för återvinning i första hand utifrån toxikologiska aspekter. Då missar man det övergripande syftet, nämligen hushållning med naturresurser. I en miljöbedömning av materialåtervinning bör därför båda dessa perspektiv tas med.


Avhandlingen heter Reuse of construction materials – environmental performance and assessment methodology. Disputationen äger rum 31 mars kl 13.15 i sal C3, C-huset, Linköpings universitet Campus Valla.

Kontaktinformation
Doktoranden Liselott Roth nås på 013-285827, lisro@ikp.liu.se

– Just medicinsk forskning och bioteknik är områden där Sverige redan är framgångsrikt och där vi med ytterliggare satsningar har stora möjligheter att leda den internationella utvecklingen.

När ”The Times Higher” nyligen rankade världens bästa biomedicinskt inriktade universitet hamnade Karolinska Institutet på en hedrande sjunde plats efter tre amerikanska och tre brittiska universitet. Sverige och Karolinska Institutet har bevisligen en unik position inom internationell medicinsk forskning. Dagens forskningspolitiska proposition pekar på en alltmer tydlig koppling mellan medicinsk forskning och ekonomisk tillväxt, med ökad välfärd och högt utvecklad sjukvård.

– Medicinska upptäckter som utvecklas till nya läkemedel eller till diagnostiska hjälpmedel är till nytta för hela samhället. Men processen att få fram nya produkter tar många år, är långsiktig och behöver statligt stöd i alla sina delar. Regeringen har tagit fasta på detta och stödjer nu hela utvecklingskedjan, från grundläggande forskning och tillämpad forskning till ett inriktat stöd till lärosätenas holdingbolag. Detta är mycket betydelsefullt för våra möjligheter att kommersialisera medicinska upptäckter, säger Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

Inför Utbildningsdepartementets arbete med propositionen har Karolinska Institutet lämnat in en forskningsstrategisk plan. Där påpekade vi vikten av att göra en kraftfull satsning för att på nytt placera Sverige i den främsta medicinska forskningsfronten för att därigenom bidra till ett aktivt överförande av kunskap till nytta för samhället. Forskningsstrategin finns att läsa via länken nedan:

Kontaktinformation
För kontakt med Harriet Wallberg-Henriksson gå via pressekreterare Sabina Bossi, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@dmin.ki.se

Karolinska Institutet är ett medicinskt universitet som omfattar alla aspekter av medicinsk vetenskap, från basal humanbiologisk grundforskning till patientinriktad forskning. Karolinska Institutet bidrar genom forskning, utbildning och information till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information finns på hemsidan www.ki.se

– Vi är glada över den här ökade satsningen på hållbar utveckling som är av stor betydelse både för samhällsbyggandet och viktiga svenska basnäringar, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.

Tillskotten täcker dock långt ifrån de verkliga forskningsbehoven. Formas angav ett behov av förstärkning med 400 miljoner kronor i sin forskningsstrategi och har fått 180 miljoner kronor.

– Långsiktigt behövs det mera pengar till forskning för hållbar utveckling. Dock visar satsningen tydligt på vikten av den forskning som Formas finansierar. Potentialen för framtida styrkeområden inom t ex den gröna sektorn är mycket lovande förutsatt att forskningsbehoven tillgodoses.

– Regeringen uppmärksammar speciellt den ämnesövergripande forskningen vilket vi värdesätter eftersom hållbarhetsfrågorna ofta kräver sådana forskningsinsatser. Formas satsar redan ämnesövergripande forskning, i årets utlysning ingår till exempel en särskild satsning på sådan forskning.

Regeringen vill också öka resurserna för starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft. Även detta ligger helt i linje med de satsningar som Formas redan initierat.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se

– Vi välkomnar satsningarna men de borde ha varit mycket större, säger rektor Göran Bexell. Den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer som lärosätena själva ansöker om i konkurrens är bra. Det är också bra att det har skett en liten ökning av direkttilldelningen till universiteten. Men denna är så liten att den forskningspolitiska propositionen likväl förstärker den systemkris i svensk forskning som består av en snedbalans mellan direkttilldelning och en tilldelning genom centrala organ. Genom att en stor del av forskningspengarna kanaliseras via de centrala statliga forskningsfinansiärerna ökar administrationen, forskarna måste lägga ner mer tid på ansökningar och det finns en risk för likriktning. För universitetens del innebär det en fortsatt mycket svår planeringssituation och osäkerhet i anställningsvillkoren.
Rektor Göran Bexell menar att förslaget tvingar fram en utredning om balansen mellan direkttilldelning och central tilldelning. Som det nu föreslås går bara en fjärdedel direkt till lärosätena.

