– Att häst och ryttare passar bra ihop är viktigt för hästens välfärd, för ryttarens säkerhet och för bra prestation, konstaterar Malin Axel-Nilsson. Syftet med avhandlingens tre olika studier var att undersöka hur kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet dem emellan, och hur detta kan mätas.
Självklart har även ryttarens förmåga och förväntningar stor betydelse för att matchningen ska fungera. Malin Axel-Nilsson vill med sin forskning även bidra till utvecklingen av praktiska metoder och verktyg som kan vara oerfarna ryttare till hjälp när de ska välja rätt typ av häst.
– Vi vet idag egentligen ganska lite om vilken typ av ryttare som passar bäst ihop med olika typer av hästar. Det är därför viktigt att utveckla och fördjupa kunskapen om vad som främjar ett gott samspel mellan häst och ryttare, säger hon.
Stort intresse för enkät om hästens temperament
Arbetet inleddes med en webbaserad enkät som riktade sig till hästägare inom olika kategorier. 2 800 personer, merparten hobbyryttare, besvarade de 47 frågorna som ingick i enkäten. Det innebar ett mycket omfattande material att bearbeta och arbetet var inte helt enkelt.
– Den största svårigheten var att befinna sig i gränslandet mellan hästmänniskor och forskare, bland annat när det gällde att beskriva vissa beteenden hos hästarna. Det saknas i nuläget en norm för hur man beskriver hästars egenskaper så att det både blir begripligt för ryttare och hästägare och samtidigt tillräckligt exakt för mig som forskare.
Enkätens fokus var att ta reda på vilka temperaments- eller beteendeegenskaper hos hästar som ryttare tycker är viktiga. Enligt de som besvarade enkäten innebär ett bra temperament bland annat att hästen ska vara pigg och framåt, tillgiven och lättlärd, samt lätt att ta med till främmande miljöer. Särskilt äldre ryttare, främst inom dressyr, värderar ett bra temperament hos hästen högre än vad yngre ryttare gör.
Den hästavel som numera bedrivs har resulterat i mer ädla och livliga hästar än de som förr användes inom till exempel inom militärens verksamhet. Dagens hästar passar bättre för den moderna ridsporten, men i vissa fall kräver de också mer erfarna ryttare, vilket inte alltid märks vid försäljningstillfället.
– Tyvärr händer det ibland att ryttare köper hästar som de inte alls passar ihop med. De flesta har en dröm om vad hästen ska kunna prestera inom till exempel hoppning, som i vissa fall inte går att realisera. Alla felköp drabbar till slut hästen och det är olyckligt, säger Malin Axel-Nilsson.
Hon betonar vikten av att sätta upp realistiska mål vid hästköp och att ta hjälp av tränare och andra kunniga personer som kan ge en mer objektiv syn. Kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament spelar en viktig roll för om samspelet blir bra eller dåligt.
Hästarnas reaktioner mättes
Hur kan man då mäta hästens temperament? I den andra delstudien använde sig Malin Axel-Nilsson av olika beteendetester för att dela in hästar i olika temperamentskategorier. Studien gjordes på riksanläggningen Flyinges skolhästar i Skåne. Hästarna filmades och deras hjärtfrekvens mättes i en rad olika situationer, till exempel att bli lämnad ensam på okänd plats, ledas över en träbro eller utsättas för ett uppspänt paraply som hängde från taket i ett ridhus. ‘
– Trots att dessa erfarna skolhästar tränades, utfodrades och hölls på ett likartat sätt såg vi tydliga individuella skillnader i deras reaktioner. Vi delade upp de 16 hästarna i fyra olika grupper utifrån temperament och kunde konstatera att vissa av hästarna var relativt lätthanterliga medan andra blev både mer explosiva och negativt påverkade av testerna. I den sista studien inkluderades även ryttare med olika personlighetsprofil som fick hantera och rida Flyinges skolhästar.
Testerna som gjordes var vetenskapligt utformade och skulle likna situationer som kan uppstå när man provrider en häst första gången.
– Resultaten visade att både hästarnas temperament och ryttarnas personlighet påverkade hur bra de passade för varandra. Vi kunde tydligt mäta att ryttarna fick en mer positiv upplevelse tillsammans med vissa typer av hästar än med andra. Det blev en bättre matchning helt enkelt, konstaterar Malin Axel-Nilsson.
Malin Axel-Nilsson, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, presenterar sin avhandling The match between horse and rider fredag 16 oktober 2015 k 13.15 i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, Ulls väg 26, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr Hayley Randle, Department of Equitation Science, Duchy College, Callington, Storbritannien.
Kontaktinformation
Malin Axel-Nilsson 018-672158, malin.axel-nilsson@slu.se
– Jag har hittat sätt att förbehandla både skogsavfall, halm och ull så att det kan rötas och producera upp till tjugo gånger mer biogas, säger Maryam M Kabir.
På samma tid och med samma mängd avfall kan vi alltså få fram väldigt mycket mer biogas. Jag är nöjd med mina resultat och vill nu överföra dem så att de kan användas i industriell skala. I sina undersökningar har hon använt skogsavfall och halm från trakten kring Borås, där hennes forskning bedrivs.
Hon har malt ner avfallet och förbehandlat det genom att dränka in det i en vätska där en miljövänlig kemikalie (ett lösningsmedel för cellulosa, NMMO) ska göra avfallet mer lättnedbrytbart. Försöken har gjorts i olika temperatur och med olika mängd av kemikalien.
– Jag analyserade hur strukturen i avfallet förändrades och försökte hitta när det var som bäst processade för att biogasbakterien senare effektivt skulle kunna bryta ned den, säger hon.
Skogsavfall är en billig råvara
Bakom forskningen ligger ett stort intresse för miljön, som Maryam M Kabir har haft med sig länge. I hemlandet Iran har hon bland annat studerat kemi och elkraftsproduktion. Hon började studera i Sverige efter att ha hört talas om möjligheterna att fördjupa sig och lära mer om förnyelsebara energikällor och nya tekniker vid just Högskolan i Borås.
– Det finns så mycket skog och skogsavfall i Sverige, så det är en ganska billig råvara som är bra att använda, säger Maryam M Kabir. Jag vill gärna hitta vägar för att i industriell skala kunna skapa förnyelsebara biobränslen till lågt pris. När det fungerar slipper vi vårt beroende av fossila bränslen, och då kan växthuseffekten minska så att vi får bättre miljö.
Hon har också studerat hur ull kan förbehandlas för att bli mer lättnedbrytbart för biogasproduktion. Ullen fick hon från spill från ett lokalt textilföretag och hon räknar med att textilspill av ull också är en råvara som går att få tag på till ett relativt lågt pris.
