Rösträtt för barn – en demokratisk framtidsfråga?
Ja, hur förhåller det sig egentligen? Är nästa steg i demokratiutvecklingen att ge alla, oavsett ålder, rösträtt? Frågan behandlas i en nyutkommen skrift med professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, som redaktör.
Skriften Rösträtt för barn – en demokratisk framtidsfråga? Är en dokumentation av ett seminarium som hölls vid Umeå universitet för några år sedan (2001). Argument från såväl föreläsare som publik för eller emot rösträtt för barn behandlas. Skriften kan också användas i klassrum och studiegrupper eftersom den avslutas med en rad diskussionsfrågor.
Rösträtt för barn, 0-17 år, låter befängt i mångas öron men efter en genomläsning av skriftens argument för och emot inser man att frågan rymmer fler bottnar än man kanske först tänker sig. Demokrati, som vi i dag många gånger tar för självklar, är något som ständigt måste utvecklas och hållas levande för att behålla sin innebörd och kraft. Är det rimligt att två miljoner medborgare saknar rösträtt? Men hur rimmar ombudsröstning för någon som inte kan ta ett individuellt politiskt ansvar för sin röst med vår syn på demokrati? Och vem ska få rösta för barnet? Mamman eller pappan? Eller ska barnfamiljer få ännu fler röster? Skulle barnens rösträtt göra vårt samhälle mer barnvänligt? Frågorna är många och ibland komplicerade men de är värda att fundera över.
Barnhälsovårdsöverläkaren Berndt Eckerberg föreslog redan 1985 att barn skulle få rösträtt genom sina föräldrar. Frågan hade länge diskuterats i barnläkarkretsar och Barnläkarföreningen drev den vidare bland annat genom en hemställan till regeringen samma år. Två år senare skrev historieprofessorn Jörgen Weibull och författaren Anders Küng, båda då verksamma inom folkpartiet, en DN-artikel där de förde fram förslaget att låta barn ombudsrösta via sina föräldrar. Trots det har den stora debatten uteblivit.
I skriften argumenterar barnläkarna Bengt Lagerkvist och Berndt Eckerberg samt den norske barnombudsmannen Trond Waage för barns rösträtt. Statsvetarna Henrik Oscarsson, Göteborgs universitet, och professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, ger sina synpunkter och kommentarer. Även Maud Olofsson, partiledare för centerpartiet, Anna Karlsson, sakkunnig i justitiedepartementet och gymnasieeleverna Anna Lerner och Johan Rönmark ger sin syn på barns rösträtt. Skriften innehåller också inlägg från publiken.
Skriften kan beställas via statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