I propositionen Forsknings för ett bättre liv presenterade regeringen ett förslag på hur 2,34 miljarder kronor ska användas till forskning och utveckling under de närmaste tre åren. Särskilda satsningar vill regeringen göra på forskningen inom medicin, teknik och hållbar utveckling. Landets medicinska forskning får 400 miljoner kronor, teknisk forskning får 350 miljoner kronor och 210 miljoner kronor går till forskning om hållbar utveckling. Stödet kommer att fördelas av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) samt Rymdstyrelsen. Sammanlagt 521 miljoner kronor går direkt till lärosätenas forskning och forskarutbildning och Lunds universitet får tillsammans med Uppsala universitet de största anslagen på 40,2 miljoner kronor vardera.
Vidare vill regeringen satsa 300 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft. Regeringen slår också ett slag för kommersialisering av forskningsresultat och föreslår en kapitalförstärkning av universitetens holdingbolag med sammanlagt 60 miljoner kronor.

Kontaktinformation
För mer information kontakta rektor Göran Bexell på telefonnummer 0705-59 70 01, eller universitetsdirektör Peter Honeth på telefonnummer 0705-11 41 88

Inbjudna deltagare är handläggare och chefer inom äldreomsorgen respektive berörda personer från kommuner, universitet/högskolor och olika myndigheter. Forskare och doktorander inom området bidrar med olika framföranden.

– Det är sjätte året i rad som vi arrangerar forskardagar om äldre och äldreomsorg. För varje år har antalet deltagare blivit allt fler. Förhoppningsvis är det ett tecken på en ökad medvetenhet om dessa frågor, säger Marie Rönnerfält, universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och som tillsammans med Lotta Henrikson är initiativtagare till arrangemanget.

Teman som tidigare belysts har bland annat varit arbetsledning inom äldreomsorgen och hur det praktiska arbetet kan använda sig av forskningen.

För ytterligare information och kontakter med forskare:
Marie Rönnerfält, tfn 08-674 74 52 e-post marie.ronnerfalt@socarb.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
www.socarb.su.se


Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik. Universitetet har 37 000 studenter och 6 000 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK.

– Livsåskådningens betydelse i kris och katastrof:
Var fanns Gud när flodvågen kom? Vid akut inträffade traumatiska händelser ställer vi oss stora frågor som många gånger saknar svar.

Kjell Kallenberg, präst i Svenska kyrkan och adjungerad professor i livsåskådningsvetenskap, etik och hälsa vid Universitetssjukhuset Örebro

– Att välja vara ”svensk” – En undersökning om nationell identitet bland ”svenska” och ”andra” gymnasieelever ”Svensk” blir man genom att kunna språket och följa våra lagar, anser gymnasieelever i kommande undersökning.
Hans Lödén, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet

– De Förenade rikena 1814-1905 – En tillbakablick på unionen Sverige-Norge I år firas unionsupplösningens 100-årsjubileum.
Bo Stråth, professor i historia vid Europauniversitetet i Florens.

– Debatt: Hur avgör man vad som är en stark forskningsmiljö?

Bo Rothstein till attack mot bedömningsgrunderna vid utnämningen av sk ”starka forskningsmiljöer”. Vetenskapsrådets ordförande BengtWesterberg svarar.

– Språkproblem och kulturkonflikter – Jonas Gardell med franska förtecken Hur översätter man Jonas Gardell till franska? Och Gnosjöanda…?
Elisabeth Tegelberg, universitetslektor i franska vid Göteborgs universitet

————-
Om Tvärsnitt:
Tidskriften Tvärsnitt vill spegla mångfalden och det vetenskapliga djupet inom landets humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning. Vid sidan av artiklar författade av landets främsta forskare innehåller Tvärsnitt också reportage och intervjuer inom området. Avsikten är också att diskutera forskningens villkor genom debatt och dialog.

