Forskare har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper.
Vatten kan upplevas som den mest vardagliga av alla vätskor även om den är helt avgörande för vår existens på jorden, men rent fysiskt är det en mycket märklig substans. Till exempel förhindrar det faktum att vatten är tyngst vid 4 grader Celsius att sjöar bottenfryser och skyddar därmed det marina livet under kalla vintrar.
– Hur vattnet reagerar på förändringar i tryck och temperatur när det gäller till exempel densitet, värmekapacitet, viskositet och kompressabilitet skiljer sig helt ifrån andra vätskor. Man kan visa att dessa märkliga egenskaper har varit en förutsättning för hur det marina livet och därmed däggdjur har utvecklats på jorden, säger Anders Nilsson, professor i kemisk fysik på Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholm universitet har med hjälp av superkorta röntgenpulser lyckats konstatera att många av vattnets märkliga egenskaper har sin grund i en kritisk punkt vid -63 grader Celsius. Försöken utfördes vid en anläggning i Sydkorea.
– Det har spekulerats i många decennier runt flera olika teorier för att förklara att de märkliga egenskaperna blir så kraftigt förstärkta när vatten underkyls. Nu har vi hittat att det finns en kritisk punkt som orsakar fenomenen, säger Anders Nilsson.
Vatten har unika egenskaper vid låga temperaturer
Alla ämnen komprimeras när de kyls vilket gör att tätheten ökar. Men vatten har sin högsta densitet vid fyra grader Celsius, vilket gör att det sjunker till botten.
Kyler man ner vatten under fyra grader börjar det i stället att expandera. Mycket rent vatten fryser långsamt, om det kyls ner under nollpunkten fortsätter det att expandera, till och med snabbare ju kallare det blir.
Vid ännu kallare temperaturer och höga tryck har forskargruppen tidigare visat att vatten kan existera som två distinkta vätskeformer med olika sätt att binda ihop vattenmolekylerna.
När man sedan höjer temperaturen och sänker trycket når man ett tillstånd där de två vätskorna åter övergår till endast en. Det uppkommer en kritisk punkt vid -63 grader Celsius och 1000 atmosfärers tryck då vattnet inte kan bestämma sig för vilken form det ska vara i utan fluktuerar mellan att vara två distinkta vätskor och en blandning av de två.
– Det speciella är att vi har lyckats röntga vatten oerhört fort just innan det fryser till is, och då kunnat se hur det både är två vätskor och samtidigt endast en vätska, säger Anders Nilsson.
Dessa fluktuationer finns sedan kvar även vid högre temperaturer, ända upp till cirka +50 grader Celsius, vilket är det som ger vatten dess märkliga egenskaper. Det här tillståndet vid temperaturer högre än den kritiska punkten är känt som superkritiskt.
– Det är intressant att vatten ser ut att vara den enda superkritiska vätskan vid temperaturer och tryckförhållanden där liv är möjligt. Samtidigt vet vi att det inte finns något liv utan vatten. Om det är en slump eller om det finns ett samband är en forskningsfråga som är en stor utmaning för de närmaste åren, säger Anders Nilsson.
Forskare har upptäckt hur ett protein kan hjälpa cancerceller att skydda sig mot behandling. På sikt hoppas forskarna att den nya kunskapen kan bidra till utvecklingen av nya cancerbehandlingar.
I en studie från Umeå universitet visar forskarna hur ett centralt protein kan hindra apoptos, den process som normalt får cancerceller att dö. Apoptos är en form av programmerad celldöd som spelar en avgörande roll under fosterutvecklingen, för att avlägsna gamla eller skadade celler och för att immunförsvaret ska fungera.
När apoptos inte fungerar som den ska, som vid många cancersjukdomar, kan celler dela sig okontrollerat och bilda tumörer.
Många cancerbehandlingar, som cellgifter och strålning, verkar genom att orsaka skador eller stress i cellerna som leder till apoptos. Men många tumörer lyckas undvika även denna typ av celldöd och blir därmed motståndskraftiga mot behandling.
Blockerar celldödande protein
Ett av de viktigaste proteinerna som styr apoptosen är det celldödande proteinet Bax. Efter att ha aktiverats kan Bax-proteinet starta apoptos genom att skapa hål i mitokondriernas membran.
Ett annat protein som spelar in kommer från samma släkt är ett cellskyddande protein som heter Bcl-2. Det hindrar Bax från att döda de farliga cellerna. I nästan hälften av alla cancerformer hos människor är ett av problemen en ökad produktion av Bcl-2, vilket får tumörerna att växa och ofta inte svara på behandling.
– I vår forskning har vi med hjälp av avancerade neutronexperiment kunnat visa hur Bcl‑2 skyddar cancerceller genom att blockera de, oftast terapi-aktiverade, dödsproteinerna, säger Gerhard Gröbner, professor vid Umeå universitet, som lett studien.
Forskarnas experiment visar att Bcl-2, som sitter på utsidan av cellernas mitokondrier, kan samla upp och binda flera Bax-proteiner samtidigt, vilket gör att celldöden stoppas mer effektivt än man tidigare trott. Cancercellerna behöver inte producera extremt stora mängder Bcl-2 för att skydda sig – även en måttlig ökning kan räcka.
Öppnar för nya cancerbehandlingar
Forskarna studerade också hur sammansättningen av mitokondriernas membran påverkar samspelet mellan proteinerna.
Ett särskilt fettliknande ämne, kardiolipin, kan främja apoptos och hjälpa Bax att bilda hål i membranet. Men även i membran som innehåller kardiolipin kan ett tillräckligt högt innehåll av Bcl‑2 hindra cellerna från att dö.
– På längre sikt kan den här typen av kunskap öppna för nya möjligheter kring cancerbehandlingar, till exempel genom att rikta in sig på Bcl-2 och dess skyddande funktion, säger Gerhard Gröbner.
Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.