Början på något stort
Biogas är ett mycket användbart energislag, som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Det används för el och uppvärmning i många länder, även i liten skala med pyttesmå anläggningar för en eller några familjer i taget. Men i Sverige har biogas sitt största användningsområde som bilbränsle. Hon berättar att hon har valt förbehandlingsprocesser som också ska vara ekonomiskt hållbara för att hennes metoder ska kunna bli lönsamma och på sikt fungera i industriell produktion. Men det är mycket som måste vägas in i beräkningarna och finslipas innan de resultat hon har kan användas i så stor skala.
– Min forskning är en början, och här finns metoder som kan gynna oss både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vi producerar ju avfall varenda dag. Om vi använder det till något bra kan det göra vår miljö bättre, bidra till att nya jobb skapas och vara ekonomiskt lönsamt.
Avhandling
Bioprocessing of Recalcitrant Substrates for Biogas Production Huvudhandledare: biträdande professor Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås Disputation: 9 oktober, Högskolan i Borås
Kontaktinformation
Maryam M Kabir, e-post: maryam.kabir@hb.se, telefon: 033-435 4855
Digitaliseringsvågen och det sammankopplade samhället bidrar med ökad komplexitet dag för dag och ställer helt nya krav på oss och internet.
Kan man alltså säga att KTH-forskarna ska titta närmare på hur man kopplar ihop Facebook med Google med förarlösa bilar med tvättmaskinen med banken med läkaren med surfplattan med satelliter?
– Ja, det är bra sammanfattning. Vi kopplar ju ihop människor och teknik över internet redan idag, men vi gör det utan att veta vilka konsekvenser det får. Internet har utvecklats evolutionärt med allt vad det innebär. Idag kan vi acceptera att vi ibland inte kommer in på en webbsida, eller en banktjänst, alternativt att ett mejl dröjer lite. Men när vi nu till exempel kopplar samman självkörande bilar, människor och energisystem ställs helt andra krav på tillförlitligheten. Då kan vi inte tillåta att tekniken bara fungerar ibland, säger Karl Henrik Johansson.
Han är professor i reglerteknik på KTH och den som ansvarar för forskningsprojektet. Karl Henrik menar att vi nu ser gryningen till ett sammankopplat samhälle med fantastisk potential. Men om vi inte har vetenskapliga metoder för att utveckla den nya tekniken och tjänsterna, så kommer det inte att fungera särskilt bra. Om forskarna däremot lyckas kan vi i stället verkligen dra nytta av det sammankopplade och samarbetande samhället fullt ut.
Men vad är det forskarna ska lyckas med? Jo, det sammankopplade samhället, eller ”The Interconnected Society” som termen lyder på engelska, måste beskrivas vetenskapligt. Detta eftersom komplexiteten ökat något kopiöst under det senaste årtiondet. Förr var två datorer och två personer sammankopplade över telefonnätet via ett modem. I morgon är din tvättmaskin ihopkopplad med så väl din bil som husläkaren och banken.
– Vi ser att komplexitetet blir allt större, och problemet vi fokuserar på är ett faktum redan. Hela tiden blir allt fler saker uppkopplade, fler tjänster skapas och fler människor blir involverade. Till slut blir situationen svåröverskådlig, mycket komplex, och därtill svår att begripa. Detta är en av de största utmaningar vi har i samhället, säger Karl Henrik, men också en av de största möjligheterna om vi tar oss an problematiken.
Ett vetenskapligt angreppssätt på det sammankopplade samhället betyder att ta fram modeller som beskriver det, analysera dessa teoretiskt och experimentellt, och slutligen använda dem i praktiken. Det innebär att ta fram tjänster och system som används av människor och som bygger på de utvecklade metoderna.
– Vi måste ta hänsyn till tekniken i form av hårdvara och mjukvara, men också samverkan med enskilda människor och sociala aspekter. En stor utmaning i projektet, en av de viktigaste, är att försöka förstå mänskliga beteenden i olika situationer, och att kunna avgöra möjligheter och begränsningar i mänsklig integration och beslutsfattande, säger Karl Henrik.
Som exempel på teknik och människor som ska fungera tillsammans i det sammankopplade samhället nämner Karl Henrik framtidens transportsystem med självkörande och uppkopplade fordon, med både aktiva och passiva förare och passagerare. Framtiden energisystem där vi både konsumerar och producerar el via smarta elnät är ett annat. Flexibla tillverkningsindustrier där ABB:s senaste robot jobbar sida vid sida och tillsammans med människor är ytterligare ett.
– Sedan har vi framtidens vård i hemmet. Här är människan oerhört viktig. Patienten ska själv kunna göra diagnostester och vara uppkopplad mot en doktor över internet. Både proffs och lekmän är involverande, och en stor portion interaktion mellan teknik och människa kommer att ske. För att lyckas måste vi alltså empiriskt studera hur människor fungerar när de fattar beslut, säger Karl Henrik.
Mycket av kartläggningen av människors interaktion med teknik ställer förstås krav på skyddet av den personliga integriteten.
– Integriteten är superviktig. Vi lägger delvis våra liv i teknikens famn. Det måste finnas en tilltro till skyddet. Saknar jag den, är jag ingen bra användare och systemen kommer inte att fungera. Ska man representera information så att man enkelt kan tolka människors beteende är just representationen viktig. Men det finns olika sätt att göra detta på. Vissa bättre, andra sämre, säger Karl Henrik.
Till komplexiteten i framtidens sammankopplade samhälle måste också det faktum adderas att den mesta informationen kommer varken genereras av datorer eller människor. Den kommer istället att komma från uppkopplade sensorer som mäter till exempel väder och vind och en mängd andra fysikaliska variabler som hela tiden förändras. Detta innebär en explosion av information som måste hanteras på ett bra sätt.
– Det är få forskare som hittills försökt sig på en sådan här ambitiös tvärvetenskaplig ansats. Alltså att undersöka hur information ska representeras på ett effektivt sätt för beslutsfattande när det handlar om exempelvis tusentals människor och bilar som är sammankopplade, säger Karl Henrik.
Forskningsprojektet går under namnet ”Engineering the Interconnected Society: Information, Control, Interaction” och har beviljats ett anslag om 25 350 000 kronor fördelat över fem år.
Förutom Karl Henrik Johansson ingår även KTH-forskarna Kristina Höök, Mikael Johansson och Mikael Skoglund i projektet tillsammans med gästforskaren John Baras. Knut och Alice Wallenbergs
Stiftelse har också tilldelat professor Joakim Lundeberg ett fortsättningsanslag om 25 miljoner kronor för projektet ”Spatial transcriptomics of the brain”. Joakim berättar att han och de andra forskarna utvecklat en ny revolutionerande metod inom ramen för Scilifelab, Spatial Transcrioptomics, som erbjuder analys av mängden av alla aktiva gener (RNA-molekyler) kombinerat med spatiell vävnadsinformation från ett mikroskop.