Tidskriften ges ut av Vetenskapsrådet med 4 nr per år och har en upplaga om 20 000 ex.
Prenumeration sker på helår och kostar 200 kr för fyra nummer. För prenumeration, skicka anmälan till:
tvarsnitt@vr.se
Tvärsnitts webbplats, www.vr.se/tvarsnitt är under uppbyggnad.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Redaktör Liselotte Englund: 08-546 44 119, liselotte.englund@vr.se

Ansvarig utgivare Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap: 08-546 44 228, bengt.hansson@vr.se

– Formas får ofta ansökningar om övergripande forskningsfrågor och med den ämnesövergripande forskningen kan frågor i gränslandet mellan olika discipliner studeras. Tvär- och mångvetenskaplig forskning kan också hjälpa till att reda ut samspel och konflikter mellan de ekologiska, ekonomiska och socialt inriktade delarna inom hållbar utveckling, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Detta förutsätter att människors och djurs hälsa och välbefinnande, biologisk mångfald, miljön och naturens bärkraft, ekonomi, etik samt sociala och kulturella värden beaktas.

Sista ansökningsdatum är 3 maj och Formas styrelse fattar beslut den 23 november.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se , 08-775 40 38, 0733-50 31 61

Till en av medlemmarna i kommissionen har utsetts Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet och föreståndare för Centre for Health Equity Studies (CHESS), ett gemensamt forskningscentrum för universitetet och Karolinska institutet, där man forskar kring hälsa och ojämlikhet.
– Det känns som ett mycket meningsfullt uppdrag, säger Denny Vågerö. Kommissionen är en fantastisk samling kompetenta personer. Det behövs ett nytänkande inom hälsopolitiken – det borde vara möjligt inom denna kommission som samlar prominenta politiker och forskare från alla delar av världen. Jag hoppas att vi bidrar till något nytt.
Denny Vågerös forskning är främst inriktad på barndomens betydelse för hälsan i vuxen ålder, folkhälsokrisen i Östeuropa, främst i Ryssland samt det växande gapet i hälsa mellan Öst- och Västeuropa.
I kommissionen, som består av 17 medlemmar, 6 kvinnor och 11 män, ingår välkända profiler inom politik och forskning. Bland medlemmarna märks Ricardo Lagos Escobar, Chiles president, Amartya Sen, professor i Cambridge och Nobelpristagare (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne), Giovanni Berlinguer, medlem av Europaparlamentet och dess hälsoutskott, Kiyoshi Kurokawa, president i japanska vetenskapsrådet och Charity Ngilu, hälsominister i Kenya. Mirai Chattaerjee, som organiserat en fackförening av 200 000 kvinnliga egenföretagare i Indien är den mest kända företrädaren för civilsamhället. Ordförande för gruppen är Sir Michael Marmot, professor i epidemiologi i London.
Kommissionen håller sitt första möte i Santiago i Chile 15 – 19 mars och namnen på kommissionärerna offentliggörs den 18 mars.
Kommissionen ska arbeta till år 2008 och kommer att träffas cirka fyra gånger om året. Med hjälp av ett antal forskarnätverk skall man kartlägga sociala orsaker till ohälsa. Lika viktigt är att föreslå åtgärder från nationella regeringar och globala aktörer som kan bidra till att global utveckling och minskad ojämlikhet.
”God folkhälsa förutsätter ett gott samhälle”, förklarade Chiles president, Ricardo Lagos, vid kommissionens första möte. Det är mottot för kommissionens arbete.


Närmare information om kommissionen, med presentation av samtliga kommissionärer, finns på http://www.who.int/social_determinants/en

Denny Vågerö kan nås på tfn 08-16 23 13 fr.o.m. 21 mars, mobil 070-680 9899 eller e-post denny.vagero@chess.su.se (www.chess.su.se )

Bäckensmärta, så kallad foglossning, är en vanlig åkomma hos gravida kvinnor i hela världen. En tredjedel av de drabbade har mycket svår smärta. De med ett tungt arbete och de som haft ryggsmärta eller bäckensmärta tidigare har störst risk att drabbas. Smärtan uppträder över korsbenet och strålar ofta ner på lårens baksida. Ibland har kvinnorna också ont över blygdbenet. Förmågan att stå, gå och sitta påverkas. Det är viktigt att skilja bäckensmärtan från vanlig ryggsmärta eftersom felbehandlad bäckensmärta kan förvärra besvären. Det finns ingen behandling som botar bäckensmärta under pågående graviditet, men tillståndet kan lindras.