Sveriges försvar är en angelägenhet för hela den svenska befolkningen och värnplikten bidrar till folkförankringen av det militära försvaret. Det är en vanlig politisk föreställning. Enligt detta synsätt är värnplikten ett medel för att skapa en militär organisation som är socialt och demografiskt representativ för samhället. Men hur ser det ut i verkligheten?
Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av Försvarsmakten gått igenom registerdata på omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004.
– Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI.
Rapporten visar att bland de ungdomar som skrevs in till en längre befälsutbildning hade nästan 70 procent högutbildade föräldrar, medan motsvarande andel i hela ungdomspopulationen var drygt 40 procent. När Peter Bäckström undersökte vilka andra utbildningar som har en liknande social sammansättning fann han en som brukar anses ha en ovanligt sned sådan.
– Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen. Snedrekryteringen till värnplikten liknar på så vis den som sker till högskolan. Krävande utbildningar med hög konkurrens om utbildningsplatserna har en större social skevhet bland studenterna.
Plikt- och prövningsverket följer lagstiftningen
Det är Plikt- och prövningsverket som bestämmer vilka som ska kallas till mönstring och vilka som får göra värnplikten. Peter Bäckström säger att detta inte handlar om att myndigheten gör någon godtycklig särbehandling eller diskriminering.
– Plikt- och prövningsverket följer lagstiftningen som tydligt säger att bara de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning. Och ungdomar från starka socioekonomiska miljöer uppfyller de grundläggande kraven för att få mönstra och göra värnplikt i betydligt högre utsträckning än ungdomar från svaga socioekonomiska miljöer.
En orsak till att den sociala bakgrunden spelar större roll i dag än tidigare är att relativt få ungdomar gör värnplikt och att konkurrensen om utbildningsplatserna därför är hög.
Något annat som påverkar är att Försvarsmakten, likt resten av samhället, genomgått en stor utveckling. Grundutbildningen är mera högteknologisk än på till exempel 1990-talet vilket ställer högre krav på de värnpliktigas kompetens och förmåga. Civilanställda har ersatt handräckningsvärnpliktiga och den som vill bli till exempel cybersoldat måste uppfylla tuffa krav. Mycket talar dessutom för att kraven på framtidens soldater och sjömän kommer att öka.
Detta gäller inte bara i Sverige. Amerikansk forskning visar att de som tar värvning i USA:s militär nu främst kommer från hushåll med högre inkomst än genomsnittet. Förr var vanligare att de kom från fattiga hushåll.
Motstridiga mål kring vem som ska göra värnplikt
Enligt Peter Bäckström finns det en konflikt mellan att dels vilja att den bäst lämpade ska skrivas in för värnplikt, dels vilja att värnplikten ska säkerställa en bred social representation inom det svenska försvaret.
– Det är motstridiga mål. Min forskning visar att snedrekryteringen i stor utsträckning beror på bakomliggande skillnader i förmåga och förutsättningar, snarare än skillnader i intresse och motivation. Då blir det svårt att minska den sociala sorteringen utan att kompromissa med de krav som ställs på de värnpliktiga.
Han fortsätter:
– Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer.
Frän EU-kritik är ett politiskt verktyg för den ungerska regeringen. Det är en medveten strategi som handlar om att flytta fokus från det egna styret till en yttre ”fiende”. Samtidigt vill en stor majoritet av ungrarna stanna i EU. Det framgår av forskning från Södertörns högskola.
En skeptisk EU-inställning har blivit en grundpelare i den ungerska regeringens kommunikation, säger socialantropologen Anna Balazs vid Centre for Baltic and East European Studies, Södertörns högskola.
EU fungerar i dag som en politiskt konstruerad fiende i Ungern, ett slags ständigt tillgänglig måltavla för regeringspartiet Fidesz och premiärminister Viktor Orbán.
– Populistisk politik bygger på att hela tiden skapa en fiende. Någon som hotar ”det verkliga folket” och som bara den egna ledaren kan skydda dem ifrån, säger Anna Balazs.
Måltavlan ingen slump
Fiendebilden är inte slumpmässig. När Viktor Orbáns parti Fidesz kom till makten 2010 började regeringen att steg för steg montera ned demokratiska kontrollmekanismer: Konstitution, domstolar och medier.
Som EU-medlem är Ungern bundet av krav på rättsstat, mänskliga rättigheter och fria medier. EU har vid upprepade tillfällen kritiserat och sanktionerat landet och fryst medel till det.
– Euroskepticismen är också ett svar till de egna medborgarna. Regeringen vill förklara varför den hela tiden blir kritiserad från Bryssel. Det är inte vi som är problemet, säger berättelsen, det är ”EU-byråkraterna” som försöker dominera oss, säger Anna Balazs.
Kalla kriget-hänvisning
Ett återkommande drag i regeringens propaganda är att likställa Bryssel med Moskva under det kalla kriget. Den tidigare sovjetiska dominansen byts i retoriken ut mot en påstådd liberal ”ideologisk imperialism” från EU.
– Nu sägs det att vi domineras av Bryssel på samma sätt som vi en gång dominerades av Moskva, säger Anna Balazs, som själv är från Ungern.
Ungrare vill stanna i EU
Samtidigt visar opinionsmätningar och Anna Balazs intervjuer med konservativa intellektuella att de flesta ungrare vill stanna i EU. Många upplever visserligen unionens fokus på hbtqi‑ och minoritetsrättigheter som en besvikelse jämfört med drömmen om ett ”kristet Europa” efter kommunismens fall. Alternativen upplevs dock som värre. Många på högerkanten anser att regeringen driver kritiken för högljutt och riskerar att isolera landet.
– De delar ofta kritiken mot EU:s liberala ideologi, men de är också medvetna om att Ungern är ekonomiskt och säkerhetspolitiskt beroende av EU och Nato. De vill förändra unionen inifrån, inte lämna den.
Upprepning befäster bild
I sin forskning använder Anna Balazs begreppet ”hypernormalisering” för att beskriva hur EU-kritiska slagord upprepas tills de blir ett bakgrundsbrus i vardagen, även för dem som inte fullt ut tror på dem. Men de senaste årens ekonomiska nedgång, frysta EU-pengar och politisk kris har, menar hon, börjat skapa sprickor i berättelsen.
