Hälften av alla väljare öppna för blockbyte
För första gången har ett experiment i beslutsblindhet utförts på väljare inför ett riksdagsval. Med hjälp av ett magitrick byttes försökspersonernas enkätsvar om politiska åsikter ut mot helt motsatta svar. Därefter fick de återigen redogöra för sina åsikter. Resultaten visar att hälften av väljarna kan tänka sig att byta block även nära inpå valet.
Experimentet har nyligen gjorts av Lars Hall, Petter Johansson och Thomas Strandberg, tillsammans med en grupp andra forskare i Kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
I experimentet ville forskarna se hur pass öppna väljarna är för förändring i sluttampen inför riksdagsvalet. Drygt 100 försökspersoner fick fylla i en valenkät. De fick svara på vilket politiskt block de tänkte rösta på och vilka frågor de ansåg vara viktiga i valet. Därefter ombads de ge sin åsikt kring tolv sakfrågor där blocken har motsatta åsikter.
Vad försökspersonerna inte visste var att experimentledaren därefter bytte ut svaren på ett ”magiskt” sätt. Så om en försöksperson svarat till oppositionens fördel byttes det svaret ut till ett svar för alliansens fördel och vice versa.
Försökspersonerna fick sedan resonera kring sina svarsalternativ (som då var tvärtemot vad de angett i formuläret). Exempelvis ”Varför anser du att bensinskatten ska höjas?”.
Forskarna noterade sedan om försökspersonen märkte förändringen och ville ändra tillbaka till sin ursprungliga åsikt eller om de accepterade förändringen som sin egen ståndpunkt (så kallad beslutsblindhet). Slutligen summerade forskarna försökspersonernas blocktillhörighet och undrade vad försökspersonerna ansåg om summeringen. Därefter fick försökspersonerna ännu en gång svara på hur de tänkte rösta i riksdagsvalet.
Nästan 50 procent av deltagarna visade sig vara helt osäkra och/eller öppna för att byta block med endast två veckor kvar till valet (då experimentet gjordes). Runt 10 procent av dem rörde sig över hela blockskalan (från starkt höger till vänster eller tvärtom), cirka 22 procent rörde sig från att ha en tydlig röstintention till att vara helt osäkra, cirka 3 procent gick från att vara osäkra till att få en tydlig åsikt.
Cirka 12 procent var osäkra både före och efter enkäten – en siffra som motsvarar ungefär hur många väljare som uppges vara osäkra i de traditionella opinionsundersökningarna.
Utöver dessa deltagare var det ytterligare 10 procent som rörde sig tydligt i riktning mot det andra blocket – från ”helt säkra” till ”ganska säkra”.
– Det som är mest intressant är hur opinionsinstituten systematiskt undervärderar hur stor andel av väljarna som är påverkbara så här i slutspurten av valet. Även om de föromdligen kommer att ha rätt i sina förutsägelser om valutgången så skrapar bara på ytan till väljarnas psykologi, säger Lars Hall.
Han menar att experimentet visar att väljare gärna resonerar kring sina åsikter och val och att de gärna omprövar sina ståndpunkter och är mottagliga för argument. Detta i större omfattning än vad forskare, opinionsundersökningar, politiker och inte minst väljarna själva tror.
Fotnot. Undersökningen var helt anonym, och samtliga försökspersoner fick efter experimentet reda på att forskarna bytt ut svaren och har gett sitt samtycke kring att medverka.
Se experimentet som film på YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WmTBqtppBsU
För mer information, kontakta kognitionsforskare Lars Hall, Lunds universitet: mobiltelefon:, 076-235077, e-post: lars.hall@lucs.lu.se
