Vad är det för skillnad på matematik och räkning?
Det är för mycket räkning och för lite matematik i matematikundervisningen. – Elever och studenter lär sig algoritmer och metoder utantill för att kunna lösa standarduppgifter på prov och tentamina. Vilka elever i Sverige har en aning om när de ska använda algoritmen för att lösa en andragradsekvation i något sammanhang utanför klassrummet?
Frågan ställs av Andreas Ryve, doktorand i matematik med ämnesdidaktisk inriktning, vid Mälardalens högskola. I en licentiatavhandling – den första i Sverige i matematik med ämnesdidaktiskt inriktning – har han studerat hur ingenjörsstudenter arbetar i grupp i matematikundervisningen.
– Visst är algoritmer och metoder för att lösa uppgifter en viktig del av matematiken, men det finns många andra moment som skulle kunna göra matematikundervisningen mer meningsfylld för eleverna/ studenterna, menar Andreas Ryve som i sin licentiatavhandling särskilt har intresserat sig för hur studenterna kan använda sig av begreppskartor i undervisningen.
Flera förslag hur man ska komma tillrätta med den ensidiga matematikundervisningen har presenterats av forskare, som t ex mer verklighetsbaserade problem, uppgifter som inte går att lösa med enbart algoritmisk kunskap eller mer matematikkunskap hos matematiklärare.
Olika undervisningsmetoder prövas för att eleverna/ studenterna ska bli mer aktiva under lektionerna, t ex har grupparbeten i matematikundervisningen blivit vanliga på landets högskolor. Frågan är om dessa grupparbeten blir effektiva och matematiskt produktiva om studenterna tillsammans enbart prövar vilka algoritmer som fungerar för en viss typ av uppgift?
I Andreas Ryves studie fick studenterna fick i uppgift att tillsammans konstruera en s.k. begreppskarta i kursen linjär algebra. Syftet med begreppskartor är att studenter ska reflektera över vilka begrepp de har räknat med och hur dessa begrepp är relaterade till andra begrepp inom matematiken.
Egenskapen att begreppskartor går att använda på alla skolnivåer, inom många ämnen och på många olika sätt gör den extra intressant att undersöka.
Andreas Ryves studie visar att ingenjörsstudenternas kommunikation i grupperna när de konstruerar begreppskartor är både effektiva och matematiskt produktiva. Studien föreslår att begreppen effektiv och matematisk produktiv kommunikation behöver diskuteras och preciseras. I studien presenteras också förslag på hur metoderna för analys av grupparbeten inom matematik skulle kunna förbättras.
Titel på avhandlingen är ”Collaborative concept mapping in linear algebra” och den läggs fram torsdag 18/12 kl 13.15 i sal Kappa, Mälardalens högskola, Hus U, Högskoleplan, Västerås.
Kontaktinformation
Mer information ges av
Andreas Ryve på tel 021-10 15 77, 0708-87 02 80 eller e-post: andreas.ryve@mdh.se.
