Nu har forskare inom hjärt-kärl-, reumatism- och MS-forskning tillsammans visat att det finns en gemensam riskfaktor för dessa sjukdomar. Det är den första identifierade genen som länkar samman autoimmuna sjukdomar med hjärt-kärlsjukdomar.
– Denna genvariant kan därför vara en av de största enskilda genetiska orsakerna för komplexa sjukdomar med inflammatoriska inslag. Det finns också en möjlighet att ytter-ligare sjukdomar påverkas av den aktuella genvarianten. Upptäckten kan nu leda till säk-rare diagnostik och bättre behandling för ett mycket stort antal patienter, säger Fredrik Piehl, docent vid Karolinska Institutet och forskare vid Centrum för molekylär medicin.
Genvarianten identifierades först i en djurmodell och studerades sedan i ett antal pati-entgrupper för att se om det fanns en koppling till mänskliga sjukdomar. Forskarna upp-täckte att människor med genvarianten löper cirka 20-40 procent större risk att drabbas av reumatism, MS eller hjärtinfarkt. Genvarianten är dessutom vanligt förekommande i befolkningen, uppskattningsvis 20-25 procent bär på den.
Upptäckten visar till exempel på ett nytt användningsområde för så kallade statiner, lä-kemedel som idag mest används för att sänka kolesterolnivåer. Statiner har visat sig kunna påverka aktiviteten i den nu upptäckta genen.
Effekten av den sjukdomsassocierade genvarianten är att produktionen av ett antal im-munförsvarsproteiner minskar. Man har även sett att vissa virus och bakterier påverkar genen i ett försök att undkomma immunförsvaret. Exempelvis använder virus som orsa-kar AIDS, herpes och hepatit denna strategi.
Artikeln ”MHC2TA is associated with differential MHC molecule expression and sus-ceptibility to rheumatoid arthritis, multiple sclerosis and myocardial infarction” publice-ras i tidskriften Nature Genetics på nätet på söndag den 10 april 2005 kl. 19.00 (svensk tid).
För mer information kontakta gärna:
Docent Fredrik Piehl, tel 08-51779840 eller 073-775 62 18, fredrik.piehl@cmm.ki.se
Professor Tomas Olsson, tel 08-517 762 42 eller 070-721 35 98, to-mas.olsson@cmm.ki.se.
Ni kan även kontakta:
Annica Ericsson, vetenskaplig koordinator, Centrum för molekylär medicin (CMM), tel 08-517 708 78 eller 070-484 06 25, e-post: Anni-ca.Ericsson@cmm.ki.se och
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbätt-ra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se.
Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin (CMM) är ett forskningscentrum som samlar cirka 400 anställda från institutioner vid Karolinska Institutet och kliniker vid Ka-rolinska Universitetssjukhuset. CMM verkar för att genom multidisciplinär forskning på de molekylära mekanismerna kunna utveckla bättre diagnostik, behandling och preven-tion för de stora folksjukdomarna. Se gärna: www.cmm.ki.se
Vanligtvis brukar man anse att mättade fetter, som bland annat finns i mjölkprodukter, inte är hälsosamma i stora mängder. Men i Annika Smedmans studie, som ingår i den stora Ulsam-studien, av matvanorna hos en grupp 70-åriga män i Uppsala, fann hon resultat som visade på det omvända. Män som åt stora mängder mjölkprodukter hade lägre nivåer av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, samtidigt som de skyddande faktorernas nivåer var högre.
Resultaten var oväntade och ännu känner Annika Smedman inte till orsaken till dem. Kanske beror de på andra livsstilsfaktorer, att männen som dricker mycket mjölk också har en sundare livsstil, eller på något ämne som ingår i mjölkprodukter.
– Det här måste undersökas vidare. Det vi har hittat i den här studien ändrar inte dagens kostråd, som uppmanar oss att äta en begränsad mängd mättat fett och istället välja produkter med omättat fett, säger Annika Smedman.
Hon har även visat att fettsyran pentadekansyra i blodet kan användas som en markör för intag av fett från mjölkprodukter. Resultatet kan användas vid fortsatta studier av kost och hälsa.
Dessutom har Annika Smedman undersökt effekterna av konjugerad linolsyra, som finns i mjölk. Ämnet lanseras i dag som ett fetmareducerande kosttillskott, men de påstådda effekterna är huvudsakligen baserade på studier av djur och celler i provrör.
Annika Smedmans resultat tyder inte på att det finns några goda effekter av konjugerad linolsyra i de stora mängder som gavs försökspersonerna. Studien visade på en marginell minskning av kroppsfett, men ingen effekt på kroppsvikt, BMI (kroppsmasseindex), bukfetma, blodfetter, blodsocker eller insulin. Dessutom såg Annika Smedman att mått på härskning av fetter (bildning av fria radikaler) och en markör för inflammation ökade kraftigt.
