Antikens Grekland styrdes demokratiskt
Tvärtemot vad man tidigare har trott var de östra stadsstaterna i antikens Grekland både demokratiska och självständiga. Det visar doktoranden Susanne Carlsson i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 20 maj.
Antikens Grekland, från Magna Graecia i väst till Mindre Asien i öst, bestod av drygt 1 000 stadsstater som alla hade sitt eget politiska styrelseskick. Varje stadsstat hade sin egen folkförsamling där alla myndiga manliga medborgare hade rätt att delta aktivt och ett råd som förberedde ärenden. Beslut som fattades dokumenterades på förgängliga material som papyrus eller vaxtavlor och arkiverades i stadsarkiven. Vissa beslut som man ansåg särskilt betydelsefulla att visa upp höggs in på marmorstelar och sattes upp på offentliga platser.
Susanne Carlsson har undersökt de bevarade besluten i stadsstaterna i området längs Mindre Asiens västkust och de närliggande öarna under den hellenistiska perioden, cirka 330-30 f Kr.
Hennes resultat visar att demokrati var ett vanligt styrelseskick i stadsstaterna. Frihet, självständighet och demokrati var önskvärda tillstånd som man kämpade för att uppnå och upprätthålla. Besluten är demokratiskt formulerade: ”Beslutet av rådet och folket att…”
Susanne Carlssons resultat visar vidare att de ständiga erövringskrigen mellan de hellenistiska kungadömena innebar att kungarna sällan utövade något cementerat styre över stadsstaterna. Därmed hade stadsstaterna utrymme att driva en självständig politik. Kungarna var beroende av lojala allierade bland de grekiska stadsstaterna, det var alltså till stor del en fråga om ömsesidiga förhållanden.
Majoriteten av de bevarade besluten rör utrikespolitiska förhållanden och kontakter. De grekiska staterna hade aktiva kontakter sinsemellan, främst handlade kontakterna om bekräftelser av institutionaliserad vänskap och bistånd med konfliktlösning, men man drog sig inte heller för att föra territoriella krig mot varandra, något som skulle ha varit omöjligt under en totalitär överhöghet.
De demokratiskt formulerade besluten minskar radikalt i antal från mitten av 100-talet f Kr, för att så småningom försvinna helt. En möjlig och trolig orsak till detta är Roms gradvisa expansion i området. Under det romerska styret hade grekerna inte längre möjlighet att bestämma sin egen dagordning, och de utrikespolitiska ärendena försvinner från inskrifterna.
Kontaktinformation
Susanne Carlsson, tel: 018-471 20 98, mobil: 0736-45 83 07, e-post: susanne.carlsson@antiken.uu.se