I en studie från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har behandlingsresultaten av 386 gravida kvinnor med bäckensmärta analyserats. Kvinnorna delades in i tre olika grupper i vilka tre olika behandlingsstrategier testades under sex veckor.

Den första gruppen fick endast standardbehandling, vilket innebar råd, mjukt bäckenbälte och ett hemträningsprogram. Den andra gruppen fick standardbehandling och gängse akupunktur, det vill säga akupunkturstimulering som är densamma som den som ges till män och icke gravida kvinnor med liknande symtom. Den tredje gruppen fick standardbehandling och individuell bäckenstabiliserande träning hos sjukgymnast.

Kvinnorna undersöktes av sjukgymnast före studien påbörjades. Då användes flera test för att provocera fram bäckensmärtan. Samma test utfördes efter behandlingens avslutning. Kvinnorna skattade sin smärta morgon och kväll på en skala från 0-100 där 0 betydde ingen smärta och 100 värsta tänkbara smärta.

Resultaten visar att såväl kvinnorna i akupunkturgruppen som i sjukgymnastikgruppen upplevde minskad smärta både morgon och kväll en vecka efter behandlingens avslutning. Smärtan minskade emellertid mest för de kvinnor som fått akupunktur. I standardträningsgruppen ökade smärtan på morgonen medan den var i stort sett oförändrad på kvällen. Andelen kvinnor som upplevde smärta efter provokation efter behandlingens avslutning var lägst i akupunkturgruppen. Akupunktur visade sig vara den effektivaste behandlingen för kvinnorna med bäckensmärtor.

Sammanfattningsvis visar studien att både akupunktur och bäckenstabiliserande sjukgymnastik lindrar bäckensmärta under graviditet. Akupunktur visade sig vara överlägsen bäckenstabiliserande sjukgymnastik i den här studien.

Resultaten är av speciell betydelse eftersom det inte finns någon tidigare studie som visat så stora behandlingseffekter vid isolerad väldefinierad bäckensmärta under graviditet.

För mer information kontakta:

doktorand Helen Elden, telefon: 031-343 41 75, 070-­288 78 82, e-post: helen.elden@vgregion.se

Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi

Tidskrift: BMJ (British Medical Journal)

Artikelns titel: Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial

Författare: Helen Elden, Lars Ladfors, Monika Fagevik Olsen, Hans-Christian Ostgaard och Henrik Hagberg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Charlotte Allesson antogs till forskarutbildningen 2001 och arbetar på en avhandling om metaforer som anspelar på krig och konflikt i tidningsprosa, nämligen i Le Monde och L’Express. Hon undersöker graden av bildlighet hos metaforerna samt frekvens, kategorier och motivation, där metaforerna ses som ett för människan naturligt sätt att strukturera tankar om omvärlden. Hon undersöker i vilka typer av artiklar och i vilka sammanhang krigs- och konfliktmetaforer finns och studerar hur de bildas och frågar sig också om det kan finnas någon motivation till varför de används i vissa sammanhang.

Stipendiet gör det möjligt för Charlotte Allesson att visas i Paris för att knyta kontakter med forskare inom sitt avhandlingsområde, med vilka hon redan har goda kontakter.


Redan i antikens Grekland luktade läkarna på patienternas andedräkt för att bedöma deras hälsotillstånd. I andedräkten finns nämligen en rad olika ämnen som bildas vid biokemiska processer i kroppen och rätt tolkade kan de avslöja en hel del om hur någon mår.

Hos astmatiker är luftvägarna inflammerade. I kroppens immunförsvar deltar så kallade inflammatoriska celler. En av deras uppgifter är att bilda skadliga molekyler, syreradikaler. Om det finns för mycket syreradikaler i kroppen uppstår obalans och en så kallad oxidativ stress uppkommer. När syreradikalerna reagerar med andra molekyler kan mer stabila ämnen bildas. Genom att mäta halten av dessa ämnen går det att få fram hur allvarlig den oxidativa stressen är. Ämnena fungerar som så kallade markörer, det vill säga tecken på inflammationen. Vissa av ämnena är gasformiga och kan andas ut direkt, andra är lite mer partikelformiga.