– Fortsatta studier av konjugerad linolsyra behövs, men enligt dagens samlade kunskap finns det ingen medicinsk anledning att äta konjugerad linolsyra som tillskott, säger Annika Smedman.
FAKTA:
Ulsam står för Uppsala longitudinal study of adult men och inleddes 1970 med över 2 300 Uppsalamän i 50-årsåldern. Forskarna har återkommit till gruppen och undersökt männens hälsa och vanor i 35 års tid.
Kontaktinformation
Annika Smedman, tel: 018-611 76 62, mobil: 0736-49 77 47, e-post: annika.smedman@pubcare.uu.se
Immunförsvaret består av många olika celltyper, bland annat T-celler. T-cellernas huvudsakliga uppgift är att skydda oss mot virus och möjligen även mot cancer genom att specifikt döda celler som uttrycker virala proteiner (äggviteämnen) eller tumörproteiner. Det har under senare tid framkommit att immunförsvaret är kraftigt hämmat vid cancer och att detta är den troliga orsaken till att immunförsvarets T-celler inte klarar av att döda progressiv cancer. Denna hämmande effekt är sannolikt också orsaken till att de flesta försök med cancervaccin mötts av motgångar.
Senare tids forskning har därför inriktat sig på att producera cancerriktade högeffektiva T-celler i cellkultur för att sedan kunna ges tillbaka i stort antal till den cancersjuke. Detta har visat sig mycket effektivt för att bekämpa och bota melanom (hudcancer).
Björn Carlsson har utvecklat metoder för att odla T-celler som riktats mot TARP, ett protein som bara finns i normala och tumöromvandlade prostataceller. Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna i Sverige med nästan 8 000 nya fall varje år. När metastaser hunnit bildas finns idag ingen botande behandling.
T-celler framställdes även mot herpesviruset Cytomegalovirus (CMV). Detta virus, som ofta finns latent i cellerna, drabbar ofta immunsvaga patienter efter benmärgstransplantation, men dagens behandling med antivirala läkemedel är inte alltid effektiv.
Björn Carlsson har lyckats framställa TARP-specifika T-celler med hög effektivitet som dödar prostatacancerceller i cellkultur. Höga frekvenser av denna typ av T-celler hittades också i blodet hos prostatacancerpatienter.
– Detta öppnar möjligheten att odla upp stora mängder prostata-riktade T-celler för behandling, men det krävs mer experiment. Med samma teknik kan vi generera CMV-riktade T-celler från en benmärgsdonator för att återskapa CMV-immunitet hos benmärgsmottagaren och på så sätt skydda denne från virusinfektion efter transplantationen. De resultaten är mycket övertygande, säger Björn Carlsson.
Kontaktinformation
För mer information: Björn Carlsson, 018-611 35 38, eller via -e-post Bjorn.Carlsson@klinimm.uu.se
Malaria är idag en av världens allvarligaste infektionssjukdomar. Varje år beräknas 300-500 miljoner människor insjukna och ungefär 1-3 miljoner människor dö till följd av sjukdomen. Av de fyra parasitarter som ger malaria hos människor ansvarar Plasmodium falciparum för de flesta dödsfallen.
– Den utbredda och ibland vårdslösa användningen av malarialäkemedel har resulterat i en snabb spridning av resistens hos parasiten. Idag finns det flera multiresistenta stammar av denna parasit varav vissa saknar känslighet mot i princip alla nuvarande registrerade malarialäkemedel. Det finns därför ett enormt behov av nya läkemedel med nya verkningsmekanismer, säger Karolina Ersmark.
I jakten på nya läkemedel söker forskare ständigt efter nya sätt att störa olika livsprocesser hos parasiterna. Under sin förökning i de röda blodkropparna bryter parasiten ner hemoglobin, något som visat sig vara nödvändigt för dess överlevnad. De hemoglobinnedbrytande enzymen plasmepsin (plm) I , II och det senare upptäckta plm IV utgör därför nya potentiella mål för läkemedelsutveckling. Karolina Ersmark beskriver i sin avhandling design och syntes av flera molekyler som blockerar dessa enzym i P. falciparum. Hon använde mannitol som startmaterial och fann flera molekyler som effektivt blockerade enzymen. Vissa av substanserna visade sig också ha förmåga att döda malariaparasiten i infekterade röda blodkroppar.