– Länge uppfattades Orbán-systemet som nästan orubbligt. Nu ser fler att det faktiskt kan ta slut, och att EU inte nödvändigtvis längre ses som fienden, utan som en del av framtiden, säger Anna Balazs.
Mer om forskningen finns i tidskriften Baltic Worlds från Södertörns högskola.
I ett forskningsprojekt har forskare testat hur en AI-modell visualiserar året 1936. Resultatet: Bilder som är stereotypiska och ibland rakt av felaktiga. Som svart-vita bilder av människor med tidstypiska kläder – och mobiltelefon i handen.
Forskarna valde medvetet 1936 i Sverige och i Skandinavien – ett till synes icke-spektakulärt år, men präglat av framväxande modernitet. I stället för att fokusera på dramatiska år som 1939 ville de undersöka hur AI hanterar det vardagliga.
Utgår från 5,8 miljarder bilder
Forskarna använde AI-modellen Stable Diffusion, som har tränats på 5,8 miljarder nätbaserade bilder. En central fråga var: Om en AI-modell ska visa upp en bild av 1936, vilka bilder kommer tjänsten att visar upp?
Genom enkla instruktioner, till exempel att be om bilder på ”kvinnor som pratar i telefon 1936”, blev modellens begränsningar tydliga, konstaterar forskarna. Bilderna kunde se historiskt trovärdiga ut – svartvita fotografier med tidstypiska kläder – men innehöll uppenbara anakronismer som mobiltelefoner.
Bild: Depositphotos.
Det är en anakronism
En anakronism (från grekiska anachronismos, ett kronologiskt misstag) innebär att en företeelse placeras i fel tidsepok i ett litterärt eller konstnärligt verk. Det kan till exempel vara att någon använder en mobiltelefon i en film som utspelar sig på 1800-talet.
– Det visar att träningsdatan är snedvriden mot en mobilburen kultur och att en stor del av bilderna som finns inmatade är från senare decennier, säger Fredrik Mohammadi Norén, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
Även när AI-modellen gavs öppna instruktioner blev resultaten homogena och stereotypa. En instruktion om ”cyklister i Skandinavien” gav exempelvis nästan alltid norska fjäll i bakgrunden på bilder från Norge.
– Historierepresentationerna blir väldigt ospecifika och generella och inte särskilt nyanserade, säger Fredrik Mohammadi Norén.
AI ger svar, oavsett
När forskarna bad modellen att skapa bilder av händelser som sannolikt aldrig har ägt rum, som ett möte mellan Selma Lagerlöf, Knut Hamsun och Karen Blixen, genererades generiska bilder med suddiga ansikten.
Modellen är konstruerad för att alltid producera ett resultat, även när underlag saknas.
– Modellen måste leverera. Man måste därför vara försiktig med hur man använder den här typen av historieframställande praktik, säger Fredrik Mohammadi Norén.
”Karen Blixen på Safari”, enligt AI-modell. Bild: Malmö universitet.
Kvinna görs passiv
Ett annat exempel gällde den danska författaren Karen Blixen på safari. Trots att det finns autentiska bilder där Karen Blixen uppträder som en aktiv aktör skapade modellen stereotypa motiv, till exempel en bild av en passiv kvinna lutad mot en bil.
– Det finns riktiga bilder på Karen Blixen där hon har skjutit ett lejon. Det är ganska långt ifrån de stereotypa bilderna av en passiv kvinna, säger Fredrik Mohammadi Norén.
När modellen ombads visa representativa bilder för Sverige 1936 utan närmare specificering blev resultatet allmänna stads- och landskapsbilder.
– Modellen skapar en representation av året, men det är kanske inte så representativt, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Nutida bilder styr
Studien visar att AI-genererade bilder som föreställer det förflutna är representationer formade av träningsdata och modellens algoritmer. Historien riskerar att bli förenklad, stereotyp och anakronistisk. Projektet gav inte någon ny bild av 1936, snarare visar den hur vår tids AI-system föreställer sig historien.
När allt fler använder AI för att visualisera det förflutna blir det avgörande att förstå hur verktygen fungerar, menar Fredrik Mohammadi Norén. En del historiker studerar hur vanliga människor använder historia i vardagen.
– Att göra så här är ett slags historiebruk. Det är också en form av digital minnespraktik där man vill föreställa sig olika händelser som aldrig ägt rum, säger Fredrik Mohammadi Norén.
Vätgas anses vara en viktig pusselbit i den globala klimatomställningen. En storskalig grön vätgasproduktion kräver dock hållbara sätt att hantera vattenresurser. Annars kan lokal vattenbrist och konflikter med jordbruket uppstå, enligt en ny studie från Chalmers. Roslagen och Sörmland kan ligga i riskzonen, till exempel.
Att ersätta fossila bränslen med vätgas i den tunga fordonssektorn och industrin skulle minska utsläppen av koldioxid kraftigt. Detta gäller särskilt om vätgasen är ”grön”.
Det är grön vätgas
Grön vätgas produceras genom elektrolys när vatten delas upp i väte och syre med hjälp av elektricitet. Elen som används ska komma från förnybara källor som sol, vind eller vattenkraft för att processen ska få kallas ”grön”.
Vattenbrist kan uppstå
I den nya studien, från Chalmers, har forskare utforskat scenarier för hur Europas vätgasproduktion kan påverka vattenresurser, elpriser och markanvändning år 2050. Det är ett år då många länder har kommit överens om att ha sänkt sina utsläpp, vilket skulle kunna innebära en stor användning av vätgasteknik.
– Vatten är en resurs som ofta tas för given i energiomställningen, säger Joel Löfving, doktorand på avdelningen för transport, energi och miljö vid Chalmers.
–Vi kan visa att även om vätgasproduktionen totalt sett kräver lite vatten jämfört med exempelvis jordbruk, kan de lokala effekterna bli betydande eftersom närhet till industrier eller möjlighet att tillverka förnybar el innebär att man vill producera vätgas i områden med stressade vattenresurser.
