Högt bakgrundsljud hjälper barn koncentrera sig
Barn med uppmärksamhetsproblem förbättrar sin koncentration och löser minnesuppgifter bättre om de utsätts för ett relativt högt brusljud under inlärningsfasen. I ett experiment visar forskarna Göran Söderlund, Stockholms universitet och Sverker Sikström, Linnéuniversitetet att ett kontrollerat buller istället hjälper vissa barn att prestera. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Behavioral and Brain Functions.
Den gamla sanningen om ”tyst i klassen” som bästa arbetsmetod ställs nu på ända av en svensk forskargrupp. Experimentet som studien bygger på gjordes på en grupp (51) norska mellanstadiebarn, två hela skolklasser, på en skola i Sogndalsregionen i Norge.
Barnen testades enskilt i ett rum på sin skola där de fick höra ett antal meningar läsas upp via en CD-spelare och deras uppgift var att komma ihåg så många meningar som möjligt. Varannan lista på tolv meningar spelades upp med ett ganska högt brusljud pålagt (78 dB, ungefär som en dammsugare).
– Studiens data är mycket intressanta eftersom vi idag behandlar skolbarn på precis motsatt sätt. För att skapa bästa möjliga studiemiljö försöker lärarna göra det så tyst som möjligt i klassrummet. De borde göra precis tvärtom och öka bullret, för att hjälpa dem som har koncentrationssvårigheter, säger forskaren Göran Söderlund.
Tidigare forskning från samma forskargrupp har visat att barn med en ADHD-diagnos (attention deficit hyperactivity disorder) också förbättrar sina resultat när de exponeras för brusljud under inlärningsfasen. Sammantaget menar forskarna att dessa kunskaper kan ha stor praktisk betydelse och att en individuellt anpassad ljudmiljö skulle kunna erbjuda ett icke farmakologisk behandlingsalternativ till barn med en ADHD-diagnos. Att denna behandling också skulle kunna tillämpas på barn utan ADHD-diagnos, med lättare koncentrationsproblem, är denna studie den första i sitt slag att visa.
– Intresset borde vara stort, säger Göran Söderlund, nästan en fjärdedel av svenska skolbarn får inte fullständiga grundskolebetyg och 12 procent får inte ens godkänt i kärnämnena – en siffra som dessutom ökar.
Forskarna presenterar en neurobiologisk teori som förklarar hur förbättringen med hjälp av brus uppkommer. Hjärnceller behöver en tillräcklig grad av stimulering för att skicka signaler vidare. När man tillför brus till en signal underlättas kommunikationen mellan hjärnceller och på så sätt ökas koncentration och uppmärksamhet. Barn med koncentrationsproblem, som t ex ADHD, har lägre halter av signalämnet dopamin som underlättar signaleringen mellan nervceller i hjärnan och har därför svårt att skilja ut den viktiga signalen från det omkringliggande bruset. För att råda bot på detta medicineras en del barn med ADHD diagnos med läkemedel som höjer dopaminnivåerna.
– Vi samlar just nu in data till en undersökning där vi jämför effekten av ADHD-medicin (metylfenidat, amfetamin) med brusljud. Resultaten ser så här långt mycket lovande ut, säger Göran Söderlund.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Göran Söderlund, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, Mobil: 070-453 30 38
eller epost: goran@ling.su.se
