Spår av tsunami i Skåne

Fyndplatsen ligger i Fyledalen, närmare bestämt i Eriksdal mellan Tomelilla och Sjöbo. Där har geologer från såväl Lunds universitet som SGU, Statens Geologiska Undersökningar, tidigare grävt efter fossila haj- och krokodiltänder. För 145 miljoner år sedan bildade Skandinavien och delar av Baltikum en kontinent. Kustlinjen gick genom Skåne och i trakten av Fyledalen fanns ett stort deltalandskap. Sverige befann sig vid den här tiden på en breddgrad där Spanien i dag ligger. Klimatet var varmt över hela jorden; inte ens polarkalotterna var istäckta. I Skandinavien frodades trädormbunkar, gingkoträd och kottepalmer, och faunan dominerades av dinosaurier. Vid kusten levde också hajar, krokodiler och tetrapoder, ett slags stora, fyrbenta groddjur.

– Det finns en trettio meter mäktig lagerföljd i Eriksdal som tippat över i vertikalt läge och ligger begravd i åkermark, berättar Vivi Vajda. I sedimenten fann vi fossil av småfisk, musslor, snäckor – och detta var blandat med landväxter. Vi trodde först att det rörde sig om avlagringar efter stormar. Men mikroskopiska prover avslöjade en salig blandning av växtpollen, växtdelar och svampsporer både i själva snäckskalslagret och strax ovanför detta, tecken som tyder på att material från land förts ut med samma våg som avsatte skalen. Dessutom var musslorna och snäckorna mycket fräscha och välbevarade. Hade de varit med om stormar borde de vara mer nötta och söndriga. Så vi började misstänka att en tsunami kunde ha träffat området. Men vi tyckte inte vi hade tillräckligt säkra belägg för att våga gå ut med en sådan hypotes.

Men Vajda och Wigforss-Lange hade hittat en trolig orsak till flodvågen. 1996 upptäckte norska forskare att en asteroid slagit ner i Barents hav norr om Skandinavien för 145 miljoner år sedan. Fyndet döptes till Mjölnir-nerslaget efter namnet på den hammare med vilken Tor dräpte jättar. På havsbottnen finns en krater som är 40 km i diameter och 3,6 km djup. Nerslaget var alltså en katastrof av stora mått. Svallvågen kan ha blivit särskilt våldsam vid skånekusten. Det fanns många öar utanför denna och i de trånga sunden förstärktes vågen ytterligare.

– För oss blev det en vändpunkt när vi läste en fransk undersökning på sediment av samma ålder som de i Eriksdal. Den franska forskargruppen studerade avlagaringar i Boulonnais-området i norra Frankrike och drar också slutsatsen att det de ser kan vara spåren efter en tsunami. Det intressanta är att detta skriver man år 2000, dvs vid en tidpunkt när tsunami inte var ett begrepp i var mans medvetande som det är i dag.

Tsunamin år 2004 har lockat till sig geologer som vill lära sig mer om vilka landmärken en tsunami lämnar efter sig. På indonesiska Banda Aceh lämnade tsunamin kvar sediment i gropar och lägre belägna områden när den drog sig tillbaka. En hel del karakteristiska tecken på sediment som avsatts av tsunamis är numera kända. Bland annat bör det i lagren synas att tsunami-avsättningarna har ”grävt sig in i” i underliggande äldre lager. Jane Wigforss-Lange som är specialist på sedimentologi har också hittat sådana störda lagerytor i sedimenten i Eriksdal.

Vajdas och Wigforss-Langes upptäckt gjordes när de arbetade på ett UNESCO-projekt där man globalt försöker tidskorrelera olika fyndorter från Jura- och Krita-epokerna. De båda geologerna vill gärna återvända till Eriksdal och hoppas få tillstånd till ytterligare utgrävningar där.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Vivi Vajda tel 046 222 39 59, mobil 076 897 44 82, eller Vivi.Vajda@geol.lu.se