Slutsatsen är inte att vätgas ska undvikas. Istället behövs samarbete på många plan mellan myndigheter, industri och lokalsamhälle, menar forskarna.
Sörmland i riskzon
Skulle vätgas användas brett inom industrin och transportsektorn kan vattentillgången påverkas kraftigt i flera regioner om man väljer att producera vätgasen lokalt, vilket å andra sidan är fördelaktigt av bland annat kostnadsskäl.
För Sveriges del beräknas vattentillgången i exempelvis Sörmland och Roslagen vara hårt pressad, även utan vätgasproduktion, år 2050.
– I Sörmland finns både stålverk och raffinaderi. Om de skulle ställa om till vätgas och använda lokalt vatten för att producera den skulle det kunna förvärra den projicerade vattenbristen, säger Joel Löfving.
Även i Roslagen kan det bli svårt att få fram lokalt vatten för tillverkning av grön vätgas. I Bohuslän, Västra Götaland och delar av Norrland skulle storskalig vätgasproduktion kunna öka vattenanvändningen med mer än 50 procent. Trots att vattentillgången där anses vara god riskeras en påtaglig påverkan på naturmiljön.
Sårbara områden i Europa
I studien analyserades över 700 vattenupptagningsområden i Europa, och liknande mönster som i Sverige syns på flera håll. I södra och centrala Europa, där förutsättningarna för att generera el med sol- och vindkraft gör grön vätgasproduktion särskilt attraktiv, beräknas vattentillgången vara mycket begränsad år 2050. Redan idag är vattenresurserna ansträngda och sårbara för klimatförändringar.
Stora industriella kluster i exempelvis Spanien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna kan därmed stå inför en förvärrad resurskonflikt med exempelvis jordbruk.
– Det finns många potentiella konflikter kring vatten som resurs, men också många lösningar, som havsvattenavsaltning eller återanvändning av vatten från reningsverk, säger Joel Löfving.
Syret som blir över vid vätgastillverkningen skulle också kunna användas i de processer som renar avloppsvatten.
Elpriser måste inte skena
Förutom vattenanvändningen har forskarna också studerat hur en storskalig vätgasekonomi skulle kunna påverka Europas elpriser. I regioner med god tillgång till förnybara energikällor, som norra Europa, ser prispåverkan ut att bli minst. I södra Europa, där vissa regioner är beroende av en större andel el från exempelvis gas eller kärnkraft, kan prisökningarna bli större.
– Elpriser är en känslig fråga, men våra beräkningar visar att ökade investeringar i el till vätgasproduktion inte nödvändigtvis leder till höga priser för konsumenterna, säger Joel Löfving.
Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas effekter. Även fåglar får förändringar i kroppen av partiklar som de andas in, enligt en avhandling från Lunds universitet.
De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men fortfarande är relativt lite känt om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft.
I en avhandling från Lunds universitet studeras hälsoproblem som luftföroreningar från bilavgaser kan medföra hos två olika djurgrupper.Merparten av forskningen har fokuserat på fåglar, men även humlors hälsa har i viss utsträckning undersökts.
Allvarliga skador
De mest slående effekterna av föroreningarna handlar om direkta skador på arvsmassan, försämrad funktion i immunsystemet samt förkortning av så kallade telomerer. Det sistnämnda kan hos människor vara ett tecken på åldrande och ökade hälsorisker eftersom telomerer är de skyddande ändarna på kromosomerna i arvsmassan.
– Alla dessa reaktioner är allmänt erkända som tidiga varningssignaler för potentiellt försämrad hälsa, särskilt om exponeringen upprepas eller är kronisk, säger Susana Garcia Dominguez, biolog och författare till avhandlingen.
Fåglar rensar bort mycket
Även förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar tycks kunna påverka hälsan hos vilda djur i städer, enligt avhandlingen. I en stadsmiljö som Malmö, som anses vara relativt ren, syntes en koppling mellan luftföroreningar och negativa förändringar i immunförsvaret hos blåmesar och talgoxar, två vanliga stadsfåglar.
En positiv överraskning i forskningen var fåglarnas förmåga att rensa bort mycket små partiklar från sina lungor. Efter en kort exponering kunde försöksfåglarna i studien avlägsna mer än hälften av partiklarna inom två veckor efter experimentet.
– Detta är ett uppmuntrande resultat eftersom det tyder på att fåglar har en effektiv mekanism för att rensa bort dessa mycket små partiklar, säger Susana Garcia Dominguez.
Problem på sikt
Hon påpekar dock att även om djuren har vissa fysiologiska skyddsmekanismer kan nedsmutsande sotpartiklar samtidigt påverka viktiga biologiska system hos fåglar på längre sikt. Forskningsresultaten tyder också på att exponering för förorenande partiklar kan leda till hälsoproblem hos fåglarna på lång sikt, säger Susana Garcia Dominguez.
– En viktig åtgärd är att fortsätta minska halterna av luftföroreningar i städer.
En liten grupp patienter står för 29 procent av alla ambulanslarm. Det framgår av en ny studie från Örebro universitet.
Studien bygger på registerdata från ambulanssjukvården i Region Örebro län mellan 2020 och 2022.
Av drygt 41 000 patienter som använde ambulanssjukvården klassades drygt åtta procent som ”frekventa användare” i studien. Denna grupp stod för sammanlagt 29 procent av alla ambulansuppdrag.
Olika typer av besvär
Forskarna delade de frekventa användarna i två grupper: Frekventa och högfrekventa. De frekventa hade fyra till elva ambulanslarm per år, medan de högfrekventa hade tolv eller fler.
– Vi såg att det finns tydliga skillnader inom gruppen. De frekventa användarna hade ofta andningsbesvär, kramper och buksmärtor. De flesta transporterades också till akutmottagning, säger Karin Hugelius, forskare i krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet och ambulanssjuksköterska i Region Örebro län.