– Detta sker genom att specifika små adresslappar får binda till RNA-molekyler i vävnadssnitt, och vid analysen av RNA-molekyler med sedvanliga sekvenseringsmetoder så läses även adresslappen, vilket ger information om var en specifik RNA-molekyl är belägen i vävnaden. Detta tillför en ny dimension till analysen som är oerhört värdefull, berättar Joakim.
I det aktuella projektet kommer forskarna att utnyttja metoden för att skapa ”The Spatial Mouse Brain Atlas” och studera delar av hjärnan som har högt medicinisk värde.
Forskningspengarna till hjärnforskningen fördelas också över 5 år.
Kontaktinformation
Karl Henrik Johansson på 073 – 404 73 21 eller karl.henrik.johansson@ee.kth.se.
Sverige har blivit ett allt mer etniskt blandat land. Denna blandning för med sig utmaningar för samhället. Enligt svensk lag ska skolan verka för tolerans mellan elever med olika etniskt ursprung.
– Skolorna förväntas driva på för tolerans. Men det saknas idag konkreta förslag om hur skolan ska agera för att minska fördomar och öka toleransen, säger Sevgi Bayram Özdemir, som var en av nio som fick anslag som ”juniorforskare” av den statliga forskningsfinansiären Forte i år.
Hon är knuten till Youth & Society, YeS, vid Örebro universitet och kommer att genomföra projektet i samarbetet med forskarna Metin Özdemir och Håkan Stattin.
Sevgi Bayram Özdemir kommer att använda data om unga mellan 12 och 20 år som finns samlade hos forskningsmiljön YeS för att får svara på sina frågor. Resultatet från studiens första del ska sedan enligt planen bli till konkreta strategier som kan hjälpa skolorna att kämpa mot negativa attityder mellan olika etniska grupper – och hitta vägar mot ökade tolerans för olikheter. Dessutom siktar deltagarna i Örebroprojektet på att påverka den internationella forskningen på området när detta projekt avslutas om fyra år.
Kontaktinformation
Sevgi Bayram Özdemir (engelska), sevgi.bayram-ozdemir@oru.se, tel 019-30 21 20
För att rekonstruera hur det globala klimatet och jordytans topografi utvecklats genom årmiljonerna används ofta lämningar av eroderat landsediment som transporterats via floder till havsdjupen.
Denna process antas nämligen vara snabb och därmed inte ge några större sedimentavsättningar längs vägen. Det finns dock kunskapsluckor och motstridande data i forskningen som försvårar förståelsen av klimat- och landskapshistorien.
I ett försök att fylla dessa kunskapsluckor har forskarna, från Uppsala universitet (under ledning av Dr. Thomas Stevens) och Lanzhou University (under ledning av Dr. Junsheng Nie), Kina, analyserat Gula flodens sediment, från källa till utlopp, och kunde bestämma mineralsammansättningen.
De åldersbestämde också enskilda mineralkorn av zirkon, ett mycket hårt silikatmineral som är mycket motståndskraftigt mot vittring och därför är användbart vid dateringar.
– Det fungerar som ett unikt fingeravtryck som ger information om källan till dessa sedimentrester från bergskedjorna, säger Thomas Steven, en av studiens huvudförfattare vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Gula floden anses få det mesta av sitt sediment från vindburet mineraldamm kallat ”lössjord”, som framför allt finns koncentrerat på den kinesiska lössjordsplatån.
Denna platå är den största och en av de viktigaste klimatarkiv som finns på land från gångna tider. Den beskriver bland annat förändringarna av atmosfäriskt damm – en viktig drivande kraft bakom klimatförändringar.
Forskarna fann att Gula flodens sediment drastiskt ändrade sammansättning efter att ha passerat den kinesiska lössjordsplatån, men tvärtom vad de förväntat sig var vindburen lössjord inte den huvudsakliga källan för sedimentet.
Istället fungerade platån som en uppsamlingsplats för eroderat material från den tibetanska högplatån, som transporterats med Gula floden. Resultatet förändrar helt vår förståelse av ursprunget till den kinesiska lössjordsplatån. Det visar även på en omfattande lagring av sediment på land, vilket förklarar hittills motstridande data i forskningen.
– Våra resultat tyder på att det skedde en genomgripande förändring av monsunvindarna för 3.6 miljoner år sedan, som orsakade dränering av Gula floden och erosion av den tibetanska högplatån med påföljande deposition av lössjord, säger Thomas Steven.
Vittringen av detta eroderade material utgör också en ytterligare mekanism som kan förklara de reducerade nivåerna av atmosfäriskt koldioxid vid istidens början. Forskarnas nästa steg blir att jämföra erosionsdata från land och hav i syfte att uppskatta i vilken utsträckning sedimentationen på land påverkat den i havet.
– Bara då kan vi bedöma erosionen och dess effekt på atmosfäriskt koldioxid korrekt, och därmed på klimatet under geologiskt tid, säger Thomas Stevens.
Kontaktinformation
Thomas Stevens, tel: 073-645 2007, eller thomas.stevens@geo.uu.se
Deckare, bästsäljare, erotik, fantasy, chick lit och science fiction. I en ny antologi ryms 26 kapitel om olika fenomen inom populärlitteraturen genom tiderna.
Boken heter Brott, kärlek, främmande världar och vänder sig till en intresserad allmänhet, men är framförallt tänkt att användas i undervisning på högskolor och universitet.
– Vi har skräddarsytt boken för att den ska fungera i svenskt utbildningsväsende. Ambitionen är att om man ger en kurs i populärlitteratur så ska man inte behöva någon annan sekundärlitteratur, utan bara kunna lägga till skönlitteratur. Läraren ska kunna lägga upp sin kurs efter de här texterna från början till slut, säger Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Jerry Määttä vid Uppsala universitet har han varit redaktör för boken, som tar upp både svensk och internationell populärlitteratur. Varje övergripande avsnitt – som kan handla om science fiction, romantik och chick lit, fantasy, skräck eller historiska texter – innehåller flera mer specifika kapitel, till exempel texter om Stephen King, kiosksensationer genom tiderna, Harlequinromaner och zombies.
Dålig uppdelning idag
Dag Hedman tycker illa om uppdelningen mellan god litteratur och dålig litteratur: å ena sidan en mer problemorienterad litteratur som ska kunna läsas i flera lager, å andra sidan populärlitteraturen, som bara anses fylla ett underhållningssyfte.
– Det man inte tittar på är om den här enskilda texten är dålig eller inte? Man har från början definierat vissa genrer och vissa typer av litteratur som dåliga respektive bra, sedan är det färdigt. Det finns inget däremellan. Det försöker vi luckra upp med vår antologi.
Han menar att det finns ett starkt behov av ökad forskning och undervisning inom området populärlitteratur, eftersom den utgör den absoluta merparten av de böcker som säljs och läses.