I människan finns flera enzym som tillhör samma enzymfamilj som plasmepsinerna. För att förhindra biverkningar är det viktigt att en potentiell läkemedelsmolekyl endast påverkar parasitens enzym. Karolina Ersmark testade därför de nya molekylerna på humant enzym, och fann att i stort sett alla saknade blockerande effekt.
– Selektiviteten var förvånansvärt hög, vilket bådar gott för en framtida utveckling av läkemedel med helt andra verkningsmekanismer än de som finns på marknaden idag, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information: Karolina Ersmark, 018-471 42 97, eller via e-post Karolina.Ersmark@orgfarm.uu.se
Negritude, eller idén om negerhet, har ansetts vara essentialistisk, det vill säga att en i detta fall svart person besitter särskilda kvaliteter oberoende av var, när och under vilka omständigheter han eller hon lever. Mikela Lundahl fokuserar i avhandlingen på den politiska verklighet som negrituderörelsen hade att förhålla sig till. Vad kom det sig att rörelsen valde att bygga sin identitet kring föreställningen om vad som är afrikanskt – det argument som den dominerande vita kulturen använt sig av för att förtrycka de svarta?
I avhandlingen har Mikela Lundahl dels studerat texter av två av rörelsens tongivande författare, Aimé Césaire och Léopold Senghor och dels undersökt hur ordet neger användes i deras antikoloniala strävan. Hennes slutsats är att rörelsen inte framställde sig som essentialistisk eller drevs av ett slags omvänd rasism som ville upphöja negern. Att bilden av negritude som en antirasistisk rasism spritts beror enligt Mikela Lundahl på att Jean-Paul Sartre och andra representanter av den vita, västerländska mannens kultur inte förmått se vad negritude var och givit en förenklad bild av begreppet. Lundahl menar att negritude var en medveten strategi som måste förstås i sitt historiska sammanhang. Att värna sin kultur och historia var ett sätt att undgå att bli förtryckt och assimilerad med den västerländska mannens ideal och kultur. Hon ser det som att Césaire och Senghor var indragna i en politisk kamp där de använde rasen som ett redskap för att undvika den assimilation som syftade att ersätta deras svarthet med ett slags vithet. Och att de använde ordet neger, som även på den tiden var ett laddat ord, var ett medvetet val:
– De valde det begrepp som de sämst lottade svarta betecknades av för att överbrygga klass- och regionala klyftor och för att de inte själva som de privilegierade svarta de var skulle låta sig assimileras med den västerländska kulturen, säger Mikela Lundahl.
Avhandlingen ”Vad är en neger? Negritude, essentialism, strategi” lades fram den 9 april 2005 vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Mikela Lundahl, tel 031 – 773 52 77, e-post mikela.lundahl@htu.se
Solceller omvandlar solljus till elektricitet och kan monteras till exempel på hustak. I dag är elektricitet från solceller dyr, men tekniken som bygger på halvledarmaterialet CIGS (kopparindiumgalliumdiselenid) är lovande för att sänka priset på solcellsel. I CIGS-solceller utgör CIGS en av fem mikrometertunna filmer på en glasskiva.
Målet med Jonas Malmströms avhandling är en bättre förståelse av hur CIGS-solceller fungerar. Med en bättre förståelse kan man optimera cellernas verkningsgrad och sänka tillverkningskostnaden. Jonas Malmström har särskilt undersökt hur CIGS-filmen kan göras ännu tunnare än dagens 1,5 mikrometer utan att verkningsgraden försämras alltför mycket.
Hans resultat visar att verkningsgraden kan ökas i solceller med 0,5 mikrometer tjocka CIGS-skikt genom att en av filmerna på glasskivan ersätts med zirkoniumnitrid och ett kontaktskikt av molybdendiselenid läggs till.
– Detta öppnar en ny möjlighet att tillverka högeffektiva CIGS-solceller med betydligt tunnare CIGS-filmer. Eftersom CIGS-filmen är det skikt som kostar mest kan det leda till sänkta tillverkningskostnader för CIGS-solceller totalt sett, säger Jonas Malmström.
Kontaktinformation
Jonas Malmström, tel: 018-471 72 50, mobil: 0706-79 04 23, e-post: jonas.malmstrom@angstrom.uu.se
Birgitta Sahlin beskriver i sin avhandling i pedagogik tio speciallärares respektive specialpedagogers upplevelser av att handleda kollegor i skolan under slutet av 1990-talet. Handledningsfunktionen hade då införts som ett pedagogiskt verktyg för förändring av skolans inre arbete. Studien visar på vilka möjligheter och hinder som finns. Materialet består dels av intervjuer, dels av en granskning av den utredning som föregick reformeringen av speciallärarfunktionen 1990.