De högfrekventa användarna utgör 0,5 procent. Deras kontakt med ambulanssjukvården handlade ofta om psykisk ohälsa och om påverkan av alkohol, läkemedel eller droger.
– Dessa patienter transporterades oftare till psykiatrisk akutmottagning, säger Karin Hugelius.
Tid på dygnet avgör inte
Till skillnad från andra studier om ambulanssjukvård såg forskarna inget tydligt mönster kopplat till när ambulanslarmen inträffade i relation till tid på dygnet eller vårdcentralernas öppettider.
– Det tyder på att frekventa ambulanslarm inte främst beror på att annan vård är stängd, utan att patienterna har återkommande, komplexa vårdbehov, oberoende av tid på dygnet.
Behov kan mötas bättre
Enligt studien kan andra vårdformer i vissa fall möta behoven i den här gruppen bättre än ambulanssjukvård – något som Region Örebro län redan har börjat undersöka.
– Studien ger oss bättre förståelse för vilka patienter som använder ambulans ofta och hur deras behov ser ut. Det kan hjälpa vården att planera insatser och ge rätt vård på rätt nivå och eventuellt minska belastningen på ambulanssjukvården, säger Karin Hugelius.
Studien omfattar 73 461 ambulansuppdrag för totalt 41 407 unika patienter. Ambulansuppdragen utfördes mellan 2020 och 2022.
Av de drygt 41 000 patienterna betecknas 8,4 procent, i studien, som frekventa användare (7,9 procent måttligt frekventa och 0,5 procent högfrekventa). Dessa stod för 29 procent av alla ambulansuppdrag.
De återstående 91,6 procenten var icke-frekventa användare och stod för 71 procent av uppdragen.
Bland de frekventa användarna slutade uppdragen oftare med transport till en akutmottagning, medan de högfrekventa användarna oftare transporterades till en psykiatrisk akutmottagning.
Källa: Örebro universitet
Minnesceller kan hejda influensavirus redan när det tar sig in i näsan, visar en studie från Göteborgs universitet. Cellerna minskar mängden virus och kan bidra till skydd mot svårare sjukdom – något som på sikt kan bana väg för bättre influensavaccin.
Dagens influensavaccin ges som spruta i armen och stimulerar främst immunförsvaret i blodet. Forskning pågår samtidigt för att utveckla vaccin som ges via näsan, med syfte att stärka kroppens försvar där viruset först möter immunförsvaret.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit ett nytt steg mot mer effektiva influensavaccin.
Minnesceller kvar i näsan
Forskarna har identifierat en grupp minnesceller som finns kvar i näsvävnaden efter en influensainfektion. När viruset återkommer kan dessa så kallade CD4-minnes-T-celler snabbt aktiveras och stödja andra delar av immunförsvaret i bekämpningen av infektionen.
Studien visar att cellerna kan minska virusets förökning i näsan och därmed bidra till ett bättre skydd mot sjukdom.
– Vi visar att CD4-minnes-T-celler kan stanna kvar i näsans vävnad efter en influensainfektion och snabbt aktiveras igen när viruset dyker upp. Det betyder att immunförsvaret kan reagera direkt där viruset först tar sig in i kroppen, säger Nimitha R. Mathew, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
I studier på möss kunde forskarna visa att de här immuncellerna bidrar till att begränsa virusmängden och minska vävnadsskador i näsan vid en ny infektion.
Liknande celler hos människor
Forskarna analyserade också celler från näsans slemhinna hos friska vuxna och hittade samma typ av influensaspecifika minnesceller. Det tyder på att ett liknande lokalt immunförsvar kan finnas även hos människor.
– Många människor har troligen redan sådana här minnesceller i näsan efter tidigare infektioner, men de räcker inte alltid för att stoppa viruset helt. Det viktiga med våra resultat är att vi nu vet vilka immunceller som kan bromsa viruset där infektionen börjar. Den kunskapen kan användas när man utvecklar framtida näsvacciner, säger professor Davide Angeletti på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ögondroppar med kortison kan förhindra utvecklingen av en mycket allvarlig ögonsjukdom hos spädbarn, enligt en ny studie från Lunds universitet.
Sjukdomen förkortas ROP, som står för prematuritets-retinopati. Den är en av de vanligaste orsakerna till svåra synskador och blindhet hos barn globalt och kan drabba barn som har fötts för tidigt.
En näthinna och en synnerv. Bild: Depositphotos.
Sjukdom hos de minsta
ROP, prematuritets-retinopati, grundar sig i att blodkärlen i ögats näthinna inte är färdigutvecklade förrän i graviditetsvecka 40. Föds barnet mycket för tidigt har blodkärlen då inte vuxit klart.
Får barnet okontrollerad syrgas efter födseln ”tror” ögat att det finns gott om syre och kärlutvecklingen kan avstanna. När syrgasen sedan minskar reagerar den icke kärlförsedda näthinnan med att frisätta tillväxtfaktorer, vilket triggar onormal kärltillväxt. Det kan i sin tur leda till blödningar, ärrbildning, näthinneavlossing och i svåra fall blindhet.
Den klassiska behandlingen vid svår ROP är att laserbehandla näthinnan eller ge injektioner med ett kärlhämmande medel i ögat. Behandlingarna medför risker och kräver vanligen narkos, något som helst bör undvikas hos för tidigt födda barn.
Källa: Lunds universitet
Droppar gav oväntat resultat
Lotta Gränse är docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare i oftalmologi vid Skånes universitetssjukhus. Hon ansvarar för ögonundersökningar av för tidigt födda barn, bedömer ögonbilder från andra kliniker och avgör om och när behandling i narkos krävs. Sedan 2016 utför hon behandlingarna.
Vid svår ROP är ögat mycket inflammerat och pupillen svår att vidga, men det är viktigt att ha en stor pupill för att en laserbehandling ska bli så bra som möjligt. För att underlätta inför behandlingar började Lotta Gränse ge samma dos av kortisondroppar ett par dagar före operationen som man enligt internationella riktlinjer ger efter operation. Då såg hon att inflammationen i ögat gick ner. När hon jämförde bilderna före och under behandling, kunde hon även se att ROP-sjukdomen minskade. Vid ett tillfälle kunde barnet till och med helt slippa laserbehandling.
