Internationell konferens om frontallobsdemens
Det börjar med personlighetsförändringar som försämrat omdöme, oansvariga affärer, humörsvängningar, rastlöshet, brist på empati och bristande sjukdomsinsikt. Sedan försämras talförmågan och patienten kan bli apatisk och plågad av ångest och depression. Så ser sjukdomsbilden ut vid frontallobsdemens, en demenstyp som drabbar relativt unga människor. Sjukdomen beskrevs först av en grupp lundaforskare och är nu föremål för en stor internationell konferens i Lund.
Konferensen, som äger rum den 24-26 april, är den fjärde internationella konferensen om frontallobsdemens i Lund. Huvudteman denna gång är bl a sjukdomens riskfaktorer samt de anhörigas situation.
Det var en grupp lundaforskare ledda av psykogeriatriker Lars Gustafson och neuropatologen Arne Brun som först beskrev sjukdomen i mitten av 80-talet. Dittills hade dessa patienter ofta fått andra diagnoser som depression, psykos och asocialt beteende. Lundaforskarnas utländska kollegor ville först se sjukdomen som en speciell svensk åkomma, men den har visat sig förekomma i de flesta länder. Intresset för frontallobsdemens har vuxit kraftigt, och årets konferens samlar ett 150-tal personer från omkring 20 länder i hela världen.
På grund av Lunds ledande roll i forskning och sjukvård kring frontallobsdemens (även kallad pannlobsdemens) har psykogeriatriska kliniken på universitetssjukhuset i Lund startat ett nationellt centrum med telefonrådgivning för de drabbade familjerna.
– Även om sjukdomen ännu inte går att bota, så är det är oerhört värdefullt för de anhöriga att få en diagnos som förklarar varför deras närstående har förändrats och beter sig så annorlunda. Ofta är ju dessa patienter yrkesverksamma och har barn i skolåldern, så sjukdomen orsakar många svåra problem, säger psykogeriatriker Ulla Passant.
Frontallobsdemens förekommer hos människor i åldersgrupperna 30-70 år. I denna grupp står den för en femtedel av demensfallen, och i de yngre åldrarna är den näst Alzheimers sjukdom den vanligaste formen av degenerativ demenssjukdom.
Mer information om konferensen kan ges via vxl 046-17 10 00 av någon i konferensens organisationskommitté (Lars Gustafson, Arne Brun, Ulla Passant, neuropatolog Elisabet Englund, ordföranden i Svenska Alzheimerföreningen Krister Westerlund, och professorn i neuropsykologi Jarl Risberg), eller på www.psykiatr.lu.se/FTDconf2003.