Det framgår av de intervjuade att de tar hänsyn till både kollegors och elevers situation i skolan. Studien visar också att det finns yrkesmässiga gränser för pedagogen i handledningssituationen. Det som rör omtanke utgör t.ex. ett område som tangerar ett terapeutiskt arbete. Det kräver en medveten närvarokänsla och ställer höga pedagogiska och didaktiska krav på handledaren i samtalssituationen.
Avhandlingen är av intresse för studerande både inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen och i den grundläggande lärarutbildningen samt för beslutsfattare och yrkesverksamma inom skolans område.
Birgitta Sahlin är universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm och har tidigare varit verksam som speciallärare. Hon har också arbetat med utvärdering av såväl kommunal som statlig projektverksamhet.
Birgitta Sahlin kan nås på 08-737 59 39
De har fokuserat på kundernas verkliga bytesbeteende och delat in dem i tre kategorier: vanligt bytande, frekvent bytande och churn.
– Det här är uttryck med helt olika betydelse. Det är viktigt att veta vad de står för, för att också förstå kundernas beteende och drivkrafterna bakom beteendena, säger Inger Roos, docent vid Karlstads universitet och bosatt i Jakobstad, Finland.
Forskarna har funnit vad de kallar triggers, det vill säga kundernas känslighet för olika element hos operatörerna. Genom större kunskap om vilka triggers som styr kundens beteende är det nu lättare att förstå vad som gör kunder lojala respektive illojala mot en operatör.
Det forskarna kallar vanligt bytande beror på att kunderna är missnöjda med den operatör de har, eller så byter de för att de har fått andra behov.
Frekvent bytande står för kunder som byter till synes helt utan orsak.
– Paradoxalt nog så byter dessa kunder operatör oftast, säger Inger Roos.
Forskarna har försökt förstå varför det är så här. De har tittat närmare på lojalitetsbegreppet, vad kunderna upplever och varför de känner så. Kunderna inom gruppen frekventa bytare shoppar runt bland teleoperatörer för att försöka ta reda på hur något förhåller sig. De har en fördom mot/missuppfattning om en teleoperatör och byter runt för att testa/göra sig av med sin missuppfattning.
– Det handlar ofta om pris, och det är ofta riktat mot marknadsledaren. Kunden gör en resa från marknadsledaren via olika konkurrenter och tillbaka till den marknadsledande operatören. Operatörerna måste förstå dessa missuppfattningar eller fördomar för att också förstå kundernas agerande, säger Inger Roos.
Den tredje formen av bytande kallas churn. Det är ett internationellt uttryck som ibland felaktigt får stå för alla former av bytande. Forskarna Inger Roos och Anders Gustafsson anser att det är viktigt att termen churn används i rätt sammanhang.
– Churn står för en nedgång i volym från kundens sida. Men det handlar om att kunderna inte använder sin mobil, inte att de är missnöjda med operatören. Mobilen kanske var ur bruk ett tag, kunden kanske bodde utomlands eller någon annan neutral orsak. Churn är därför inget problem för kunden, men registreras av de flesta telebolag som en form av dislojalitet.
Varför är det då viktigt att dela in kundernas bytande i olika grupper, efter deras skäl?
– Utifrån våra resultat kan företagen mäta kundernas känslighet och få ökad förståelse för hur kunderna kommer att agera. De nya resultaten ger en större kunskap om vad som ska mätas för att förstå stabiliteten i kundrelationerna, säger Inger Roos.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna docent Inger Roos tfn +358 40 584 16 04 och e-post: inger.roos@ihroos.fi.
Richard Gyllencreutz har i sin doktorsavhandling vid Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet studerat havsmiljöns utveckling i östra Nordsjön efter inlandsisens tillbakadragande för 12 000 år sedan. Studien bygger på en detaljerad undersökning av en 32 meter lång sedimentkärna från Skagerrak, samt tolkning av tvärsnittsbilder av havsbotten från akustiska profiler.
Sedimentens ålder i kärnan bestämdes genom 27 kol-14 dateringar. Förekomsten i kärnan av is-transporterad sand visar att glaciärisen slutade kalva isberg i Skagerrak för 10 700 år sedan. I Skagerrak avsattes mellan 11 300 och 10 300 år sedan leriga sediment som transporterats av smältvatten från Baltiska Issjön tvärs över mellersta Sverige. På grund av den ojämnt verkande landhöjningen, flyttade det huvudsakliga utflödet av smältvatten och dess sedimentavsättning söderut längs den svenska västkusten. För 10 300 år sedan avtog den smältande inlandsisens påverkan på sedimentavsättningen i Skagerrak, och sedimenten dominerades av inflöde från Atlanten och Norra Jyllandsströmmen.
