Nya rön om demenssjukdomar
Brist på B-vitaminet folsyra är vanligt hos personer med demens. Det visar medicinforskaren Nils-Olof Hagnelius i en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet. Han har också upptäckt att en försämrad funktion hos blodkärlen kan vara en del av förklaringen till Alzheimers sjukdom, på samma sätt som vid vaskulär demens (blodkärlsdemens). Rätt kost och motion är därför två åtgärder som skulle kunna minska risken att drabbas av båda de två vanligaste demenssjukdomarna.
Nils-Olof Hagnelius är överläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, med demenssjukdomar som specialitet. Han har undersökt olika riskfaktorer för demens, och konstaterar att både arv och matvanor spelar en roll. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan vitamin B12 och demens, men Nils-Olof Hagnelius studie visar att folsyra har lika stor betydelse.
– Vi fann att personer som hade fått recept på B12 även visade tecken på intracellulär brist på folsyra. Därför bör man kombinera de båda vitaminerna.
Men brist på vitaminer behöver inte enbart bero på ett dåligt näringsintag, det finns också ärftliga faktorer som påverkar transporten av vitaminerna till det centrala nervsystemet. Örebrostudien bekräftar förekomsten av några vanliga mutationer i den gen som styr cellernas receptorer för folsyra. Dessutom fann forskarna en mer ovanlig förändring i arvsanlagen bland de personer som sökt för misstänkt demensutveckling.
– Mutationerna tycks leda till en lägre mängd folsyra i blodet, och framför allt lägre mängd folsyra inne i cellernas metabolism.
En annan upptäckt som kan få stor betydelse för att förebygga Alzeimers sjukdom är att personer med sjukdomen hade en tydlig påverkan på blodkärlen, som visade sig genom en högre halt i blodet av de ämnen som löser upp blodproppar.
– Vi fann att personer med demenssjukdomarna Alzeimers sjukdom och vaskulär demens har ett påslaget och mer aktiverat system för upplösning av blodproppar än de icke dementa äldre personer som ingick i studiens kontrollgrupp, förklarar Nils-Olof Hagnelius.
– Det innebär att åtgärder som exempelvis motion och behandling av blodtryck kan verka förebyggande mot Alzheimers sjukdom, liksom för andra sjukdomar som har ett inslag av kärlpåverkan, som hjärtinfarkt och stroke.
Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i en demenssjukdom, varav cirka 60 procent får diagnosen Alzheimers sjukdom. Den totala samhällskostnaden för Alzheimers sjukdom är större än för all cancer- och hjärt- och kärlsjukvård tillsammans, även inräknat strokesjukvården. Därför finns det stora vinster både när det gäller mänskligt lidande och samhällsekonomin om det i högre grad går att förebygga sjukdomen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Olof Hagnelius, 0705-43 23 70.
