Selma Lagerlöf lästes av alla: män och kvinnor, hög som låg. I de över 40 000 brev som finns bevarade vittnar läsarna inte bara om sin läsupplevelse utan också om sina liv. Nu har breven studerats. Maria Karlsson och Jenny Bergenmar slutredovisar projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940”.

Maria Karlsson har antagligen mest kännedom i världen om brevskörden till Selma Lagerlöf. När hon och kollegan Jenny Bergenmar inledde projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940” började hon med att gå igenom de dryga 40 000 brev som skrivits till författaren. I dag är drygt 21 640 brevsidor eller 9000–10 000 brev från allmänheten, organiserade i en databas, där ett drygt 30-tal keywords gör samlingen sökbar. Databasen kan i framtiden komma att utgöra grunden i en svensk läshistorisk databas.

– Det första som slog oss var att det i så hög grad var både män och kvinnor som skrev, och att männens upplevelser av Lagerlöfs berättelser var så emotionell. De har skrivit om hur de grät, svettades och berörts känslomässigt, på ett sätt som man i allmänhet förknippar med mer kvinnligt kodad romanläsning. Men här var det alltså män som grät, säger Maria Karlsson.
Breven bekräftar hur läst Lagerlöf var. När pressen skriver om Lagerlöf blir breven fler, och inte minst ökar antalet tiggarbrev så fort Lagerlöfs filantropi nämns. De breven har ofta en intim prägel, och de som vill ha något berättar om mycket privata förhållanden.

-När pressen skrivit att Lagerlöf skänkt pengar ökar direkt breven där avsändaren vill ha något. Ofta skriver man då om hur berörd man blivit av berättelserna och att de ofta melodramatiska episoderna påminner om avsändarnas egna liv.

Men det var så klart inte bara tiggarbrev som Lagerlöf fick. I breven finns diskussioner av det politiska läget i samtiden, religion, pedagogik och kvinnofrågan, eller för den delen teman ur verken. Lagerlöf verkar ha läst de flesta av breven. Att så var fallet märks inte bara på de brevväxlingar som ibland uppstod, och som finns bevarade, utan också på det faktum att många brev har små kommentarer skrivna på sig. Det stod sådant som ”Skänk 20 kronor!” eller ”Denne man är galen”.

– Det är tydligt att läsningen vid den här tiden, verkligen ansågs kunna påverka läsaren på ett positivt. Litteratur kunde förbättra världen. Man tyckte sig helt enkelt bli en bättre människa genom att läsa god litteratur. Många berättar om läsningen som en bildningsresa och ett förbättringsprojekt, vilket var helt vedertagna uppfattningar i samtiden. Många läste också Lagerlöfs texter ur ett religiöst perspektiv, som en modern tillämpning av Bibelns budskap, säger Jenny Bergenmar.

Brevsamlingen utgör i dag en unik källa till det tidiga 1900-talets historia. Människor ur alla samhällsklasser berättade här om sina livsöden och vad Lagerlöfs verk betydde för dem. I breven kan man se hur vanligt folk beskriver läsningen och dess roll, och mellan raderna flimrar dessutom samtidens stora förändringar förbi: demokratiseringen, urbaniseringen, de politiska förändringarna, rösträtten och välfärdens framväxt.

FAKTA
Läs hela slutredovisningen här: http://anslag.rj.se/sv/anslag/36590
Måndagen den 2 december kl 18.00 går det dessutom att lyssna på Maria Karlsson när hon i ABF-huset i Stockholm diskuterar läsning tillsammans med Jonas Thente, DN, och litteraturvetaren Thomas Götselius.

När varor och tjänster byter ägare genom att ettor och nollor flyttas över nationsgränser, hur ska de beskattas? Det är en svår nöt för EU att knäcka.

Vår värld digitaliseras i rasande fart och i takt med allt fler varor och tjänster blir tillgängliga över nätet var man än befinner sig, förflyttas allt mer pengar över nationsgränserna. Det här leder till problem när det kommer till beskattning. EU tillsätter nu en expertgrupp som ska ta fram ett förslag på hur de här problemen kan lösas. Björn Westberg, professor i skatterätt på JIBS, internationella handelshögskolan i Jönköping, har blivit uttagen att ingå i gruppen.