– Även våra litteraturstudenter är ju intresserade av populärlitteratur privat, men det är ingenting de erkänner här. De tror att vi förväntar oss att de ska sitta hemma och läsa Dante, Milton och Dostojevskij, och vill inte tappa kulturellt kapital. Jag tycker att det är viktigt att visa dem att vi accepterar och bejakar all litteratur.
Både svenska och utländska författare
Bland författarna i antologin finns både svenska och utländska forskare som Viktor Sjklovski, Tzvetan Todorov och Johan Svedjedal. Från Göteborgs universitet medverkar Lisbeth Larsson med en text om maktkvinnornas intåg i tvåloperan och litteraturen, Yvonne Leffler som skriver om skräckfiktion, och Dag Hedman själv, med ett kapitel om kolportageromaner.
Vissa av bokens texter har använts förut: redan 1995 var Dag Hedman redaktör för antologin Brott, kärlek, äventyr. Nu, tjugo år senare, var det dags att uppdatera den med ny forskning och nya trender på området populärlitteratur, och den nya boken innehåller mestadels nyskrivet material.
– När den förra boken kom ut var till exempel det här med vampyrer helt borta ur litteraturen, det fanns inte. Men sedan dess har det området exploderat, det är en jättesektor. Så i blocket ”främmande världar”, som syftar på science fiction och fantasy, ingår numera också världar med zombies och vampyrer.
Varför vampyrerna gjorde succé i populärkulturen efter flera decenniers frånvaro är oklart. Dag Hedman menar att det är svårt att säga varför vissa genrer plötsligt blir stora eller återkommer, och omöjligt att sia om vad som blir nästa trend. Men en sak är säker: en storsäljare inom en viss genre leder till efterföljare.
– Mycket av det som driver fram litteraturen i dag sker på nätet, så kallad fan fiction. I sådan beundrarlitteratur – som vi också behandlar i antologin – kan förlag och författare se vad som rör sig i samtiden. Om en viss typ av litteratur blir stor som fan fiction är det ofta värt att satsa på, där finns pengar att hämta. Vi vet till exempel att Fifty Shades of Grey började som följdtexter till Twilight. Framgångsrika verk genererar omedelbart grupper av följdtexter av olika slag. Det är inget modernt fenomen: Aeneiden är fan fiction på Homeros, och Divina commedia är fan fiction på Aeneiden, och sådär håller det på.
Dag Hedman är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han blev intresserad av populärlitteratur redan som ung och doktorerade på en avhandling om Frank Heller.
Den senaste populärlitterära bok som Dag Hedman tyckte var riktigt bra var Jens Lapidus VIP-rummet: ”Den var häpnadsväckande välskriven, och då tänker jag inte bara på innehållet utan även på språket. En mycket elegant språkhantering”.
Järry Mättä är filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Dag Hedman: telefon 031-786 44 71/031-13 00 76, e-post dag.hedman@lit.gu.se
Det handlar om borider, nya legeringar av grundämnet bor och en eller flera metaller – en hittills outforskad klass av material med exceptionella egenskaper. – De senaste tjugo åren har det forskats mycket på keramiska material – oxider, karbider och nitrider.
Nu vill vi pröva våra kunskaper på boriderna, en stor familj med både stenhårda och supraledande material, säger Johanna Rosén, biträdande professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet.
Nu tar hon med sina forskarkolleger och doktorander på en spännande upptäcktsresa. Vilka hittills okända borider kan det finnas och går de att tillverka?
Som tunnfilm men också som tvådimensionella material liknande det omtalade kolmaterialet grafen? Johanna Rosén ser boriderna som nästa generations hårda beläggningar, ett komplement till de keramer som gjort Sverige till en stor internationell spelare med en femtedel av världshandeln av skärverktyg. En eftertraktad egenskap är att kunna bearbeta aluminium utan att köra fast i den klibbiga metallen. 2 D-materialen kan exempelvis göra stor nytta i batterier. Projektet har redan smugit igång med några lovande preliminära beräkningar.
– Alla tecken tyder på att vi kommer att lyckas i vår explorativa forskning. Men det fina med Wallenbergstiftelsen är att ett misslyckande ses som bevis på att man vågat försöka, säger Johanna Rosén.
Johanna Rosén känner sig lyckligt lottad när det gäller långsiktig finansiering. Förutom ett antal projektbidrag kantas hennes forskarbana av tunga utmärkelser: 2010 Europeiska forskningsrådet ERC: Starting Grant 2012 Wallenbergstiftelsen: Academy Fellow 2013 Vetenskapsrådet: Distinguished Researcher
Vilka egenskaper gör dig till en framstående forskare?
– Jag är nyfiken och positiv, fokuserad på det jag gör, och tycker att jobbet är väldigt roligt. Men entusiasmen skulle inte räcka till utan en stark infrastruktur. Materialfysikerna jobbar brett med en mängd olika material och tekniker, med mycket teori och beräkningar i botten.
– Vi har fantastiska instrument med elektronmikroskopet Arwen i spetsen. När man har simulerat fram en ny legering i datorn, tillverkat den i beläggningssystemet och sedan tittar på den i mikroskopet så ser atomstrukturen precis likadan ut som på datorskärmen. All teori är ju en approximation av ”verkligheten”, då är det häftigt att den fungerar så bra.
Beläggningssystem byggda på PVD-metoder (physical vapor deposition) är hjärtat i tunnfilmslaboratoriet. Johanna Rosén jobbar med tre olika PVD-tekniker: arc-förångning, sputtring och HiPIMS.
Alla innebär att atomer av ingående grundämnen deponeras och blandas på en yta, lager för lager. Johanna har också designat ett eget system, döpt till Hydra, som ger större flexibilitet. Hennes senaste satsning är ett bulklabb, där man snabbare och enklare kan tillverka stora kvantiteter av ett material. Då placeras de olika ingredienserna i en skål för att smältas ihop i en brännugn. Ändå hävdar hon att hon inte är särskilt praktisk.
– Jag vet vad jag vill att utrustningen ska klara av och kan designa ett system efter det. Men att skruva och finslipa detaljer, det finns det många som är bättre på.
40-åriga Johanna Rosén fick sin grundutbildning vid LiU och disputerade vid det tyska universitetet RWTH Aachen. Därefter som postdoktor en vår vid Lawrence Berkeley National Lab i Kalifornien och två år vid Sydney University. 2007 ingick Johanna i den första kullen av ”LiU-foass”, numera LiU Research Fellows.
Projektet ” The Boride Frontier – Pioneering materials development of multifunctional metal diboride films by new PVD processes” stöds av Wallenbergstiftelsen med 37,5 miljoner kronor under fem år. Medsökande är Per Eklund och Per Persson, båda LiU. Stiftelsen har också beviljat ett fortsättningsanslag på 9 miljoner kronor till projektet ”Isotopic control for ultimate material properties – Phase III”. Sökande är Erik Janzén, professor i halvledarmaterial vid LiU.