En abrupt förändring mot grövre kornstorlekar för 8 500 år sedan markerar tidpunkten då strömmarna i östra Nordsjön tog sin moderna form. Detta berodde på att Engelska Kanalen, Öresund och Bälten öppnades, och att inflödet av Atlantvatten ökade. I samband med detta bildades också Södra Jyllandsströmmen. Magnetiska mätningar av sedimentkärnan visar att sedimenten under de senaste 8 500 åren främst har kommit från Atlanten och Nordsjön, med varierande bidrag från Södra Jyllandsströmmen, Östersjön samt strömmarna längs västra Sverige och södra Norge. Dessa resultat utgör en viktig grund för fortsatta studier av Skandinaviens klimatutveckling.
Doktorsavhandlingens titel: Holocene and latest glacial paleoceanography in the north-eastern Skagerrak.
Disputationen äger rum fredag 15 april kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är seniorgeolog Reidulv Bøe, Norges Geologiske Undersøkelse, Norge.
Richard Gyllencreutz kan nås på tfn 08-674 77 25 eller e-post: richard.gyllencreutz@geo.su.se (Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
Förhållandevis få av de företrädesberättigade arbetstagarna återanställs
Inom LO:s avtalsområden erhöll knappt 33 procent av de uppsagda återanställning i kraft av sin företrädesrätt, medan motsvarande andel inom TCO/SACO:s avtalsområden var cirka tio procent. Två tredjedelar av arbetsgivarna uppgav att ingen i åldern 45 år eller äldre blev återanställd i kraft av sin företrädesrätt.
Brist på tillräckliga kvalifikationer den vanligaste orsaken till att företrädesberättigade inte återanställs
Både offentliga och privata arbetsgivare var kritiska till regeln om företrädesrätt. Arbetsgivarna ansåg att reglerna är krångliga att tillämpa och utgör ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens. När nya behov av arbetskraft uppstod uppgav arbetsgivarna att de i första hand tillgodosåg dessa genom att anställa annan arbetstagare än den företrädesberättigade. Den vanligaste orsaken till att företrädesberättigade arbetstagare inte blev återanställda var att de saknade tillräckliga kvalifikationer för anställningen. I vissa fall uppfyllde arbetstagarna kvalifikationerna för befattningen vid uppsägningen, men inte de krav som ställdes för befattningen när det blev aktuellt med nyanställning. Kompetensutveckling kan alltså vara viktigare för arbetstagares anställningstrygghet än företrädesrätten till återanställning.
Bakgrund och metod
Reglerna om företrädesrätt gäller arbetstagare vars anställningar upphör pga arbetsbrist. Till grund för rapporten ligger en enkät som skickats till personalansvariga hos privata och offentliga arbetsgivare. Urvalet baserades på varsel om uppsägningar hos länsarbetsnämnderna under 1999. Från dessa gjordes ett obundet slumpmässigt urval. Enkätens 224 svar innebär en svarsfrekvens på 85 procent.
Kontaktinformation
Rapport 2005:4 ”Varslad, uppsagd, återanställd. Företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS i praktisk tillämpning” är skriven av Carin Ulander-Wänman, Umeå universitet.
Om du vill veta mer kontakta Carin Ulander-Wänman på telefon: 090-786 71 15 eller via e-post: carin.wanman@jus.umu.se.
Att lämna evighetsträd på hyggen har blivit en vanlig företeelse i skogbruket. Träden är tänkta att stå kvar enskilt eller i grupp för att bevara/öka den biologiska mångfalden. De konkurrerar dock med den nya skogen som växer upp på hygget. Rikard Jakobsson har skattat den produktionsförlust i den nya skogen som uppstår till följd av konkurrens från de gamla träden. Effekten varierade med avståndet från evighetsträden och även med bördigheten (ståndortsindex). På mindre bördiga marker var effekten större än på bördigare.
De kvarlämnade trädens tillväxt efter friställning undersöktes också. Dessa reagerade tydligt på friställning trots att de i vissa fall var över 250 år gamla. Efter friställning växte trädens grundyta (tvärsnittsarea i brösthöjd) med en faktor om 2,5 gånger tillväxten före friställning.
Även effekten av kantzoner på produktionen undersöktes i tallskog på sandig mark med 60-åriga bestånd gränsande till 20-åriga. Produktionen i det yngre beståndet i en zon inom 5 meter från det äldre beståndet var 10 procent av produktionen på avstånd längre bort än 5 meter. I den äldre skogen uppvisade kantzonen en högre produktion än längre in i beståndet och indikerade en kompensation för förlusten i den yngre skogen.
Torsdagen den 15 april kl 13.00 försvarar jägmästare Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand (Kvarlämnade tallars tillväxt och deras inverkan på det nya beståndet).