– Beskattning är inte längre en nationell fråga, säger han. När varor och tjänster köps digitalt över nationsgränserna går mycket skattepengar förlorade, både mellan EU:s medlemsländer och till världen utanför. Mycket har hänt på det här området och det är ett brådskande uppdrag.

De spelregler som finns för beskattning av köp mellan länder är anpassade för fysiska varor och leveranser. Men om du är svensk och sitter  i Tyskland och laddar ner en uppdatering till en programvara som är tillverkad i Spanien – hur ska du skatta för ditt köp då?

– Det är ett spännande uppdrag av utomordentligt stor betydelse säger Björn Westberg som ligger i startgroparna inför den första träffen i Bryssel.

Han säger att det är för tidigt att sia om hur utfallet av expertgruppens arbete kommer att bli, men att det i alla fall är sannolikt att EU:s medlemsstater kommer att närma sig varandra skattepolitiskt.

FAKTA
Expertgruppens första möte är i Bryssel den 12 december och efter det träffas gruppen en gång i månaden. Ett förslag för hur EU:s skattepolitik på det digitala området ska utformas ska ligga färdigt den 1 juli 2014. Gruppen består av sex experter med olika nationalitet och bakgrund under ledning av Portugals tidigare finansminister Vítor Gaspar.

Sedan 2006 har svenska lärare arbetat med individuella utvecklingsplaner (IUP). De första åren var planerna enbart framåtsyftande och skulle ge eleverna mål och strategier för fortsatt lärande. 2008 kom en ny reform som innebar att planerna även skulle innehålla skriftliga omdömen i skolans alla ämnen. Arbetsbördan för svenska lärare ökade i och med detta markant.

Åsa Hirsh har identifierat tre dilemman i arbetet med IUP där det gäller för lärarna att hitta en balans. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

– Det finns lärare som lyckats väldigt bra med att hitta den här balansen, medan andra håller på att arbeta ihjäl sig för att uppfylla alla de krav som ställs på dem, säger Åsa Hirsh.

Hon har studerat IUP genom en stor mängd insamlade dokument och intervjuer med lärare på grundskolans alla stadier. Resultatet av hennes forskning visar att IUP är ett mångfacetterat fenomen som inte kan beskrivas i termer av bra eller dåligt.

– IUP har till viss del inneburit en helt orimlig arbetsbörda för lärare, men den beskrivs av lärare i många fall också som något som utvecklar både dem själva och eleverna, säger Åsa Hirsh.

Andra resultat som framkommit i undersökningen är att det finns skillnader i vilken typ av mål som ges till pojkar respektive flickor. Pojkarna får i betydligt högre utsträckning mål som handlar om beteendemönster, attityd och inställning till skolarbete. Flickor får i viss mån också den typen av mål, men då handlar det ofta om att de är för blyga, för tysta och inte vågar ta för sig.

Det finns också stora variationer i hur lärarna arbetar rent praktiskt med utvecklingsplanerna och hur de uppfattar syftet.

Det pedagogiska perspektivet på forskning kring barn med CI är helt ny, tidigare har forskningen haft medicinsk eller psykologisk inriktning. Den traditionella, segregerade skolgången för döva barn där de gått i särskilda dövskolor har förändrats under 2000-talet. Genom en kraftig ökning av cochleaimplantat, en teknologi som genom stimulering av hörselnerven ger döva möjlighet att uppfatta ljud, kan döva barn välja att gå i hemskola med hörande barn.

– Jag har undersökt hur hörselnedsättningen påverkar barnens relationer, kommunikation, identitet och deras vardagsliv i skolgången med hörande kamrater. Jag är förvånad över att teknologin får ta så stor plats, det gör att formerna för umgänget i klassrummet och därmed vilken identitet barnen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.

Får ta stort ansvar
Ingela Holmström har sett olika mönster i klassrummen. Barnen med CI blir ofta mer perifera, ofta inte helt delaktiga och alltid lite efter hörande barn. De får själva ta ett stort ansvar för att hänga med och säga ifrån när det uppstår problem.

