Kamp om demokratin redan för 2000 år sedan?
Hur såg det förromerska samhället ut? Var det hövdingar som bestämde hur samhället skulle styras eller fanns det möjlighet för den lilla människan att förändra det samhälle hon levde i? Det är några av de frågeställningar som Ulf Ragnesten behandlar i sin avhandling Individ och kollektiv i förromersk järnålder.
Under bronsåldern, dvs. den tid som föregick den förromerska järnåldern i Sverige hade enskilda hövdingar stor makt och betydelse. Detta visar sig bland annat i de begravningsceremonier som utfördes endast för dem. De hedrades med dyra bronsföremål och begravdes i väldiga stenrösen på bergstoppar eller i stora jordhögar på åsryggar.
Fokuseringen på den enskilde hövdingen som samhällets symbol avtog under förromersk järnålder. Ulf Ragnesten visar att den viktigaste gruppen i det förromerska samhället nu istället blev familjer, som levde tillsammans på enskilda gårdar. Under förromersk tid var gården den viktigaste agrara enheten i Västsverige, men byar hade ännu inte bildats. En del gårdar fanns kvar från bronsåldern, andra nyetablerades under den förromerska perioden. Till en början bedrev man ett extensivt jordbruk och rörde sig mycket mellan olika platser i landskapet – mellan boplatser och tillfälliga produktionsplatser.
Senare minskar denna kringflackande tillvaro och man utför allt fler sysslor på och kring de etablerade gårdarna. Till skillnad mot bronsåldern är det inte bara hövdingar som begravs utan nästan alla människor och dessutom med stor omsorg och på särskilda kultplatser. Att dessa platser ingick i ett så förutbestämt markutnyttjande är något man inte haft kännedom om förrän nu.
Eftersom man samarbetade och levde alltmer i gemenskap med andra på gårdarna ökade behovet av en gemensam identitet för att kunna visa att gruppen var en stark och livskraftig enhet. En sådan gruppidentitet kunde visa sig rent materiellt genom t ex gravformer och gravskick samt genom vapen och klädedräkter. De grupper som identifierade sig med vapen levde i de största samhällena i Västsverige. De kan sägas ha etablerat en maktelit i sina respektive regioner.
Den enskilde individens makt och frihet övertogs alltmer av grupper i form av familjer, arbetslag och styrande samhällsgrupper. Individen blev under förromersk järnålder en agent och innovatör, vars livsverk kunde få långsiktiga konsekvenser. Kollektivet övertog makt och normgivning genom att etablera institutioner som reglerade arbete och ritualer.
Avhandlingens titel: Individ och kollektiv i förromersk järnålder
Disputationen äger rum fredagen den 12 oktober kl. 13.00 i sal T219.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta Ulf Ragnesten: tel: 070-39 83 183, e-post: u.ragnesten@telia.com.
