Endast en mindre andel av deprimerade patienter får antidepressiva läkemedel
En grundlig undersökning av depressionsbehandlingen i Jämtlands län visar att den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel varit till nytta för de deprimerade människor som fått sådan behandling. Den kan också ha förebyggt ett antal självmord. En aktuell avhandling från Karolinska Institutet visar att trots att fler behandlas med antidepressiva läkemedel är det fortfarande endast en minoritet av de deprimerade som får hjälp.
Som underlag för överläkare Svante Henrikssons avhandling från Karolinska Institutet har flera delstudier om användningen av antidepressiva läkemedel genomförts i Jämtland. Förskrivningsmönster hos moderna och gamla antidepressiva läkemedel jämfördes och orsaken till förskrivningen och effekten av behandlingen undersöktes. Uttag av läkemedel inklusive antidepressiva som gjorts av självmordsfall och förekomsten i blodet hos dem av uttagna läkemedel analyserades. Förekomsten av depression i befolkningen kartlades med hjälp av enkäter och intervjuer och jämfördes med uttag av antidepressiva läkemedel.
Resultaten från delstudierna visade att 8 av 10 fall med moderna antidepressiva preparat hade fått dessa på grund av depression. De moderna antidepressiva hade bättre effekt än de gamla. Få, om ens några självmordsfall hade antidepressiv behandling när de dog. Bland befolkningen led 1 av 20 av depression, av dessa behandlades endast 1 av 4 med antidepressiva läkemedel.
Bakgrund
Behandlingskrävande depression drabbar var fjärde man och varannan kvinna någon gång under livet, få har sökt hjälp och om hjälp efterfrågats (oftast hos allmänläkare) så har depressionen sällan upptäckts och om den upptäckts har endast ett fåtal behandlats trots att effektiv läkemedelsbehandling funnits tillgänglig i 40 år. Med depression följer ökad risk för annan kroppslig sjuklighet och för tidig död. Uppemot 15 procent av de som drabbats av depression tar förr eller senare sitt liv.
Inspirerade av ett framgångsrikt utbildningsprojekt för läkare på Gotland startades ett liknande projekt i Jämtlands läns landsting 1995. Området valdes därför att där förskrevs mindre mängder antidepressiva läkemedel och fler personer tog sitt liv jämfört med riksgenomsnittet. 1995, när utbildningen startade, hade de moderna antidepressiva läkemedlen (SSRI) introducerats och användningen ökade dramatiskt i Jämtland men också i övriga Sverige. Denna ökning debatterades hos allmänhet och läkare, man frågade sig bland annat om naturliga livsproblem behandlades med läkemedel? Var det en överbehandling eller felbehandling av depressioner? Syftet med det aktuella forskningsprojektet blev att undersöka om den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel (framförallt SSRI) varit till fördel för behandlade deprimerade individer, om de som hade tagit sitt liv hade behandlats med antidepressiva samt hur ofta deprimerade verkligen får behandling.
Avhandling:
The treatment of depression in clinical practice. A public health perspective.
Författare:
Svante Henriksson, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet,
tel 08-587 313 00, 070 3055 456 eller mail svante.henriksson@telia.com
Disputation:
Fredag 4 juni 2004, kl. 9.00, Birkeaulan, Karolinska Universitetessjukhuset, Huddinge.