Hon har också sett att det är de vuxna som i hög grad styr tekniken. En central mikrofon i klassrummet ska fånga upp vad klasskamraterna säger eller också är det en vuxen som går runt med en mikrofon till det barn som ska säga något. Men blir det för mycket ljud stängs utrustningen av.  Det kan vara bra för att skapa arbetsro, men samtidigt stänger det ute barnet med CI från småprat och möjligheter att höra när läraren instruerar andra barn.

Föräldrar vill ge barnen möjligheter att välja mellan svenskt teckenspråk och talad svenska, men när utrustningen stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använder barnen enbart tal, man kan inte säga att det finns någon naturlig teckenspråkig miljö i skolan. Det här bidrar till att det svenska teckenspråket får en roll som stöd till talad svenska.

Två olika språk
– Men det handlar om två helt olika språk, säger Ingela Holmström. De kan komplettera varandra för att ge en bättre kommunikation, men det är en helt annan sak!

Hon menar att hennes avhandling – Learning by hearing? Technological Framings for Participation – visar att hanteringen av olika teknologier är avgörande för om de ska vara ett sätt att öka delaktigheten eller om de rent av på olika sätt hindrar delaktighet.

– Tekniken löser inte alla problem, det är svårare än så. Min avhandling utforskar ett nytt område och den väcker många tankar och funderingar, som jag hoppas ska vara ett bidrag till en större medvetenhet och kritiskt tänkande kring skolplacering och olika tekniska lösningar.

– Kundfokus i all ära, men har du inte samtidigt kostnadsperspektivet för ögonen så kan även den mest framgångstippade av innovationer gå i stöpet, säger ekonomie doktor Martin Carlsson-Wall vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men utmaningarna är större än så. I innovationsprojekt måste planering respektive improvisation också balanseras. Förmågan att improvisera, anpassa sig och fånga ögonblicket är ofta avgörande i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Samtidigt behöver ett projekt struktur och nutidsfokus, vilket kan göra arbetet motstridigt.

Så hur hittar man balansen mellan de här ”krockarna”?
Target Costing – syskonet till den populära Lean-filosofin – är ett sätt att göra just det. I en ny skrift i serien Forskning i Fickformat förklarar Martin Carlsson-Wall vad Target Costing är och hur det kan användas för strategisk planering.

– Under de senaste tjugo åren har Target Costing utvecklats till att bli ett av de viktigaste verktygen för strategisk planering. Framgångsrika företag förstår att kunderna måste vara både nöjda och lönsamma. Annars finns ingen framtid.

Modellen har liksom Lean sitt ursprung i Japan. Genom en fallstudie på ABB Robotics belyser Martin Carlsson-Wall utmaningarna med att använda Target Costing och vilka anpassningar som krävs av existerande modeller för att bli framgångsrik. 

FAKTA
Martin Carlsson-Wall är ekonomie doktor och arbetar som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Martins forskning handlar om ekonomistyrning och dess förändrade roll i innovationsprocesser, strategiska allianser och tillväxtföretag.

Skriften Target Costing – Innovation med både kund och ägare i fokus kostar 210 kr och kan beställas via publications@hhs.se”>publications@hhs.se.

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via publications@hhs.se”>publications@hhs.se. Se även www.fickformat.se

Ulrika Åkerlund, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat vilka beslut som ligger bakom varför svenska pensionärer väljer att säsongsvis flytta utomlands. Sedan ett par decennier tillbaka skaffar sig allt fler pensionärer fritidshus utomlands, som ett alternativ till sommarstugan hemma i Sverige.

Därifrån är steget inte så långt till att bosätta sig utomlands under längre perioder. Men det är inte så enkelt att bara att köpa sig en bostad och flytta. Personer som flyttar utomlands är ofta välkomnade, och oftast syftar regler och strukturer till att underlätta flytten, men beslutet kan begränsas av i vilket land man bör folkbokföra sig och hur mycket man bör uppehålla sig i respektive land.

– Beslutet att flytta påverkas i hög grad av strukturella ramverk, till exempel mobilitetspolicyn inom EU som innebär att EU-medborgare fritt får flytta mellan medlemsländerna, transportnätverk och immigrationsregler, men också av platsmarknadsföring och inte minst de sociala nätverk vi tillhör, säger Ulrika. Det är inte bara ett hus i solen man köper sig, det är en helt ny livsstil, och det finns många åsikter om hur den nya livsstilen bör vara. Att söka “det goda livet” är centralt i beslutet.