Opponent är Professor Jari Hynynen, METLA, Vantaa, Finland.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 23, 070-651 66 81.
E-post: rikard.jakobsson@ssko.slu.se
Ingela Rydströms avhandling – med rubriken ”Jag vill också ha en hund…” – visar att barn med astma i allmänhet strävar efter ”ett normalt liv”, dvs. att kunna göra samma saker som friska barn. Barnen berättar att det blir möjligt när de känner tillit till sin egen kunskap om hur sjukdomen kan hanteras, när de känner att andra människor vill hjälpa dem och när de känner tillit till sina läkemedel. Ibland blir emellertid sjukdomen ett hinder för ett normalt liv och barnen känner sig då utanför och uttrycker saknad, skuld, ensamhet, oro och rädsla.
Tonåringar med astma berättar om tre strategier för att hantera livet med sjukdomen: Att hålla den på avstånd, att utmana den eller att ta den i beaktande. Här finns vissa skillnader mellan könen: Pojkar håller i huvudsak sin sjukdom på avstånd medan flickor i högre grad tar hänsyn till sjukdomen. Beteendet att utmana sin sjukdom observerades emellertid hos både flickor som pojkar, men flickorna berättar att de oftast förbereder sig med läkemedel före en utmaning medan pojkar ofta avstår från sådana förberedelser.
I en kvantitativ studie framkommer också könsskillnader även om barnen sammantaget skattar sin livskvalitet som relativt hög, dock högre hos pojkar. Barn som bor i södra Sverige, barn som har mammor äldre än 40 år och barn till sammanboende föräldrar uppger en högre livskvalitet än norrländska barn, barn med yngre mammor och barn med särboende föräldrar. Om papporna anger en hög livskvalitet har det samband med motsvarande inställning hos deras barn.
Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling understryker betydelsen av att professionella vårdare som möter barn med astma och deras föräldrar reflekterar över vad det kan innebära att vara förälder till ett astmasjukt barn, t.ex. den osäkerhet som föräldrarna kan uppleva. Då barnets sjukdom kan påverka samtliga familjemedlemmar är det också av stort värde att låta vården innefatta hela familjen. Målet bör vara en vård som beaktar den enskilde som individ men också som medlem i en familj.
Eftersom mammor och pappor beskriver olika sätt att förhålla sig till barnet med astma bör vårdarna reflektera över vad detta betyder och på vilka sätt hälso- och sjukvården kan hjälpa till med att upprätthålla en balans mellan skyddande (i huvudsak hos mammorna) och frigörande (i huvudsak hos papporna) avsikter i föräldrarnas vård av sitt sjuka barn.
Sammantaget bär både barn med astma och deras föräldrar på en längtan efter ”ett normalt liv”. Ibland är det möjligt, men ibland upplever de att sjukdomen får övertaget. För att stödja dem är det betydelsefullt med en miljö där varje individ får berätta om sina upplevelser och att vara medveten om att flickor och pojkar delvis kan uppleva och hantera sitt liv med sjukdomen på olika sätt. Det är också viktigt att inte döma utan ge individuell vård, baserad på det enskilda barnets eller den enskilde familjemedlemmens behov.
Bakom avhandlingarna ligger både kvalitativa och kvantitativa metoder. I föräldrastudierna har 29 föräldrar intervjuats, sju professionella vårdare observerats och intervjuats samt 371 föräldrar skattat sin livskvalitet med hjälp av ett frågeformulär. I barnstudierna har 14 barn med astma intervjuats, 23 tonåringar observerats och intervjuats, 226 barn skattat sin livskvalitet och 17 mammor intervjuats.
Båda författarna är universitetsadjunkter vid högskolan i Borås. Ann-Charlotte Dalheim Englund finns på tel. 033-435 47 59, e-post lotta.englund@hb.se, och Ingela Rydström på tel. 033-435 47 55, e-post Ingela.Rydstrom@hb.se.
Avhandlingarna läggs fram vid Inst. för omvårdnad, Medicinska fakulteten. Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling har titeln Skydda och frigöra – en studie av föräldrar till barn med astma och av professionella vårdare
Disputationen äger rum kl 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Britt-Inger Saveman, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan Kalmar.
Ingela Rydströms avhandling har titeln ’Jag vill också ha en hund…’ En studie av barn och tonåringar med astma och deras mammor Disputationen äger rum kl 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Gerd Ahlström, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet.