Idé om ny rutin
– Det väckte tanken att börja ge en lägre dos kortisondroppar i ett tidigare stadium innan sjukdomen hunnit gå för långt. Det var helt fantastiskt att se hur barn, som tidigare brukade förvärras och opereras med destruktiv laser, nu med vanligen endast en droppe dagligen seglade förbi den behandlingen och läkte ut. Det kändes ofattbart att ingen hade tänkt på att införa kortisondroppar innan.
En förklaring till att ingen sett sambandet tidigare kan vara att olika yrkesgrupper arbetar i separata kanaler – barnoftalmologen undersöker, medan näthinnekirurgen tar hand om behandlingen, säger Lotta Gränse. Det har tidigare inte heller funnits bilder vid undersökning och behandling, vilket har gjort det svårt att få en överblick.
Markant skillnad
Upptäckten ledde till ett nationellt samarbetsprojekt. Totalt ingick 2 017 barn, födda före graviditetsvecka 30, som undersökts för ROP före och efter tidpunkten då kortisonögondroppar infördes.
Före förändringen med kortisondroppar behövde 72 procent av barnen med svår ROP konventionell behandling i narkos vid södra sjukvårdsregionen, där Lotta Gränse arbetar.
Därefter började man ge kortisondropparna. Då minskade behovet av konventionell behandling tydligt och endast 13 procent av barnen behövde den.
Vid tre andra sjukhus, som inte infört kortisondroppar som rutin, fick 56 procent av barnen fortfarande standardbehandlingen under samma tidsperiod. En tydlig skillnad, med andra ord.
Flera fördelar finns
Nu vill Lotta Gränse forska om vilka faktorer som spelar in för de barn som ändå behöver traditionell behandling, samt studera effekterna av dropparna i långtidsuppföljning för ögats och hela barnets utveckling.
– Enligt internationella riktlinjer följer man i dagsläget ROP-sjukdomen tills den är så allvarlig att den måste behandlas med destruktiv eller invasiv behandling i narkos. Denna nya strategi med kortisonögondroppar i lågdos innebär en aktiv behandling för att förhindra det. Det är en enorm skillnad för de drabbade barnen och deras familj, men även på ett samhällsekonomiskt plan. Kortisondroppar är billiga, medan kirurgi är mycket resurskrävande.
Samhällsförändringar, utbildningsreformer och inte minst digital kommunikation har förändrat villkoren för kontakten mellan hem och skola. En rapport visar att många lärare upplever att kontakten med föräldrar har blivit allt mer utmanande.
Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt hur lärare och rektorer hanterar gränser i kontakten med föräldrar, och hur sådana kontakter kan innebära risker för lärares arbetsmiljö. Studien bygger på intervjuer med 17 lärare och 10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare, samt en analys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete.
– Förändringar i samhället och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande över skolan. Sms, mejl och digitala plattformar gör kommunikationen enklare, men bidrar också till att lärarnas arbete intensifieras och att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Även om ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt för elevers lärande och utveckling, upplever många lärare att kontakten med föräldrar har blivit en allt större utmaning, visar studien.
Professionella och arbetsrelaterade gränser
Studien skiljer mellan två typer av gränser: Professionella gränser, som handlar om lärares kontroll över undervisning och bedömning, och arbetsrelaterade gränser, som rör balansen mellan arbete och privatliv.
– Professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter bedömningar, ställer krav på hur undervisningen ska anpassas för det egna barnet eller agerar som kunder i relation till skolan. Föräldrar med så kallat rättshaveristiskt beteende beskrivs ha ökat, säger Eva Klope.
– Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom att mentorsuppdraget är otydligt, att arbetstiderna är oklara, samt att digital kommunikation gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare har sällan tjänstetelefon och många föräldrar har därför tillgång till lärares privata nummer.
Flexibilitet – men också skuldbeläggande
Studien visar att det finns få organisatoriska riktlinjer för hur lärares föräldrakontakter ska hanteras. I stället förväntas den enskilda läraren hantera dem som det passar denne bäst.
Detta ger flexibilitet men bidrar också till att enskilda lärare skuldbelägger sig själva, när de för att frigöra arbetstid till undervisning svarar snabbt och ofta på meddelanden och bidrar till ohållbara arbetssituationer.
– Trots att lärares föräldrakontakter innebär risker för arbetsmiljön är dessa i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Därför har vi i studien utvecklat metoder och strategier för att förebygga arbetsmiljörisker i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.
Åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön
Rapporten lyfter flera åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för dagens lärare när det gäller kontakter med föräldrar.
En av dem är att ta fram gemensamma riktlinjer på skolan, och forskarna rekommenderar att alla lärare ska ha en tjänstetelefon samt att kontakten med föräldrar ska ske på vardagar och dagtid.
En annan åtgärd handlar om kontinuerliga samtal mellan lärarkollegor och vikten av att våga ta hjälp från kollegor.
Forskarna lyfter också att föräldrakontakt och hur det kan skötas professionellt och med fokus på god arbetsmiljö bör tas upp tydligt på lärarutbildningarna.
– Skolor behöver ha tydliga riktlinjer för lärares tillgänglighet och kommunikationskanaler, samt gemensamma diskussioner om hur lärare kan samarbeta hållbart med föräldrar. Lärarutbildningarna behöver stärka blivande lärares förmåga att hantera föräldrakontakter på ett professionellt sätt, säger Eva Klope.
Personer med diagnosen postcovid har en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie. Särskilt kvinnor har en förhöjd risk att drabbas av exempelvis hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom.
