Artikel från Karlstads universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 mars 2010

Tioårsuppföljning av 15 000 ungdomars hälsa i Värmland

I slutet av mars startar tioårsuppföljningen av studien Bostad-Barn-Hälsa vid Karlstads universitet som nu vänder sig till alla 11-15 åringar i Värmland. Det finns idag mycket som tyder på att den första tiden i livet är avgörande för utvecklandet av kronisk sjukdom senare, i synnerhet när det gäller exponering för hormonstörande kemikalier. Men mer forskning behövs för säkrare slutsatser.

Studien syftar till att kartlägga ungdomars hälsa och livsvillkor i allmänhet. Dessutom vill forskarna särskilt undersöka eventuella samband mellan exponering för misstänkt hormonstörande kemikalier i tidig barndom och utvecklandet av kroniska sjukdomar hos barn och unga, såsom till exempel astma, allergi och autism senare i livet.

Astma, allergi och andra kroniska sjukdomar har ökat bland barn och ungdomar under senare årtionden. Samtidigt har också användningen av moderna kemikalier i vår miljö ökat på ett dramatiskt sätt. Tidigare undersökningar i Bostad-Barn-Hälsa studien har visat att det kan finnas ett samband mellan exponering för misstänkt hormonstörande kemikalier, till exempel ftalater från plastmaterial och andra kemikalier som finns i vanliga hushållsprodukter, och kronisk sjukdom hos barn.

För att lära sig mer om miljörisker genomför forskarna nu det fjärde steget av Bostad-Barn-Hälsa studien. Det handlar om en 10-årsuppföljning som riktar sig till 15 000 ungdomar i Värmland i åldern 11-15 år. Studien är en av världens största när det handlar om bostadsmiljöns betydelse för astma och allergi hos barn. Enkäten ingår också i landstingets epidemiologiska bevakning och ska ge en bred bild av ungas liv och välbefinnande i allmänhet, barns idrottsutövande samt belysa situationen för barn med olika funktionshinder och deras behov.

Det finns idag mycket som tyder på att den första tiden i livet är avgörande för utvecklandet av kronisk sjukdom senare, i synnerhet när det gäller exponering för hormonstörande kemikalier. Genom att forskarna har data från dessa barns första år i livet kan de nu undersöka vilken betydelse olika exponeringar i tidig barndom har för olika kroniska sjukdomar tio år senare. Astma och allergi men även andra kroniska tillstånd som autism, ADHD samt övervikt och fetma, med mera kommer att belysas.

Folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet
Vid folkhälsovetenskap på Karlstads universitet bedrivs idag en omfattande forskning med fokus på orsaker till kronisk sjukdom hos barn och deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Här ingår tre viktiga studier som innefattar mer än 20 000 barn och deras familjer:
– Bostad-Barn-Hälsa studien som startade år 2000 och som följer över 10 000 barn,
– SELMA-studien som startade 2007 och som följer 2 500 mor-barn par från graviditet över förlossning och uppåt i livet för barnet för att bland annat studera hälsorisker med exponering för kemikalier under tidig graviditet, http://www.selmastudien.se
– SOFIA-studien som i samarbete med Örebro universitet startade 2010 och där 2 500 barn ska följas under 30 år för att studera barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling samt insatser till barn i behov av särskilt stöd, http://www.sofiastudien.se

Kontaktinformation
Mer information:
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet,
tel 054-700 25 40 eller e-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se

Familjer i DBH-studien
Följande familjer är kontaktade och är villiga att ställa upp för intervjuer. Alla familjerna har varit med i studien sedan start för tio år sedan.

Björn Svensson och Ann-Britt Augustsson, föräldrar till dottern Maja Augustsson
Adress: Slängserudstorp 539, 660 60 MOLKOM
Tel bostad: 0553-13025
Mobil: 0730-41 40 08, 0730-77 99 11

Caroline Lidbäck och hennes son Nils Gustav Jonathan Lidbäck
Adress: Centrumvägen 41, 653 51 Karlstad
Mobil: 0705-230307

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera