“Trojansk ko” kan avslöjas

Infektioner med bovint virusdiarrévirus (BVDV) är mycket vanliga bland nötkreatur över hela världen. De yttrar sig framför allt genom fruktsamhetsstörningar och sänkt motståndskraft mot infektioner hos drabbade djur.

Centralt för smittspridningen är att foster, vars mödrar smittas under de första fyra månaderna i dräktigheten, utvecklar en kvarstående, persistent, infektion. Dessa kalvar, populärt kallade kroniker, bildar inte antikroppar mot viruset och sprider därför sjukdomen hela livet.

Djur som smittas efter födseln genomgår en så kallad primärinfektion. De bildar därefter antikroppar som kvarstår i princip hela livet. Primärinfektionen är som regel mycket lindrig. Konsekvenserna visar sig emellertid på dräktiga djur då viruset i princip alltid infekterar fostret. Detta leder inte enbart till uppkomst av kroniker, utan även till omlöpningar, aborter, missbildningar och födsel av svaga eller döda kalvar. Bland konsekvenserna ses också sekundärinfektioner som beror på den negativa effekt som viruset har på immunförsvaret. Detta syns tydligast på kalvhälsan i drabbade besättningar.

Ann Lindberg vid SLU i Uppsala har studerat hur viruset sprids och hur man ska hitta hondjur som är dräktiga med kroniker innan de kalvar. Om detta är möjligt kan man förkorta den period som en besättning är infekterad, och man kan också förhindra att sådana hondjur kommer ut i livdjurshandeln. Försäljning av en sådan “trojansk ko” innebär ju att smittan med stor sannolikhet förs över till en annan besättning, och börjar spridas så snart hon kalvat.

Resultaten visar att primärinfekterade djur inte smittar mottagliga djur särskilt ofta. Detta gäller även då de mottagliga djuren genomgår en annan infektion samtidigt och därmed borde vara mer känsliga. Resultaten stöder antagandet att det är tillräckligt att avlägsna kroniker från en besättning för att smittspridningen ska avstanna.

Det visade sig vidare att det går att hitta “trojanska kor” genom att ta ett antikroppsprov någon gång under de sista tre månaderna i dräktigheten. Kor som bär på kroniker särskiljer sig från andra kor genom att de har signifikant högre antikroppsnivåer. Denna snabba och enkla provmetod är väl lämpad att användas i samband med livdjurshandel. Ett annat alternativ är att ta fostervattenprov på kon.

Fostervatten och livmoderavslag från kor som fött kroniker innehåller sällan infektiösa mängder virus. Däremot är den nyfödda kronikerkalven en betydande smittkälla, och viruset kan spridas även om kronikern avlägsnas så snart som ett par timmar efter födseln, och utan att den har direktkontakt med något annat djur. Slutsatsen av detta är att kor som misstänks bära på kroniker bör isoleras från andra djur i samband med kalvningstillfället. Däremot går det bra att återföra dem till de andra korna redan tre till fyra dagar efter kalvningen, trots att livmoderavslaget inte upphör förrän efter cirka två veckor. Kalven däremot ska hållas isolerad tills man kunnat konstatera om den är kroniker eller inte.

I avhandlingen beskrivs också principerna för hur de skandinaviska länderna går till väga för att nå målet att utrota BVDV*. I större delen av världen används vaccination som ett sätt att kontrollera BVDV, men detta kontrollalternativ inte haft någon egentlig effekt på sjukdomens förekomst och spridning.

* Sverige är, tillsammans med Norge och Danmark, det första landet i världen att satsa på att utrota BVDV utan vaccination. För knappt tio år sedan, 1993, startades ett frivilligt bekämpningsprogram på näringens initiativ. Det skandinaviska alternativet bygger på kostnadseffektiva sätt att hitta såväl fria besättningar som infekterade besättningar. Fria besättningar informeras om hur de ska agera för att minimera risken att få in smittan. I besättningar med infektion sker provtagning i syfte att hitta och avlägsna kronikerna. På detta sätt har vi i Sverige idag reducerat sjukdomsförekomsten från 50 procent till 3 procent av antalet besättningar. Liknande trender ses i de andra nordiska länderna och man börjar nu anamma den skandinaviska modellen även i andra delar av världen. BVDV förväntas vara utrotad från Sverige under 2005. Den 1 juni i år träder en ny författning i kraft, vilken kommer att möjliggöra kontroll över de få kvarvarande besättningar som ännu inte anslutit sig på frivillig basis.

Kontaktinformation
Leg.vet. Ann Lindberg, institutionen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU, försvarar fredagen den 14 juni kl. 13.15 sin avhandling för veterinärmedicine doktorsexamen med titeln Epidemiology and eradication of bovine viral diarrhoea virus infections – Studies on transmission and prenatal diagnosis of persistent infection.
Lokal: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna

För mer information: Ann Lindberg, tel. 018-67 23 04, 070-778 33 22, Ann.Lindberg@svenskmjolk.se