Kontaktinformation
Presskontakt: Åke Hjelm Telefon: 013 – 28 13 95
Flugsläktet Drosophila används ofta som modellorganism för forskning inom genetik och utvecklingsbiologi och kallas i vardagligt tal för ”bananflugor”.
I den nya studien har Jochen Wolf tillsammans med kollegor Florencia Camus och Damien Dowling från Monash School of Biological Sciences och Ted Morrow från University of Sussex bland annat identifierat en enskild nukleotid mutation i mitokondriens DNA-sekvens som kodar för en av de viktigaste energiproducerande generna.
Denna mutation gör flugornas hanar sterila. Anmärkningsvärt nog kan denna negativa effekt bara spåras hos hanarna – honorna som bär på samma mutation mår fint och bibehåller sin fertilitet.
Forskarna kunde dock se att även flugornas livslängd påverkades av mutationen. De infertila hanarna lever längre än andra flugor. Honorna som bär på mutationen får däremot kortare liv. Samma mutation påverkar alltså hanar och honor på helt motsatt sätt.
– Den här studien är ett utmärkt exempel på hur grundläggande evolutionsbiologisk forskning så småningom kan resultera i olika tillämpningar. Precis som mikrosatelliter – till synes ointressanta repetitiva sekvenser som karaktäriserades i bananflugor på 1990-talet – nu formar basen för kriminaltekniska undersökningar och faderskapstest, så har resultaten av denna studie potential att bidra med viktig kunskap till samhället. Just nu vet vi bara att variation i mitokondrier kan orsaka sjukdomar hos människor. Förståelse för mekanismerna bakom kan vara till nytta i jakten på botemedel, säger Jochen Wolf.
Camus and Dowling et al. (2015) Single nucleotides in the mtDNA sequence modify mitochondrial molecular function, with sex-specific effects on fertility and ageing, Current Biology
Kontaktinformation
Jochen Wolf, tel: 018-471 4120, e-post: Jochen.Wolf@ebc.uu.se
Insekter är en av de grupper som påverkas snabbast av ett varmare klimat. Redan i dag har både utbredning och beteende påverkats hos vissa arter. Insekterna är växelvarma (”kallblodiga”) och det är förklaringen till att de svarar snabbare och tydligare på klimatförändringar, inte minst på en stigande temperatur, än många andra organismgrupper.
Ett tydligt exempel är att flera insektsarter har flyttat sin utbredningsgräns norrut. Av någon anledning tycks skadeinsekter sprida sig snabbare norrut än närbesläktade arter som inte är skadegörare. Trots detta har inte skadeproblemen ökat markant på senare år.
I boken, som avhandlar situationen i stora delar av världen, konstaterar flera av författarna att vi behöver lära oss mer om de bakomliggande mekanismerna för att kunna göra bättre förutsägelser och aktivt motverka negativa konsekvenser. Inte minst är det samspelen mellan skadeinsekt, värdväxt och naturliga fiender som behöver kartläggas batter, eftersom alla tre påverkas av ett ändrat klimat.
– Det kan vara en del av förklaringen till varför ett varmare klimat inte med automatik leder till mer skador, säger Christer Björkman på institutionen för ekologi på SLU, som är en av redaktörerna för boken.
Små insekter kan få enormt stora effekter på hela ekosystem när de blir tillräckligt många. Det finns många exempel på det redan i dag och det är inte uteslutet att ett ändrat klimat kan bidra till utbrott i framtiden. Det finns dock fortfarande en stor osäkerhet när det gäller hur redan etablerade och nya skadeinsekter kommer att reagera på den fortsatta uppvärmningen.
Forskarna konstaterar också att eventuella negativa effekter sannolikt kan motverkas om vi ändrar vårt sätt att bruka våra marker. Ett exempel är ett ökat inslag av mer diversa odlingssystem, till exempel blandskog, som kan gynna skadegörarnas naturliga fiender.
Kontaktinformation
Christer Björkman, professor i skogsentomologi Institutionen för ekologi, SLU Uppsala 018–67 15 32, christer.bjorkman@slu.se
Bakom boken ”The Global Commercial Aviation Industry” står Sören Eriksson, som nyligen slutat sin tjänst som professor i ekonomisk geografi på Jönköping International Business School vid Jönköping University, och professor Harm-Jan Steenhuis från Hawai’i Pacific University. De har bjudit in de mest kompetenta forskarna inom olika områden för att åstadkomma en bok som ger en så aktuell och heltäckande bild som möjligt.
Sören är en ledande expert inom den globala flygindustrin, och när det gäller bland annat flygindustri i Asien och nyindustrialiserade länder samt industripolitik anses han av universitet och organisationer världen över som den allra främste. Ett exempel är att Asian Productivity Organization, som omfattar 20 länder, byggde en tidigare innovationsstrategi på ett dokument med 10 studier, varav en var författad av Sören.
– Det fanns ett stort behov av en bok som behandlar den globala flygindustrin som en del av den globala ekonomin, vilket också innefattar branschens strukturomvandling, säger Sören Eriksson.
– Tanken är att den ska vara intressant för såväl forskare, specialister inom industrin och inte minst politiker, som ibland tar beslut som kanske inte är så väl underbyggda. Men boken kan också passa vem som helst har ett flygintresse och som vill få en bättre förståelse för den här branschen.
Sören Erikson har själv varit med och skrivit tre av bokens kapitel. Det mest omfattande handlar om hur flygindustrin har varit en mycket viktig del av den industriella och ekonomiska utvecklingen i många asiatiska länder. Kapitlet utgör en unik studie av bakgrunden, de positiva och negativa resultaten, samt den verkliga tillverkningsstrukturen bland annat avseende underleverantörssystemet.
Det andra kapitlet som Sören Eriksson medverkat i, tillsammans med Daniel Todd, professor i geografi, ger en historisk genomgång av flygmotorns teknologiska utveckling, och faktorer som begränsar innovation och konkurrensförmåga i branschen. Huvuddelen av kapitlet ägnas åt samarbete och konkurrens mellan tillverkare, samt marknadsperspektiv och leverantörskedjor.
Kapitlet avslutas med en diskussion om miljöutmaningar för flygmotorindustrin. Slutligen har Sören tillsammans med Alma Lozano (som har doktorerat i strategic studies vid Nanyang Technological University i Singapore) skrivit ett kapitel om hur slutet på kalla kriget har påverkat flygindustrin i forna Sovjetunionen.
I slutet av kapitlet diskuteras också hur den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina påverkat flygindustrin i dessa två länder. The Belfer Center for Science and International Affairs vid Harvard University har nyligen lyft fram boken som en “featured innovation book”, något som bara förunnas de absolut viktigaste böckerna inom sina respektive områden.