– Huruvida dessa partiklar är miljö- och hälsoskadliga, vet vi ännu inte. Men ur medicinsk synvinkel antas ultrafina partiklar, mindre än en tiotusendels millimeter, vara skadligare än större partiklar då de är tillräckligt små för att kunna tas upp av blodet och transporteras ut i kroppen. Dessutom finns risk för att de för med sig andra ämnen, berättar Joakim Pagels, som är doktorand i aeresoloteknologi vid Lunds tekniska högskola och idag, den 8 april, disputerar i ämnet.
Det var i samband med ett forskningsprojekt att utveckla och applicera nya metoder för att karaktärisera luftburna partiklar från förbränningskällor som forskarna upptäckte partiklarna.
Biobränslestudien genomfördes i en närvärmeanläggning som står för uppvärmning av 100-talet hushåll i ett bostadsområde i Växjö inom ett stort nationellt projekt tillsammans med bland annat forskare vid Växjö universitet. Många anläggningar under 3-5 MW saknar idag den effektiva rökgasrening som finns i större anläggningar.
I avhandlingen finns bland annat resultat från forskningsprojekt som finansieras av Energimyndigheten med syfte att säkerställa att den snabba ökningen av användningen av biobränslen inte leder till risker för människors hälsa eller till en försämring av miljön. Dessutom finns en uttalad politisk ambition att satsa på förnyelsebar energi, som antas vara mer miljövänliga än kärnkraft och fossila bränslen, t.ex. kol.
Studier har också gjorts i inomhusmiljö där aktiviteter som rökning, eldning av stearinljus m.m. också ger upphov till ultrafina partiklar. En ny metod för att på plats direkt kunna bestämma hur stor del av partiklarna som fastnar i människans andningsvägar har också utvecklats i avhandlingsarbetet.
– De metoder som Joakim Pagels har utvecklat gör att vi får betydligt större möjligheter att förstå hur ultrafina partiklar påverkar hälsa och miljö och därmed möjligheter att förutse effekter av olika handlingsalternativ när det till exempel gäller energiproduktion, säger professor Mats Bohgard som har varit Joakims handledare.
Joakim Pagels disputerar på avhandlingen “Fine and Ultrafine Particles from Combustion Sources – Investigations with In-situ Techniques” den 8 april kl. 10.15 vid Institutionen för designvetenskaper, Ingvar Kamprads Designcentrum, Stora Hörsalen, Sölvegatan 26, Lunds Tekniska Högskola.
Ordförklaring: Biobränsle, eller bioenergi, är ett samlingsbegrepp för alla former av växt- och djurmaterial som används för energiändamål. Merparten består av olika typer av träbränslen, såsom ved, flis och pellets. Till skillnad från fossila bränslen får man inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären och det tillförs inga nya grundämnen till kretsloppet vid förbränning
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joakim Pagels, doktorand i Ergonomi och aerosolteknologi tel: 046-222 98 91, Joakim.Pagels@design.lth.se eller Mats Bohgard tel: 046-222 80 16, Mats.Bohgard@design.lth.se
Han har just inlett sitt forskningsprojekt med en enkät bland stadens gymnasieelever. 900 ungdomar har gett sin syn på Assyriska och fotbollen. Svaren ska nu databearbetas och analyseras vilket väntas vara klart någon gång i höst.
Enkäten är bara en första del av ett större forskningsprojekt som kommer att pågå ytterligare ett par år. Det ingår i ett program om integration som finansieras av Svenska Kommunförbundets FoU-råd.
SVAGT STÖD
Södertäljes andra invandrarlag, Syrianska FC, ingår också i Anderssons forskningsprojekt. Båda klubbarna har upplevt att de hittills har fått ett svagt stöd från kommunen och näringslivet. Missnöjet har bland annat gällt idrottsplatsen, Bårsta IP, som inte håller måttet för spel på elitnivå. Nu har det dock tagits ett beslut om en ny hemmaarena. Klubbarna har också upplevt att storföretagen Scania och AstraZeneca stöttat fotbollen sämre än stadens andra elitsport ishockey.
– Har invandrarlagen svårare att få stöd från det omgivande samhället än vad svenska klubbar har? frågar sig Torbjörn Andersson.
OKLAR IDENTITET
Huvudfrågan i projektet är om de två lagen har bidragit till integrationen av syrianer och assyrier. Klubbarna identitet, lokala förankring och betydelse för invandrargrupperna är något oklar. Assyriska FF kallar sig omväxlande assyriernas landslag, Södertäljelag, Stockholmslag, invandrarlag eller kort och gott elitlag. Laget består bara delvis av assyrier/syrianer. De idrottsliga framgångarna har dock kommit med stöd av just de invandrargrupperna. Engagemanget från Södertäljes övriga invånare har hittills varit mer begränsat.