I sitt avhandlingsarbete har fil mag Mona Lärstad tagit fram metoder för att mäta nivåerna av de markörer som speglar den oxidativa stressen i luftvägarna. Målet var att provtagningen skulle vara enkel för både patienten och sjukvårdspersonalen och därmed uteslöts blod- och lungprov.

– Arbetet inriktades istället på att finna markörer i utandningsluften. Närmare bestämt var det metoder för att finna markörerna malondialdehyd, 3-nitrotyrosin, etan, pentan och isopren som skulle tas fram. Dessa ämnen är sedan tidigare förknippade med inflammation och oxidativ stress, säger Mona Lärstad.

Hon fann att det var lämpligt att undersöka malondialdehyd och 3-nitrotyrosin genom att på olika sätt studera ett koncentrat av utandningsluft. Detta samlades upp genom att kyla ned utandningsluft med hjälp av en speciell frysutrustning i vilken försökspersoner fick andas under bestämd tid. För att studera markörerna etan, pentan och isopren utvecklades en metod som byggde på att utandningsluften samlades upp direkt. En av metoderna som användes var masspektrometri, vilket förenklat innebär att varje molekyl bildar ett unikt mönster, ett unikt ”fingeravtryck”. Detta medför att forskaren kan upptäcka mycket låga nivåer på ett tillförlitligt sätt. Metoderna tillämpades på mindre grupper av friska personer och/eller personer med astma. Andhållning före utandning samt utandning vid olika flöden utfördes för att ta reda på var etan, pentan och isopren bildas i kroppen.

– Vi har tagit fram pålitliga metoder som gör det möjligt att kvantifiera vissa markörer för oxidativ stress i luftvägarna. Det verkar som om det mesta av utandad etan, pentan och isopren inte bildas i luftvägarna utan kommer från andra delar av kroppen. Små mängder av etan kan till viss del bildas lokalt i luftvägarna. Metoderna bör testas i större grupper för att undersöka om de är användbara verktyg i bedömningen av kronisk inflammation i luftvägarna, säger Mona Lärstad.

Avhandlingen är skriven av:

fil mag Mona Lärstad, telefon: 031-343 81 96, 0733-40 56 81, e-post: mona.larstad@amm.gu.se

Handledare:

adjungerad professor Kjell Torén, telefon: 031-343 81 72, e-post: kjell.toren@amm.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för yrkesmedicin

Avhandlingens titel: Exhaled Markers of Oxidative Stress in the Airways

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Ulrika Lundin

informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

I avhandlingen studeras den komplexa relationen mellan att ”vara sig själv” och den yttre kravbilden som det innebär att vara chef, hos deltagarna i ett introspektivt ledarskapsprogram. Programmets fokus är att hjälpa deltagarna till självkännedom och att utifrån detta utveckla sin egen unika ledarstil.

För de deltagande cheferna utgjorde programmet framförallt en möjlighet att bedriva ett aktivt identitetsarbete, dvs ställa sig frågan ”vem är jag”. I praktiken handlade detta om att förhålla sig till sina många olika identiteter (varav vissa var i konflikt med varandra), utforska och utveckla identiteter och roller, arbeta med rollövergångar och att kämpa för att passa in i olika situationer och sammanhang, snarare än att hitta en identitet.

Ett aktivt identitetsarbete och övergångar mellan olika roller är viktiga delar i ledarskapet i och med att chefers vardag till stor del präglas av interaktion med andra människor i olika situationer och sammanhang.

Identitetsprocesser är komplexa och influeras av både direkt interaktion med andra människor ”här-och-nu” och interaktion med ”generaliserade andra”, dvs tänkta typmänniskor som representerar grupper som är viktiga för oss. Interaktionen med de ”generaliserade andra” går bortom ”här-och-nu” genom att vi tar in intryck från grupper, situationer och händelser som inte är direkt representerade på plats ”här-och-nu”.

Tid för disputation: fredag 18 mars kl 10 – 12
Plats: Högskolan i Skövde, sal G 110, Högskolevägen, Skövde
Avhandlingens författare: Thomas Andersson
Avhandlingens titel: ” Managers’ identity work – Experiences from introspective management training”

Välkommen!