Tidigare studier visar att postcovid kan leda till följdsjukdomar i hjärt-kärlsystemet. Forskningen har dock främst fokuserat på patienter som vårdats på sjukhus i samband med covidinfektion, medan kunskapen om riskerna för personer som behandlats i primärvården eller i hemmet är begränsad. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur ofta större hjärt-kärlhändelser inträffar i denna grupp jämfört med personer utan diagnosen.
Ökad risk för hjärt-kärlhändelser
Drygt 1,2 miljoner personer i åldern 18–65 år ingick i studien. Cirka 9 000 personer, motsvarande 0,7 procent, hade fått en postcovid-diagnos. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Personer med tidigare hjärt-kärlsjukdom eller som vårdats på sjukhus för covid-19 ingick inte i studien.
Under uppföljningen på cirka fyra år drabbades personer med postcovid oftare av hjärt‑kärlsjukdom. 18,2 procent av kvinnorna och 20,6 procent av männen fick någon form av hjärt‑kärlhändelse. Det kan jämföras med 8,4 procent av kvinnorna och 11,1 procent av männen i gruppen utan långtidscovid.
Hjärtproblem vanligare hos kvinnor
Trots att forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, socioekonomi och andra kända riskfaktorer fanns skillnaderna kvar. Kvinnor med postcovid hade drygt dubbelt så hög risk att få en hjärt‑kärldiagnos jämfört med kvinnor utan postcovid. Män hade ungefär en tredjedel högre risk.
– Vi såg att hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom var vanligare bland både kvinnor och män med postcovid. Hos kvinnor sågs dessutom en ökad risk för hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom. Däremot hittades ingen tydlig koppling mellan postcovid och stroke, säger Pia Lindberg, sjuksköterska och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Bättre uppföljning behövs
Eftersom många med postcovid aldrig vårdades på sjukhus under sin akuta infektion finns en risk att följdsjukdomar missas, menar Pia Lindberg.
– Våra resultat visar att postcovid kan vara en riskfaktor för hjärt‑kärlsjukdom, även hos yngre personer som tidigare varit friska. Det understryker behovet av strukturerad uppföljning som tar hänsyn till könsskillnader, särskilt eftersom hjärt‑kärlsjukdom hos kvinnor ofta ger mer diffusa symtom som kan göra diagnosen svårare att ställa, säger Pia Lindberg.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Akademiskt primärvårdscentrum/Region Stockholm och Uppsala universitet.
Överlag har svenska rovdjur ett gott hälsoläge, enligt SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Men skabb och andra parasiter förekommer, bland annat hos lodjur.
Alla rovdjur som hittas döda, avlivas eller fälls under skyddsjakt och licensjakt ska skickas till SVA för undersökning. Data och prover samlas in för att sedan användas inom hälsoövervakning, rovdjursförvaltning och forskning.
Under 2025 registrerade SVA totalt 687 hela kroppar eller delar av kroppar till stora rovdjur: 434 björnar, 171 lodjur, 22 järvar och 60 vargar.
Utifrån de undersökta djuren anser SVA att populationerna generellt har ett gott hälsoläge.
Lodjur med skabb
Sjukdomar finns dock. Den vanligaste sjukdomen bland de undersökta rovdjuren är skabb. Lodjuren är mest drabbade, både av rävskabb, som drabbar huden, och öronskabb. Nio av de 171 undersökta lodjuren och tre av de 60 undersökta vargarna hade rävskabb.
– Rävskabb hos lodjur har en tydlig negativ inverkan på hälsan och infektionen verkar ofta leda till svält och död. Rävskabb är vanligare i södra och mellersta Sverige, bland annat på grund av mildare klimat samt en högre rävtäthet, som bidrar till en ökad smittspridning, säger Emma Höök, biolog vid SVA.
Tarmparasiter hos rovdjur
Andra typer av parasiter förekommer också bland rovdjuren. Fem av de 434 björnar som undersöktes 2025 hade tarmparasiter. Hos 86 av de 171 undersökta lodjuren hittades bandmask eller spolmask.
– Tarmparasiter är särskilt vanligt hos lodjur, men förekommer väldigt sällan hos järv. Till skillnad från rävskabb verkar tarmparasiter inte ha någon större inverkan på djuret så länge det finns gott om mat och djuret inte drabbas av andra sjukdomar, säger Emma Höök.
Snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Men kring det nya vita snuset finns få studier och därmed en kunskapslucka, enligt en ny forskningsöversikt om snus och munhälsa.
Forskarna bakom översikten har gått igenom 26 europeiska studier om svenskt snus och munhälsa. Bilden som växer fram kring hälsorisker är mångfasetterad.
Klart är att det finns ett samlat forskningsstöd för att snus kan göra att tandköttet drar sig tillbaka, särskilt på den plats i munnen där snuset placeras. Flera äldre studier visar också på mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus.
Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är dock lägre vid användning av portionssnus, jämfört med lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare, enligt forskningen.
Påverkar lokalt i munnen
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt, säger Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, alltså den typ av sjukdom där tänder successivt tappar sitt fäste i käkbenet.
Oklart kring karies
När det gäller karies är resultaten motsägelsefulla. Vissa studier pekar på fler lagade eller kariesangripna tänder bland användare av traditionellt snus, medan andra studier inte ser skillnader.
Sammantaget går det därför inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.
Koppling till gomspalt
En av de större studierna som ingår i översikten visar att barn till kvinnor som under graviditeten använde traditionellt snus hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till icke-användare. Risken var inte förhöjd hos kvinnor som hade slutat snusa före mödravårdsinskrivning.
– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv, säger Maria Bankvall, universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.
– Användningen av snus under graviditet kan inte betraktas som riskfritt, särskilt när användningen av snus ökar bland unga kvinnor.
Frågor kring vitt snus
De tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallat vitt snus, utgör en kunskapslucka, enligt forskarna bakom översikten.
Användningen av det vita snuset har ökat snabbt under de senaste åren, särskilt bland unga och kvinnor. Det finns i princip inga studier om hur dessa produkter påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.