Torbjörn Andersson ska studera de två klubbarna utveckling sedan 1970-talet. Han ska då både gå igenom mycket skriftligt material och göra ett stort antal intervjuer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta torbjörn Andersson på tfn: 040 – 665 81 26 eller e-post: torbjorn.andersson@lut.mah.se
– Engagemanget, viljan och förmågan att göra något utöver det vanliga kännetecknar många av våra studenter och upphör aldrig att fascinera mig. Tillsammans med den höga kvaliteten på KTHs utbildningar bäddar det naturligtvis för framgång både i tävlingssammanhang som nu, och i andra sammanhang senare i livet, säger KTHs rektor Anders Flodström.
KTH-laget ”Three-headed Monkey” placerade sig på sjunde plats, vilket innebar silver, när världsfinalen i programmerings-VM avgjordes i Shanghai. De blev Nordens bästa lag och besegrade framstående universitet som California Institute of Technology (Cal Tech) och Massachusettes Institute of Technology (MIT) med god marginal.
Ryssar och kineser på platserna ett till tre var dock för svåra denna gång. 78 lag från hela världen, varav två från Norden, hade kvalificerat sig till världsfinalen. I KTHs lag ingick Per Austrin, Max Bennedich, Gunnar Kreitz och Fredrik Niemelä, alla på olika sätt engagerade i kursen Problemlösning och programmering under press, på institutionen för numerisk analys och datalogi.
I finalen i Svenska mästerskapen i framtida teknik stod kampen mellan KTH, Chalmers och Lund. Jonas Gustafsson, Mikael Sterner och Fredrik Carlborg såg till att segern gick till KTH. Förutom korrekta svar på svåra teknikfrågor hade de tre KTH-studenterna byggt en imponerande robot av Legobitar, som fick visa sina färdigheter på finaldagen.
– Vi har fått använda både teoretiska och praktiska kunskaper och samarbetsförmågan har också satts på prov. Jättekul att vi lyckades, jublade en lycklig Jonas Gustafsson.
Vinsten består av en resa till Paris Air Show. Samtliga finalister erbjuds också praktikplatser på Saab.
Veckans tredje tävlingsframgång för KTHs studenter var när laget O2MG vann Sverige-finalen i programvarudesign i Microsofts världsomspännande tävling Imagine Cup. KTH-lagets vinnande bidrag ”Vestigo”, som på latin betyder ”att spåra”, är tänkt att användas i sökandet efter försvunna personer. Idén har sitt ursprung i det arbete som frivilligorganisationer genomför i bland annat Sydamerika för att finna människor som försvunnit.
– Alla vi i O2MG tycker att det är både meningsfullt och spännande att använda den senaste tekniken för att hjälpa människor i svåra situationer, säger Olle Bergdahl, en av lagmedlemmarna.
Han och lagkamraterna Mikael Johansson, Gustaf Lindqvist och Mikael Rudholm läser alla civilingenjörsutbildningen i informationsteknik vid Campus IT-universitetet i Kista.
Vinnaren i den nordiska finalen, som avgörs i Oslo i slutet av april, går vidare till världsfinalen i Japan i sommar.
Kontaktinformation
Kontakt: Rektor Anders Flodström, tfn 08-790 7001 mobil 070-649 44 88 e-post rektor@kth.se
Han visar också hur staden och det urbana rummet förändrats från sovjettiden till idag med hänsyn till de symboliska landskap som är en del av såväl stadens som människornas identitet. Det sovjetiska har förkastats och istället används historiska referenser för att tala om vad staden betyder idag.
Ytterligare en förändring som Thomas Borén studerat ingående är den lokala demokratin. Han visar att det politiska självstyre som infördes på lokal nivå under 1990-talet inte lever upp till sin potential men att det trots detta har haft visst inflytande över frågor som är viktiga i människors vardagsliv.
Thomas Boréns studie bygger på en längre tids fältarbete i Ligovo, en av St Petersburgs höghusförorter och den övergripande idén med avhandlingen är att ta fram en modell med vilken man kan förstå hur stadsrummet förändras. Teoretiskt utgår studien från tidsgeografi, social teori och semiotik.
Doktorsavhandlingens titel: Meeting-places of Transformation: Urban Identity, Spatial Representations and Local Politics in St Petersburg, Russia
Disputationen äger rum fredag den 15 april kl. 10.15 i De Geer-salen, Geovetenskapernas hus, Frescati.. Opponent är Jussi S. Jauhiainen, Uleåborgs universitet, Finland
Thomas Borén nås på tfn 08-16 48 30, 070-635 72 60 eller thomas.boren@humangeo.su.se
(Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
Thomas Borén har tidigare samredigerat boken Everyday Economy in Russia, Poland and Latvia.
