Bryssel – en världsstad med klyftor och kunskap
Man glömmer ofta bort att bakom nyhetsreportage om EU som inleds med “I Bryssel beslutades idag…”, och “Protester i Bryssel!”, döljer det sig en plats, en stad. Hur har staden Bryssel och dess invånare påverkats av rollen som “Europas huvudstad”? Den frågan undersöker Camilla Elmhorn i sin avhandling som läggs fram vid den Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet.
Bryssel är idag en av Europas viktigaste städer. Staden är inte bara ett viktigt centrum för europeisk politik utan också en viktig arena för transnationella företag, där alltfler väljer att lokalisera sina europeiska huvudkontor. Den intensifierade europeiska integrationen och den ökande ekonomiska globaliseringen som startade vid mitten av 1980-talet är avgörande för Bryssels internationella roll. Camilla Elmhorn undersöker de sociala och ekonomiska konsekvenserna som dessa två processer har haft på Bryssel.
Resultaten visar på en kraftig ekonomisk omstrukturering bort från en stark industrisektor på 1960-talet till en nästan total dominans av servicesektorn idag. Den snabbast växande branschen är den avancerade företagsservicen. Arbetslösheten och deltidsarbeten har ökat trots framväxten av nya starka branscher. Det är främst kvinnor som jobbar deltid. Invandrare, som tidigare arbetade inom tillverkningsindustrin, har drabbats hårdast av arbetslösheten.
Forskningen belyser vidare den socio-ekonomiska förändringen av Bryssel och beskriver en stad som är segregerad och ekonomiskt polariserad. I förfallna innerstadskvarter med hög arbetslöshet koncentreras Bryssels’ icke-europeiska invandrare. Innerstaden har sedan slutet av 1980-talet blivit intressant för andra invånare, vilket skapar nya problem. Bland annat professionella från resten av Europa vill bosätta sig där. Deras ankomst och närvaro skapar en kamp om vissa kvarter – mindre förmånliga invandrare trängs undan för att lämna rum för nyanlända välutbildade européer. Brysselborna kommer till korta till förmån för lyxsanering av vissa kvarter och byggandet av kontorskomplex.
Avhandlingen problematiserar globaliseringsdebatten. För att förstå konsekvenserna av ekonomisk globalisering på t ex städer måste man analysera interaktionen mellan de globala krafterna och den lokala historien och aktörerna. Vidare lyfter forskningen fram att vissa globala aktörer är beroende av “platser” – all aktivitet kan inte flyttas varsomhelst. De aktörer som valt att lokalisera sig i Bryssel har gjort det för att det finns något särskilt där: en specifik kunskap som de behöver ta del av för att vara konkurrenskraftiga.
Doktorsavhandlingens titel: Brussels – A Reflexive World City.
Disputationen äger rum fredag 30 mars kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C, Frescati. Opponent är professor Peter J Taylor, Loughborough University, Storbritannien
Camilla Elmhorn kan nås på tfn:08 – 16 28 44, e-post camilla.elmhorn@ekohist.su.se
.
