Tvåspråkig matematikundervisning kan förbättra elevernas resultat
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och når goda resultat i matematik. Att studera matematik både på modersmålet och svenska kan alltså gynna lärandet.
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och därmed kan nå goda resultat i skolmatematiken. Att få studera matematik både på sitt modersmål och på svenska kan alltså gynna lärandet.
Eva Norén, som lägger fram sin avhandling den 3 december vid Stockholms universitet, har följt både enspråkig och tvåspråkig matematikundervisning i några olika elevgrupper i grundskolan, i nästan fem år. Resultaten tyder på att tvåspråkig matematikundervisning uppmuntrar kommunikation, argumentation och samarbete och att det leder till att eleverna uppfattar sig som duktiga i matematik. Det leder också till att de lär sig svenska, eftersom svenska läromedel används. När undervisningen är tvåspråkig blir det många samtal om begrepp i matematik, men också om hur man lösa problem.
– De tvåspråkiga lärarna har en stor repertoar att ösa ur eftersom de oftast själva har lärt sig grundläggande matematik i ett annat land och senare har utbildat sig till matematiklärare i Sverige. De kan göra många jämförelser, vilket uppskattas av eleverna, säger Eva Norén.
Lärare förmedlar att svenska är viktigast
Men hennes avhandling visar också hur både svenskspråkiga och tvåspråkiga lärare och elever ibland anammar en uppfattning att svenska är viktigare än modersmålet, och förmedlar det till de tvåspråkiga eleverna. Även om det inte sägs rent ut i klassrummet.
Undervisningsprocesserna i matematiklassrum med flerspråkiga elever är tydligt påverkade av en outtalad hierarkisk syn på olika språks värde – och av outtalade värderingar av andra kulturer än den svenska.
– Just elevernas identitet som flerspråkiga måste bejakas av skolan, även i enspråkiga matematikundervisningssituationer. Språk, identitet och lärande är nära sammanhängande, säger Eva Norén.
Hon hänvisar till läroplanen för grundskolan från 1969, där det står att språk och identitet hänger oupplösligt samman, liksom språk och lärande. Både i läroplanen från 1994 och i Lgr 11 uttrycks detsamma: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade”.
Arbetade sällan på egen hand
– Det verkar som om lärare i dagens skola glömmer det när det handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska. Det ses ofta som ett problem i skolan och inte som en tillgång, säger Eva Norén.
Den tvåspråkiga undervisningen i studien bedrevs på arabiska och svenska respektive somaliska och svenska. Den enspråkiga undervisningen bedrevs språkutvecklande. Även i den enspråkiga matematikundervisningen i studien uppmuntrades kommunikation och samarbete i och med att matematikens språkliga dimensioner synliggjordes. Just kommunikationen mellan lärare och elever i de undersökta klassrummen gjorde att eleverna sällan arbetade på egen hand i sina matematikböcker.
Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att tvåspråkiga elevers lärande gynnas av tvåspråkig undervisning.
Ytterligare information: Eva Norén, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, eva.noren@mnd.su.se
