Gott om monster i skånskt urtidshav

När Tyrannosaurus Rex och andra stora dinosaurier härskade på jorden var det mosasaurierna som dominerade i haven. De största arterna i denna familj av rovdjur kunde bli upp till tretton meter långa.

I flera år har paleontologen Johan Lindgren från Geologiska institutionen vid Lunds universitet grävt i ett övergivet lertag vid Ivösjöns nordöstra strand och samlat ett rikt fossilt material. Uppskattningsvis har han funnit 10 000 hajtänder, några hundra mosasaurietänder, ett hundratal svanödletänder samt åtskilliga benfossil vilket även inkluderar fynd av dinosaurier och flygödlor.

– De mosasauriefynd som redan finns i svenska samlingar kommer huvudsakligen från Ivö Klack där man förr bröt kalk. Arbetarna fick betalt för fossil de hittade. Men betalningen var efter fossilets storlek, och det har lett till att mindre arter har varit underrepresenterade eller helt saknats i materialet, säger Johan Lindgren och tillägger:

– I samlingarna finns bara rester av ett par arter. Tack vare de nya utgrävningarna har jag lyckats identifiera ännu fler; det finns nu sex till åtta arter av familjen Mosasauridæ kända från Sverige. Det intressanta är att dessa i flera fall visat sig vara likartade eller identiska med arter man tidigare funnit i Nordamerika. Mosasaurierna sökte sin föda i grunda, näringsrika vatten men kunde tydligen liksom moderna späckhuggare också färdas långa sträckor över öppet vatten.

De första mosasaurierna uppträdde för ca 90 miljoner år sedan och försvann samtidigt som de landlevande dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Havsnivån var under denna period hög och södra Sverige täcktes av ett varmtempererat grundhav. Mosasaurierna var reptiler och såg ut som ett mellanting mellan ödla och krokodil med fenor i stället för fötter. ”Kristianstadshavets” mosasaurier åt hajar, krokodiler, svanödlor, benfiskar och bläckfiskar av typen belemniter.

För 80 miljoner år sedan hände något som gjorde att utvecklingen av de stora marina rovdjuren i toppen på näringskedjan kom av sig. Arterna minskade drastiskt och det tog några miljoner år innan mosasaurierna åter frodades.

– Vi vet inte vad det var som hände, konstaterar Johan Lindgren. Något liknande har även drabbat mosasaurierna i Nordamerika. Där tror man att orsaken var ett nedslag av en meteorit i dagens Iowa. Men det som hände tycks alltså ha haft global omfattning. Dessutom inträffade katastrofen sex miljoner år före detta meteoritnedslag. Dateringen i katastrofen i Nordamerika har varit osäker. Men i Sverige är sedimenten så klart avgränsade att man kan bestämma exakt när utdöendet inträffade.

Kontaktinformation
Johan Lindgren nås på tel 046-222 08 89, e-post Johan.Lindgren@geol.lu.se. Han disputerar fredagen den 23 januari kl 10.15 i Pangea, Sölvegatan 12. Hans avhandling heter Early Campanian mosasurs (Reptilia; Mosasuridæ) from the Kristianstad Basin, southern Sweden.