2013 kom Sören ut med boken “Clusters and Economic Growth in Asia (Edward Elgar).
Kontaktinformation
Presskontakt: Sofie Sääf Telefon: 0722-340626 Mobil: 036-101000 Epost: sofie.saaf@ju.se Presskontakt: Marie Einemo Telefon: 036-10 19 29 Mobil: 070 – 272 95 02 Epost: marie.einemo@ju.se Presskontakt: Maria Nordström Telefon: 036-101505 Mobil: 0725-876102 Epost: maria.nordstrom@ju.se
Kemal Avican, institutionen för molekylärbiologi har i sina studier funnit att den livsmedelsburna bakterien Yersinia pseudotuberculosis – föregångare till bakterien Yersinia pestis som orsakade digerdöden – kan etablera en ihållande infektion i mus.
Infektionen innebär att värddjuret bär på bakterien utan att visa några tecken på sjukdom. Bakterien kan bäras symtomlöst av möss upp till 115 dagar (en frisk mus har en livslängd på ungefär två år) i närvaro av ett aktiverat immunförsvar.
Kemal Avican har identifierat lokaliseringen av patogenen i blindtarmen, i början av tjocktarmen. Det finns flera tidigare rapporter om att denna patogen är lokaliserad i blindtarmen hos svin och råtta från grisgårdar, vilket indikerar att blindtarmen utgör en reservoar för spridning av bakterier i naturen.
Hans experiment för att förstå hur bakterierna gör för att etablera en ihållande infektion avslöjade många gener som är viktiga för anpassning till värdmiljön utan att vara typiska så kallade virulensgener, eftersom de flesta av de tidigare kända virulensgenerna inte uttrycktes under en ihållande infektion.
Dessutom visar Kemal Avican att den normala bakteriefloran i blindtarmen möjligen kan bidra till att mössen bär på Y. pseudotuberculosis så pass länge.
– De nya kunskaperna om genreglering hos Y. pseudotuberculosisutgör ett starkt incitament för nya mål av antibiotika för att bota denna infektion och även infektioner av andra tarm-patogener samt förhindra spridning av dessa bakterier i samhället, säger Kemal Avican.
Att bota ihållande bakteriella infektioner är inte bara viktigt för att ta bort risken för akuta infektioner, men också för att stoppa den negativa effekten av förlängt immunförsvar, som kan leda till reaktiv artrit och autoimmuna sjukdomar. I sina studier har Kemal Avican använt den avancerade tekniken IVIS, in vivo- avbildningssystem, som gör det möjligt att spåra märkta bakterier i djur i realtid.
Denna teknik ger mycket exakta resultat om lokalisering av bakterier och minimerar antalet djur som behöver användas i studien. Dessutom har Kemal Avican använt ”nästa generations” RNA-sekvensering för att förstå vilka gener som är viktiga för etablerandet av en infektion direkt från bakterierna som finns i blindtarmen.
Avhandling
Fredagen den 9 oktober försvarar Kemal Avican, institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Persistent infection by Yersinia pseudotuberculosis. Svensk titel: Persistent infektion av Yersinia pseudotuberculosis. Disputationen äger rum klockan 09.00 i byggnad 6E, Hörsal E04 Fakultetsopponent är Wyndham W Lathem, Department of Microbiology-immunology, Northwestern University, Feinburg School of medicine, Chicago Huvudhandledare är Maria Fällman
Kontaktinformation
Kemal Avican, institutionen för molekylärbiologi Telefon: 070-529 00 66 E-post: kemal.avican@umu.se
Alla patienter i studien hade känd kranskärlssjukdom, definierat som att man antingen haft tidigare hjärtinfarkt, genomgått tidigare ballongvidgning eller bypassoperation, eller hade kända förträngningar på hjärtats kranskärl.
Vid studiestarten fick patienterna rapportera antalet kvarvarande tänder. Cirka 40 procent av patienterna hade färre än 15 kvarvarande tänder, vilket ungefär motsvarar hälften av antalet hos en tandfrisk person. Ju färre tänder patienterna i studien hade, desto större belastning av kardiovaskulära riskfaktorer hade de, i form av till exempel mer diabetes, rökning, övervikt, förhöjt kolesterol och tecken på ökad inflammationsaktivitet.
Patienterna följdes under totalt ungefär 4 år och vid studiens slut kunde man konstatera att en ökande grad av tandlossning innebar en klart försämrad prognos.
– Störst risk för händelser som exempelvis kardiovaskulär död och stroke hade de patienter som inte hade några tänder alls men riskökningen började successivt redan hos de som bara saknade ett fåtal, säger Ola Vedin.
Risken för död var nästan fördubblad i gruppen utan några tänder alls jämfört med de som hade normalt antal tänder. Riskökningen för död och stroke kvarstod trots att man korrigerade för en mängd traditionella riskfaktorer, socioekonomiska faktorer och så kallade kardiovaskulära biomarkörer. Dock försvann sambandet till hjärtinfarkt efter korrigering för dessa faktorer.
Sammanfattningsvis tyder fynden på ett brett och robust samband mellan tandhälsa och kardiovaskulära riskfaktorer samt prognos hos patienter med kranskärlssjukdom.
Resultaten indikerar också att patienter med tandlossning har en högre risk att drabbas av kardiovaskulära händelser än vad som kan förutsägas med traditionella riskfaktorer vilket kan ha betydelse för deras framtida förebyggande behandling.
– Det vi inte kan svara på i studien är om det finns ett orsakssamband, det behövs interventionsstudier för att komma närmare svaret på den frågan, säger Ola Vedin.
Avhandling
Prevalence and Prognostic Impact of Periodontal Disease and Conventional Risk Factors in Patients with Stable Coronary Heart Disease
Kontaktinformation
Ola Vedin, mobil: 070-842 0229, ola.vedin@ucr.uu.se eller handledaren docent Claes Held, 070-616 4775, claes.held@ucr.uu.se
Svetlana Aleksijevitj är född den 31 maj 1948 i staden Ivano-Frankivsk i Ukraina som dotter till en vitrysk far och en ukrainsk mor. Då fadern fullbordat sin militärtjänst flyttade familjen till Vitryssland, där båda föräldrarna var verksamma som lärare.
Efter avslutad skolgång arbetade Aleksijevitj som lärare och journalist. Mellan 1967 och 1972 studerade hon journalistik vid universitetet i Minsk. Efter sin examen blev hon på grund av sina oppositionella åsikter hänvisad till en provinstidning i Brest, nära polska gränsen. Senare återvände hon till Minsk och anställdes vid tidningen Selskaja Gazeta.
Under många år samlade Svetlana Aleksijevitj material till boken U vojny ne ženskoe lico (1985; Kriget har inget kvinnligt ansikte, 2012), som bygger på intervjuer med hundratals kvinnor som deltog i andra världskriget. Verket är det första i Aleksijevitjs mäktiga svit ”Utopins röster”, där livet i Sovjetunionen skildras ur den enskilda människansperspektiv.
