Parrelation minskar risken för Alzheimers
Att leva i en parrelation minskar risken att drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar. Det visar resultatet av en undersökning som bland andra Krister Håkansson, forskare inom psykologi vid Växjö universitet och Karolinska Institutet genomfört. Igår presenterades resultaten för första gången vid världens största konferens inom demensområdet.
– För mig är det en överväldigande start. Det är den första undersökningen jag gör på det här området och resultaten är uppseendeväckande. De visar på mycket starka samband mellan den här typen av sociala faktorer och risken att drabbas av demens, säger Krister Håkansson.
De nya rönen grundar sig på uppgifter från Finland där 2 000 personer studerats. Unikt är att man undersökt personer redan när de var 50 år och igen när de var 70. Vanligtvis i demensforskning studerar man bara äldre personer. Tidigare forskning har visat att en aktiv livsstil, både intellektuellt och socialt, kan minska risken att drabbas av demens. Eftersom livet i en parrelation ofta innebär mycket social och intellektuell stimulans var frågan för just denna studie om livet i en relation då kan skydda mot demens.
Resultaten visar att för dem som lever i en parrelation i medelåldern minskar risken att drabbas av demens senare i livet med 50 procent jämfört med dem som lever som singlar. Med i uträkningen finns även andra riskfaktorer som till exempel personens ålder.
Risken att drabbas påverkas också av hur länge man har levt som singel och varför. De som levt som singel hela livet löper dubbelt så stor risk medan de som skilt sig i medelåldern och därefter levt som singel löper tre gånger så stor risk.
Störst risk att leva som änka eller änkling
Allra störst risk att drabbas av demenssjukdomar löper de som förlorat sin partner innan de nått medelåldern och därefter fortsatt leva som änka eller änkling. Jämfört med gruppen gifta par löper de mer än sex gånger större risk att utveckla Alzheimers, enligt undersökningen.
– Det tyder på två faktorer som påverkar – dels social och intellektuell stimulans men också traumatiska upplevelser. I praktiken visar detta hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa personer som drabbas av kris. Ser man krasst på det så är det också mer lönsamt med tanke på hur mycket vård av en dement person kostar, säger Krister Håkansson.
De nya resultaten presenteras vid världens största konferens inom demensområdet – The 2008 Alzheimer’s Association International Conference on Alzheimer’s Disease (ICAD 2008) som äger rum just nu i Chicago. För fler nyheter, se konferensens pressrum: http://www.alz.org/icad/press_room.asp
Krister Håkansson ser redan flera intressanta frågeställningar att gå vidare med utifrån undersökningsmaterialet.
– Spelar det till exempel någon roll om parrelationen är bra eller inte? Och spelar det någon roll om man alltid varit inställd på att leva som singel eller inte?
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Krister Håkansson, BA, forskare inom psykologi Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Växjö Universitet, institutionen för Samhällsvetenskap Mobil: 073-708 07 68 E-post: Krister.Hakansson@ki.se Miia Kivipelto, med. dr., senior forskare Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Aging Research Center Mobil: 073-994 09 22 E-post: Miia.Kivipelto@ki.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel: 08-524 860 66 Mobil: 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se Informatör Anna Wiksten Tel: 0470-70 89 53 E-post: anna.wiksten@vxu.se