För ytterligare information kontakta: Thomas Andersson, telefon 0500-44 88 61, mobil 0707-997260, e-post Thomas.Andersson@his.se

Kontaktinformation
_____________________________________________________
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

I dagens kunskapssamhälle står lärande och utbildning ständigt i fokus. Med detta som en bakgrund inrättade regeringen år 2001 den utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Uppgiften för kommittén är att stödja forskning kring lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.

Område under utveckling
Uppföljningen har gjorts av det norska forskningsinstitutet NIFU STEP (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning – Senter for innovasjonsforskning). Utredarna menar att UVK har bidragit till att ett spännande vetenskapsområde håller på utvecklas. Genom kommitténs stöd har utbildningsforskning kommit att breddas till att innefatta en rad olika discipliner och fackområden från olika vetenskapsfält. UVK har stött projekt inom t ex psykologi, historia, sociologi, statsvetenskap och musikvetenskap.
Några exempel på projekt är: Lärande i flerkulturella barnmiljöer, Genusperspektiv på barn- och ungdomslitteratur, Hur lek och lärande integreras i en målstyrd organisation, Meningslös eller meningsfull matematik, Blivande Ma/NO-lärares ämnesdidaktiska utveckling.*

Flera bör ta ansvar
Rapporten konstaterar dock att UVKs verksamhet inte i sig är tillräcklig för den forskning som ska svara på mer konkreta behov som finns inom t ex lärarhögskolorna. Därför föreslår utvärderingen att ansvaret och uppdraget för utbildningsforskning i Sverige både bör koncentreras och integreras mellan centrala myndigheter.

Om rapporten, mer information och pressbilder
Rapporten kommer i tryck form under april månad, men finns att ladda ned i enklare PDF-form på VRs webbplats, www.vr.se under ”Press och nyheter” och detta pressmeddelande. Den tryckta versionen kan beställas via e-post från UVKs kansli, Helene Sundewall: Helene.Sundewall@vr.se

Rapporten har gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet. Bakom rapporten står det norska forskningsinstitutet NIFU STEP (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning – Senter for innovasjonsforskning): www.nifustep.no

För mer information om UVK, se Vetenskapsrådets webbplats, direktlänk: www.vr.se/kontakt/sida.jsp?unitId=24

För pressbilder på Petter Aasen kontakta presschef Kajsa Eriksson, 08-546 44 216, 0733-666 216, Kajsa.Eriksson@vr.se

Kontaktpersoner utvärderingen
Petter Aasen, professor och direktör vid NIFU STEP: (+47) 22 59 51 00, alt(+47) 22 86 80 10, Petter.Aasen@NIFUSTEP.NO

Kommentarer Vetenskapsrådet
Ulf P Lundgren, huvudsekreterare UVK: 08-546 44 184, 0705-822 261, Ulf.Lundgren@vr.se
Elisabet Nihlfors, bitr huvudsekreterare för kommittén: 08-546 44 245, 0705-376 520 Elisabet.Nihlfors@vr.se
Tjia Torpe, ordförande i UVK: 070-697 62 16, Tjia.Torpe@iris.se


*Exemplen hämtade ur VRs projektdatabas, sökning ubildningsvetenskap: http://193.10.44.160/default.asp?funk=s

Spänningen mellan det allmännas behov av skatteintäkter och de enskildas ovilja och/eller oförmåga att bidra härtill är tidlös. Denna motsättning ger upphov till en rad transaktioner som syftar till skatteminskning eller total skatteeliminering. Nästan dagligen rapporteras i media om personer och företag som felaktigt redovisat sina inkomster, gjort otillåtna kostnadsavdrag eller vidtagit mer eller mindre komplicerade och konstlade transaktioner i syfte att minska sin skatt eller helt undgå beskattning. I media debatteras ofta hur stort skattebortfallet är och hur man skall komma till rätta med problemet.

Fredagen den 18 mars diskuteras dessa frågor då Teresa Simon Almendal lägger fram sin doktorsavhandling Skatteanpassade transaktioner och skattebrott. Avhandlingen behandlar mer komplicerade skatteanpassade transaktioner och skattebrott. I det senare fallet ligger tonvikten på sådana skattebrott som begås inom ramen för juridiska personers verksamhet och på straffansvarets räckvidd i dessa sammanhang. Framför allt behandlas dock sådana transaktioner som brukar anges ligga på gränsen mellan straffri skatteplanering och straffbara förfaranden, s.k. gråzonstransaktioner.