Med sin originella arbetsmetod – ett omsorgsfullt komponerat collage av mänskliga röster – fördjupar Aleksijevitj våra kunskaper om en hel epok. Konsekvenserna av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986 är ämnet för Černobyl’skaja molitva (1997; Bön för Tjernobyl, 1997, kompletterad 2013).
Boken Cinkovye mal’čiki (1990; Zinkpojkar, 2014) är en skildring av Sovjetunionens krig i Afghanistan 1979-89. Hennes verk Vremja secondchènd (2013; Tiden second hand, 2013) är den senast utkomna boken i sviten ”Utopins röster”. Till detta livsprojekt hör även Poslednie svideteli (1985; De sista vittnena, 2015).
Sjuksköterskan och författaren Sofja Fjodortjenkos (1888-1959) nedteckningar av ryska soldaters erfarenheter under första världskriget samt den vitryske författaren Ales Adamovitjs (1927-1994) dokumentära skildringar från andra världskriget har varit av stor betydelse för Aleksijevitj. Hon har på grund av sin regimkritik under perioder levt i utlandet, bland annat i Italien, Frankrike, Tyskland och Sverige.
En viktig uppgift för lärare i naturvetenskapliga ämnen är att hjälpa eleverna att utveckla beredskap för att hantera situationer i livet där naturvetenskaplig kunskap kan vara användbar.
Jens Anker-Hansens avhandling utforskar möjligheter och begränsningar för klassrumsbedömning av elevers deltagande i övningar som efterliknar naturvetenskapliga aktiviteter som medborgare kan delta i.
I en studie undersöker han elevernas deltagande och argumentation i en debatt använd för bedömning i kemi. Resultatet visar att övningens olika uttalade och outtalade syften begränsar elevernas deltagande då debatten blir en förhandling mellan kamraternas olika intressen för vad som ska diskuteras.
– När rollspelsövningar görs autentiska uppstår en massa syften som läraren inte uttryckt från början. En elev tilldelades till exempel rollen som vd för en fabrik. I debatten redogör hon för sina kunskaper i kemi när hon berättar om utsläppen från fabriken. Men då målar hon samtidigt in sig som en skurk.
Läraren hade inte sagt att eleven skulle bedömas utifrån hur väl hon kunde agera som vd utan hur bra hon var på kemiska samband. Sådana syften är en följd av att övningen är autentisk, men detta blir problematiskt när kemikunskaperna ska bedömas, säger Jens Anker-Hansen.
Även om eleverna lyckades hantera de olika syftena uppmanar Jens Anker-Hansen till eftertanke när rollspel ska användas i bedömningssyfte.
– Om man som lärare är beredd att experimentera lite och förbereda eleverna för vardagsansvar inom naturvetenskap då är det nyttigt att titta på hur eleverna förhandlar fram argument. Men om man vill göra tekniskt korrekta mätningar för att se om eleverna kan förklara naturvetenskapliga begrepp blir det problematiskt med debatter.
En annan delstudie i avhandlingen behandlar elevernas kommunikation av bedömning i kamratbedömning. Resultaten i denna studie visar att eleverna lika ofta använde återkoppling de gett till andra som återkoppling de fått för att ändra sina övningsuppgifter.
– Ändringar som eleverna gjorde i sin egen labbdesign kunde jag härleda till kommentarer de själva gett till en annan student. Även om eleverna fick vad de själva beskrev som dålig återkoppling visar Jens Anker-Hansens studie att de ändå kunde använda återkopplingen.
När eleverna engagera sig i själva bedömningsprocessen uppstår nya möjligheter till kunskap om vad som kan räknas som kvalitet när det gäller labbdesign.
Jens Anker-Hansen disputerade den 2 oktober med avhandlingen ”Assessing scientific literacy as participation in civic practices: Affordances and constraints for developing a practice for authentic classroom assessment of argumentation, source critique and decision-making”.
Kontaktinformation
Jens Anker-Hansen: 0706-67 29 34, jensanker.hansen@mnd.su.se
I januari 2014 visade forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att antioxidanter påskyndade och förvärrade sjukdomsförloppet vid lungcancer. Möss som åt antioxidanter fick fler, och dessutom aggressivare tumörer. Resultaten från möss bekräftades i försök med lungcancerceller från människor.
Det är känt sedan länge att fria radikaler kan orsaka cancer och därför har forskarsamhället helt enkelt antagit att antioxidanter, som ”äter upp” fria radikaler, skyddar mot cancer. Antioxidanter finns i många kosttillskott och marknadsförs brett som en hjälp att motverka cancer.
Forskningsresultaten från studien på antioxidanter och lungcancer gick tvärs emot denna etablerade ”sanning” och fick därför stort genomslag. Nu visar de fortsatta studierna vid Sahlgrenska akademin att antioxidanter fördubblar bildningen av dottertumörer (metastaser) vid malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer.
De nya rönen finns publicerades i tidskriften Science Translational Medicine
– Till skillnad från studierna på lungcancer så påverkades inte den primära melanomtumören men antioxidanten ökade tumörcellernas förmåga att metastasera, det vill säga att sprida sig i kroppen och bilda nya tumörer. Det är allvarligare eftersom det är metastaseringen som människor med melanom dör av. Primärtumören är i sig själv inte farlig, och den opereras oftast bort, säger Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska akademin.
Även de nya resultaten kunde bekräftas i försök med odlade celler från patienter med malignt melanom.
– Vi har nu visat att antioxidanter förvärrar cancer på minst två olika sätt, säger Martin Bergö.
Resultaten från denna och tidigare studier visar sammantaget att antioxidanter visserligen skyddar friska celler från fria radikaler som kan omvandla dem till cancerceller – men så fort en tumör uppstått kan antioxidanter skydda även tumören.
Antioxidanter skyddar alltså både friska celler och cancerceller från fria radikaler. Tyvärr är det omöjligt att ta reda på om man har en liten tumör eller ett förstadium till cancer, men om man har det så finns det en risk att man ovetande påskyndar cancerutvecklingen om man äter kosttillskott med antioxidanter.
– Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat att cancerpatienter är mer benägna att äta tillskott med antioxidanter. Men de resultat vi har nu är så tydliga att personer som nyss fått en cancerdiagnos bör rekommenderas att undvika kosttillskott med antioxidanter, säger Martin Bergö.
Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar mest i västvärlden och dödligheten är hög. Det var en av anledningarna till att forskarna på Sahlgrenska akademin gick vidare med att forska på just malignt melanom efter lungcancerstudierna.
– Att identifiera faktorer som påverkar malignt melanom är viktigt, säger Martin Bergö. Hur malignt melanom påverkas av antioxidanter är särskilt intressant, dels för att melanomceller är känsliga för fria radikaler men även för att antioxidanter kan tillföras melanomceller på andra sätt än genom kosten.
