Demokratisk utveckling av EU – Förslag ges i ny avhandling

– Det är önskvärt och möjligt att EU har den grundläggande formen den har idag, men de demokratiska inslagen bör stärkas, anser han.

Kristian Sjövik anser att det finns ett behov av att öka kunskapen om förutsättningarna och hindren för en demokrati bortom nationalstatens gränser. Han har valt att studera EU eftersom det är den gränsöverskridande transnationella organisation som har kommit längst i sin utveckling.

– EU har i dagsläget klara demokratiska brister, säger Kristian Sjövik.

Han nämner bland annat att medborgarna har små möjligheter att utkräva ansvar av politikerna inom EU, att själva delta aktivt och att det finns brister i öppenheten.

Som Kristian Sjövik ser det finns det olika tänkbara utvecklingsvägar för EU. Han tror emellertid varken på en återgång till att nationalstaterna får större makt, eller på att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. Han tror att EU:s utveckling har gått för långt för att makten ska kunna återföras till de enskilda staterna, men samtidigt tror han att stödet för nationalstaterna är så starkt att en federation inte är möjlig. Kristian Sjövik ser därför en flernivådemokrati, ett EU som kombinerar överstatlighet och mellanstatlighet, som det mest önskvärda.

Europeisk politisk identitet
Kristian Sjövik anser att medborgarna i EU i framtiden bör ha ett aktivt europeiskt medborgarskap med politiska rättigheter som garanterar dem mer direkt inflytande över EU:s institutioner och beslutsprocesser. På det sättet tror han att den politiska samhörigheten kan ökas och att en europeisk politisk identitet kan växa fram. Han tror inte att en europeisk identitet kan ersätta de nationella identiteterna, men att man kan ha flera olika identiteter.

– Den europeiska identiteten kan bygga på ett civilt medborgarskap istället för att vara en djupgående kulturell och etnisk identitet. EU-medborgarna behöver inte vifta med EU-flaggor och bara ha en europeisk identitet, säger Kristian Sjövik.

Europeiska partier
Kristian Sjövik anser att det är ett problem att debatten förs på nationell nivå istället för på europeisk nivå, eftersom debatten då ofta handlar om nationella frågor. Som exempel nämner han hur debatten inför Europaparlamentsvalet delvis handlar om huruvida Sverige ska vara med i EU.
Han tror att en lösning på problemet skulle kunna vara att ha europeiska partier.

– Det skulle åskådliggöra meningsskiljaktigheterna i Europaparlamentet, göra det lättare för medborgarna att utkräva ansvar för EU-politiken och det skulle kunna stimulera en mer gränsöverskridande debatt, säger Kristian Sjövik.

Två andra förslag till hur demokratin kan ökas inom EU är fler folkomröstningar och genomförandet av fördjupande opinionsundersökningar.

– Gemensamma folkomröstningar kan gynna medborgarnas delaktighet och höja kunskaps- och debattnivån, säger han.

En nackdel med folkomröstningar är att de kan verka blockerande och att medborgarna ofta är negativa till förändringar.

– Men man kan inte undvika folkomröstningar för att skydda systemet från medborgarna, säger han.

De fördjupade opinionsundersökningarna är inte tänkta att ha någon beslutande makt. Syftet med dem är istället att få igång en debatt och belysa frågan ordentligt. En medborgarpanel av det här slaget testades bland annat vid EMU-valet i Danmark. Debatten tv-sändes för att öka intresset för valet.

Konstruktiv ansats
Kristian Sjövik har två syften med sin avhandling. Det första är att öka kunskapen om demokratins begränsningar och möjligheter i en värld som allt mer präglas av globalisering och gränsöverskridande politisk verksamhet. Det andra syftet är att bidra till statsvetenskaplig forskning genom att visa hur en konstruktiv statsvetenskaplig demokratistudie kan motiveras och genomföras.

– Det är lite kontroversiellt i vissa statsvetenskapliga kretsar. Många skulle ha valt att jobba på ett annat sätt, säger han.
Han anser att samhällsvetenskapen inte bara bör bidra med förklarande kunskap utan också med att lyfta fram centrala värden och förslag på hur de kan uppnås. Men han betonar att det är viktigt att skilja på vanligt tyckande och vetenskap.

– Det jag har kommit fram till är diskussionspunkter. Forskare kan bidra till att klargöra debatten men de politiska besluten måste överlämnas åt medborgarna och deras politiska representanter, säger Kristian Sjövik.

Kristian Sjövik kommer inom kort att bli ämnesledare för ämnet statsvetenskap på Teknik och samhälle.

Tillsammans med Patrik Hall och Ylva Stubbergaard har han nyligen avslutat ett forskningsprojekt om medborgarnas demokratiska inflytande i Öresundsregionen. Nu närmast kommer han, i samarbete med sina statsvetarkollegor på Teknik och samhälle Karl Löfgren, Pauline Stoltz och Patrik Hall, att genomföra ett stort forskningsprojekt om svensk IT-politik.

Kristian Sjövik disputerade vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kristian Sjövik på tfn 040-665 71 77 eller e-post kristian.sjovik@ts.mah.se.