Annat kan påverka
Eftersom majoriteten av studierna i översikten är observationsstudier går det inte att fastställa orsak och verkan. Livsstil, munhygien och socioekonomiska faktorer kan påverka resultaten. Men genom att samla den tillgängliga forskningen ger översikten en uppdaterad bild av vad som är belagt och var osäkerheterna är störst, enligt forskarna.
Vita snuset vinner andelar
Vitt snus är ett slags smaksatt snus som inte innehåller tobak. Däremot innehåller det i regel nikotin, som utvinns ur tobaksplantan.
Det vita snuset introducerades 2016 och har sedan dess blivit en stor försäljningsframgång. Under 2024 var fyra av tio sålda snusdosor i Sverige vitt snus.
Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Att ställa rätt diagnos vid kognitiv svikt är komplicerat eftersom flera neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra. Forskare vid Lunds universitet har nu utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar med ett enda blodprov.
Det är ofta svårt att skilja mellan neurodegenerativa sjukdomar, där flera demenssjukdomar ingår, eftersom symtomen ofta liknar varandra. Särskilt i tidiga skeden av kognitiv nedsättning kan det vara oklart om det exempelvis rör sig om alzheimer eller Lewykroppssjukdom.
Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar samtidigt. Modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 patienter och kontrollpersoner, hämtade från flera dataset i GNPC:s proteomikdatabas – den största i världen för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar.
– Vår förhoppning är att kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov i framtiden, säger forskaren Jacob Vogel vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Proteiner bildar mönster
Med hjälp av avancerade statistiska inlärningsmetoder har forskarnas AI-modell identifierat en specifik samling proteiner som bildar ett mönster för sjukdomar där hjärnan bryts ner. Mönstret användes sedan för att diagnostisera olika neurodegenerativa tillstånd.
Enligt Jacob Vogel överträffar AI-modellen tidigare metoder och kan samtidigt identifiera fem tillstånd kopplade till demens: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.
– Vi såg också att proteinprofilen förutsade kognitiv försämring bättre än den kliniska diagnosen och det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska subtyper, säger Lijun An, postdoktor vid Lunds universitet.
Metoden behöver förfinas
Många personer som fått diagnosen Alzheimers sjukdom hade ett proteinmönster som snarare liknar andra hjärnsjukdomar.
– Det kan betyda att de har mer än en bakomliggande sjukdom, att Alzheimers kan utvecklas på flera olika sätt, eller att den kliniska diagnosen är felaktig. Därför tror jag inte att nuvarande proteinmätningar i blodprov kommer vara tillräckligt för att ställa diagnos för flera sjukdomar på egen hand, utan metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska diagnostiska verktyg, säger Jacob Vogel.
Han betonar samtidigt att modellen inte bara är till för diagnoser. Många av de proteiner som ligger till grund för AI-modellen pekar ut områden där fördjupande studier kan ge bättre förståelse av de processer som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar.
Steg mot blodprov
Nästa steg för forskarna är att använda fler proteomikmarkörer med hjälp av avancerade tekniker som masspektrometri för att upptäcka mönster som är unika för varje sjukdom.
– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel.
Sambandet mellan testosteron och mående är svagare än vad många tror. Även om det finns tydliga hälsokopplingar är ett högre testosteronvärde inte alltid nyckeln till välbefinnande. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Intresset för testosteron har ökat drastiskt de senaste decennierna. Män söker vård för trötthet eller nedstämdhet i tron att det beror på testosteronbrist. Men bilden av hormonet är ofta förenklad.
För att undersöka de komplexa sambanden mellan testosteronnivåer och hälsa användes data från stora studier i USA och Sverige. Forskningen fokuserade på muskelhälsa, kroppens inre miljö och på att identifiera vilka specifika symtom hos män som kan vara närmare kopplade till testosteronnivåer.
– De tydligaste sambanden finns vid sexuella besvär med lust, erektion och sexuell prestation samt vid viss muskel- och ledvärk, men även här är sambanden förvånansvärt svaga jämfört med män som har normala testosteronnivåer, säger Amar Osmancevic, specialistläkare och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa.
Kopplat till muskelmassa
Även muskelhälsa och testosteron hänger ihop. Högre testosteronnivåer är kopplade till större muskelmassa och framför allt till mindre fettinlagring i musklerna. Det gäller särskilt i muskler med hög andel fett: runt mage, midja, ländrygg och höfter samt i bröstmuskulaturen.
– Muskelhälsa handlar inte bara om att se muskulöst stor ut utan även om muskelns kvalitet. Att bibehålla hormonnivåer kan hjälpa musklerna från att minska i storlek eller förbli inlagrade i fett, vilket är avgörande för ämnesomsättning och livslängd.
Högre muskelmassa hos män visade sig intressant nog även vara kopplat till östradiol, ett slags östrogen, som är ett i huvudsak kvinnligt könshormon. Dessutom tycktes högre fettmassa i musklerna hos män vara kopplat till det protein som transporterar könshormoner i blodet.
Högre inflammationsnivå
Låg testosteronnivå går också hand i hand med förhöjd inflammationsnivå, oavsett ålder och kroppsstorlek. Det handlar inte om tillfällig infektion utan låggradig inflammation som påverkar kroppen över tid.
– Att vårda sin allmänna hälsa för att hålla inflammationen nere skulle kunna vara lika viktigt för hormonnivåerna som att undersöka andra sätt att höja sitt testosteronvärde, säger Amar Osmancevic.
Trötthet beror på annat
Forskningen visar däremot att nedstämdhet och orkeslöshet i den manliga befolkningen saknar tydlig koppling till testosteronbrist. I den situationen kan det vara andra faktorer som spelar in.
– Man ska inte stirra sig blind på ospecifika symptom eller ett provsvar. Symtom som trötthet eller deppighet tycks snarare bero på annat än låga testosteronnivåer, till exempel ålder, livsstil, samsjuklighet och mängden bukfett. Bukfett och ålder verkar vara starkare drivkrafter för den framtida symptombördan än individens utgångsvärde på testosteronet, säger Amar Osmancevic.
.jpg){kind=link}