Undersökningen visar att det knappast går att fastställa en skiljelinje mellan legitim skatteplanering och skattebrott. I praktiken handlar det istället om en bedömning i varje enskilt fall. Teresa Simon Almendal ifrågasätter om inte mål, vilka grundar sig på ett oriktigt uppgiftslämnande, bör handläggas i speciella skattedomstolar. Hon ifrågasätter vidare det svenska skattetilläggssystemets förenlighet med Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud då frågan gäller påförande av administrativ sanktion och straff för vårdslös skatteuppgift. Vidare förordar hon en höjning av beviskravet i taxeringsprocessen för att säkerställa Europakonventionens rättssäkerhetskrav.

Teresa Simon Almendal är jur. kand. och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen och vid Handelshögskolan i Stockholm. Disputationen äger rum fredagen den 18 mars kl. 10.00 i de Geer-salen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet, Frescati. Opponent är professor Robert Påhlsson, Göteborg.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Teresa Simon Almendal nås på tfn 0708 – 88 26 30, 08 – 674 70 64 eller
e-post: teresa.simon-almendal@juridicum.su.se

Fler kvinnor förvärvsarbetar och fler män deltar i hushållsarbetet idag, jämfört med på 1970-talet. Så ser utvecklingen ut i nästan hela Västeuropa, men frågan är om attityderna till arbete och barnomsorg också är lika. Anna-Lena Almqvist vid Umeå universitet har studerat barnfamiljers inställning till arbete och barnomsorg i Sverige och Frankrike. Studien visar att jämfört med fransmän är svenska män mer engagerade i hem och familj, men de upplever också en högre stressnivå. Många franska kvinnor uttrycker ett missnöje med fransmännens brist på deltagande i hushållsarbete.

Anna-Lena Almqvist baserar sin avhandling på 80 intervjuer med barnfamiljer i Nantes i Frankrike och Umeå i Sverige. Hon visar att både fransk familjepolitik och franska föräldrars värderingar uppvisar en mer traditionell syn på organiserandet av arbete och familjeliv än vad som är fallet i Sverige.

Men när arbetsfördelningen mellan könen utjämnas, resulterar det även i mer rollkonflikter och tidsmässig stress. Resultaten från Sverige pekar på att de aktuella politiska instrumenten inte är tillräckliga för att stödja kvinnor och män att balansera krav från familj och arbete. Kvinnors och mäns önskemål om förkortad arbetstid tyder på att det skulle kunna vara en lösning på problemen. Men trots att förkortad arbetstid är en lagstadgad rätt för småbarnsföräldrar idag, är det ofta alltför ekonomiskt kännbart för föräldrar att jobba mindre.

I avhandlingen jämförs även familjernas olika förväntningar på barnomsorg. Här skiljer sig länderna åt i flera avseenden. Franska familjer betonar betydelsen av uppfostran, lärande och att barnet anpassar sig till omgivningen. Svenska familjer framhåller betydelsen av pedagogik, och att barnomsorgspersonalen uppmärksammar det individuella barnet. I franska familjer uttrycks också önskemål om barnflickor i hemmet och barnomsorg på arbetsplatsen. En anledning till det förstnämnda kan vara att fransk familjepolitik subventionerar barnpassning i hemmet, något som inte görs i Sverige.

Anna-Lena Almqvist anser att man i Frankrike behöver öka andelen fasta tjänster i kvinnodominerade yrken för att öka jämställdheten mellan könen. Vidare behöver föräldrapenningen inkomstrelateras för att uppmuntra män att vara hemma när barnen är små.

Fredagen den 18 mars försvarar Anna-Lena Almqvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Care of Children: A Cross-National Comparison of Parents’ Expectations and Experiences. Svensk titel: Omsorgen om barnen: En tvärnationell jämförelse av föräldrars förväntningar och erfarenheter. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Christine Roman, Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Anna-Lena Almqvist,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5305, 070-527 1650
e-post: anna-lena.almqvist@soc.umu.se