Många drömmer om att få komma bort från kalla vintrar eller stressen i samhället och istället njuta av ett gott klimat och en avslappnad livsstil.

Beslutet kan också vara ekonomiskt underbyggt, till exempel att sänka bostadskostnaderna eller ansluta sig till fördelaktiga beskattningsavtal. Bland de pensionärer Ulrika har intervjuat är planeringen inför framtiden också viktig, då det är möjligt att genom lägre skatter få sin pension att räcka lite längre.

– Det är inte bara ett val som skapar det goda livet här och nu, utan också ett strategiskt val som syftar till att skapa en uthållighet i den personliga ekonomin. Lägre skatter innebär inte i sig ett gott liv, men de kan skapa ett utökat utrymme att välja livsstil, säger Ulrika.

Men samtidigt som pensionärer söker det goda livet utomlands, så visar avhandlingen att det också är viktigt att behålla anknytningen till Sverige.

– Det goda livet handlar om ett behagligt leverne, konsumtion, äventyr och variation, men det handlar också om att känna tillhörighet, att känna sig hemma, och att ha ett rikt socialt liv. Därför blir sökandet efter det goda livet ofta ett sökande efter det bästa av två världar. Beslutet att flytta blir en del i en livsstilsstrategi som handlar om att balansera det goda livet utomlands mot de anknytningar man värdesätter i Sverige.

Avhandlingen är baserad på djupintervjuer med 17 svenskar i pensionsåldern som bosatt sig på Malta, och på 19 intervjuer och en enkätstudie med fastighetsmäklare och konsulter specialiserade på bosättning utomlands.

FAKTA om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Ulrika Åkerlund, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Best of Both Worlds – Aspirations, Drivers and Practices of Swedish Lifestyle Movers in Malta. Svensk titel: Det Bästa av Båda Världar – Ambitioner, Motiv och Strategier i Livsstilsmobilitet, Svenskarna på Malta. Fakultetsopponent är doktor Maria A. Casado-Diaz, Department of Geography and Environmental Management, University of the West of England.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82972

Sist in, först ut, är en grundbult i lagen om anställningsskydd, LAS. Den som anställts sist ska sägas upp först om företaget måste göra sig av med anställda.

År 2001 infördes ett undantag för den här regeln för företag med högst tio anställda. De får undanta två personer från turordningsreglerna vilket ger större frihet i vilka de kan välja att säga upp. Företagen kan på så sätt lättare behålla nyckelkompetens, är tanken.

Och reformen tycks ha fungerat. Det konstaterar Carl Magnus Bjuggren som disputerar i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Arbetsproduktiviteten, mätt som förädlingsvärdet per anställd, har ökat med minst 2,5 procent i de företag som berördes av reformen. Carl Magnus Bjuggren har tittat på hur produktiviteten utvecklats från 1997 till 1999, respektive 2001 till 2003, alltså tre år före och tre år efter reformen.

– Jämfört med företag med mer än tio anställda, som inte omfattas av den här reformen, har småföretagens produktivitet ökat, säger han.

Hans undersökning är en del i avhandlingen som handlar om familjeföretagens ställning och bidrag i svenskt näringsliv. En övervägande andel av alla småföretag är också familjeföretag. Carl Magnus Bjuggren finner att familjeföretag reagerar långsammare på fluktuationer i industrin och har en mindre sannolikhet för att bli s.k. snabbväxare.

Familjeföretag definieras brett som att minst 20 procent av andelarna ägs av en person eller en familj. Många storföretag, exempelvis i Wallenbergkoncernen, är med denna definition familjeföretag. Trots att familjeföretagen betyder mycket för både BNP och sysselsättning i Sverige, finns ingen enkel statistisk metod att identifiera dem. En del av avhandlingsarbetet har därför varit att helt enkelt ta reda på vilka de är.

Carl Magnus Bjuggren disputerar den 29 november. Avhandlingen heter ”Family Matters. Essays on Family Firms and Employment Protection”.