– Hud- och solskyddskrämer innehåller ibland antioxidanterna betakaroten eller e-vitamin och dessa produkter skulle kunna påverka maligna melanomceller på samma sätt som antioxidanter i kosten, säger Martin Bergö. Hur hudcancer påverkas av antioxidanter i hudkrämer studeras nu närmare:
– Vi testar om antioxidanter som smörjs direkt på malignt melanom hos möss ger samma cancerförstärkande effekt som att de får i sig antioxidanter via kosten.
Professor Martin Bergö understryker också vikten av ytterligare studier.
– Även om lungcancer är världens vanligaste cancerform, och melanom den snabbast ökande, behöver vi också studera flera andra cancerformer och andra typer av antioxidanter för att få en helhetsbild av hur fria radikaler och antioxidanter påverkar cancerutveckling.
Studien Antioxidants can increase melanoma metastatis in mice är publicerad i Science Translational Medicine.
Kontaktinformation
Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska Cancer Center, Göteborgs universitet 0733-12 22 24 martin.bergo@gu.se
Upptäckten av hur metalloxiders syrebärande förmåga kan användas i pannor med fluidiserade bäddar har verifierats och skalats upp från forskarnas labb till kommersiell verklighet på rekordtid.
Under hela vintern, från november 2014 till maj 2015, har chalmersforskarna tillsammans med Eongjort långtidsförsök med ett nytt bäddmaterial i en av Sveriges modernaste kraftvärmeverk, Händelöverket i Norrköping.
I en av de fem pannorna på Händelöverket, P14, en fluidbäddspanna på 75 MW, ersattes den normala kiselsanden med ett ilmenitbaserat bäddmaterial.
Bäddmaterial i form av sand behövs för att sprida ut värmen och effektivisera förbränningen av avfall och biomassa. Järntitanoxiden ilmenit och andra metalloxider har en stor fördel jämfört med vanlig sand: de kan bära med sig syre från platser inuti förbränningskammaren som har syreöverskott, till förbränningspunkter där det är ont om syre.
När syrebärande bäddmaterial virvlar runt med bränslet blir resultatet att syret sprids jämnt i kammaren.
– Det ger en mängd positiva effekter i ett enda slag, som testerna i Norrköping bekräftar. Förbränningen blir jämnare och effektivare. Pannans verkningsgrad ökar. Utsläppen av kolmonoxid blir radikalt lägre, och askbeläggningarna i pannan minskar, säger Fredrik Lind, doktor i energiteknik och projektledare från Chalmers sida.
– Vi vet nu att vi kan sänka drifts- och underhållskostnaderna kraftigt, sannolikt i de flesta av de tusentals kraftvärmeverk som idag är i drift internationellt, säger han.
Snabb kommersialisering och klimatvinst
Exakt hur stora vinsterna blir är för tidigt att säga, men att det rör sig om en betydligt förbättrad vinstmarginal årligen för varje panna står redan klart. Eon hoppas kunna gå över till det nya ilmenitbaserade bäddmaterialet i två pannor i Norrköping redan under 2015, men har fler anläggningar på tur. Eon kommer också att använda den erfarenhet som byggts upp genom åren för att erbjuda ett servicekoncept som möjliggör övergång till det nya bäddmaterialet.
– Detta är den största förbättring som jag har varit med om. Lite som att sätta turbo på processen, säger Bengt-Åke Andersson, adjungerad professor i förbränningsteknik och Eons tekniske projektledare, som har arbetat med fluidbäddsteknologi under lång tid.
– En av vinsterna är att kunna elda svåra bränslen som riktigt svåra avfall. Det kommer att bli en vardag i framtiden om vi ska klara våra klimatmål, säger Fredrik Lind.
Idén till att pröva metalloxider som bäddmaterial fick professor Henrik Thunman från ett helt annat projekt, där ilmenit användes som katalysator för att rena gas från tjära i Chalmers biomassaförgasare.
Plötsligt hade han hittat en lösning på ett problem som hade gäckat Chalmers forskare i årtionden: Hur slippa oförbränt bränsle i en vanlig panna? De första vetenskapliga resultaten publicerades i juni 2013. Sedan dess har forskningen rört sig snabbt mot att bli omsatt i verklig tillämpning.
– Detta visar hur viktigt det är att ha en kritisk massa av forskare och att snabbt kunna skala upp grundläggande och tillämpade resultat. Konceptet är en avknoppning från mer än hundra manår av forskning och de erfarenheter som vi har byggt upp på Chalmers inom energiteknik över 10-15 år, säger Henrik Thunman.
Samarbeta industriellt
Vinterns fullskaleförsök är det senaste i en lång rad testkörningar som har skett under två-tre års tid, först i Chalmers egen kraftcentral och sedan 2014 parallellt i Eons kommersiella anläggning. Avgörande för framgången har varit att Chalmers har världens största forskningspanna, men också själva samarbetsformerna i sig som Chalmers har utvecklat ihop med Eon sedan 2007. Idag arbetar Chalmers på liknande vis med drygt tio andra globala företag.
– Vi arbetar alltid med konkreta hållbarhetsutmaningar i fokus. Det kräver systemtänk och multikopplad samverkan. Då kan långsiktiga utmaningar hanteras i konkreta samarbetsprojekt där forskning, utbildning och nyttiggörande ingår, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers, och fortsätter:
– Arbetssättet ger en stabil förankring mellan Chalmers och vår industriella partner som gynnar skapandet av ny kunskap och ger snabb innovationshastighet. Vi kan förnya och vara snabbrörliga tillsammans.
Fakta/bäddmaterial i en CFB-panna I en cirkulerande fluidiserad bädd, CFB, skapas en cirka 850 grader Celsius het ökenstorm av bränsle och bäddmaterial genom att förbränningsluften blåses genom pannan nerifrån. De fasta partiklarna antar ett vätskeliknande tillstånd och fyller förbränningsrummet. Partiklar som når toppen skiljs av i cyklonen, återvinns från rökgasen på väg ner och återförs i botten på pannan. Bäddmaterialet håller värmen jämn, och fungerar ungefär som heta stenar i en eldstad. Denna typ av panna är vanlig i moderna kraftvärmeverk som använder olika former av biobränslen. En tumregel säger att det krävs 6 kg kiselsand per producerad MWh. En kommersiell panna på typiskt 100 MW gör av med 10-15 ton sand per dygn, som i regel läggs på deponi efter användning.
Kontaktinformation
Fredrik Lind, doktor i energiteknik och projektledare från Chalmers sida, 031-772 52 43, 070-678 15 52, fredrik.lind@chalmers.se Henrik Thunman, professor i energiteknik, Energi och miljö, 031-772 14 51, 076-101 05 16, henrik.thunman@chalmers.s
