Vetenskaplig tidskrift varnar för ökad hetta i arbetslivet

Publiceringen sker samtidigt som FN:s klimatmöte i Cancun, Mexiko, och forskarna bakom artiklarna rapporterar att miljarder människor – särskilt jordbruksarbetare i låg- och medelinkomstländer – redan utsätts för riskabel hetta i sitt arbete. De löper också andra risker i form av olika infektionssjukdomar, extrema väderhändelser, stress och psykiska problem samt undernäring. Charmian M. Bennett och Anthony J. McMichael vid National Centre for Epidemiology and Population Health, Australian National University, påpekar att utomhusarbetande personer är särskilt utsatta för sjukdomar som sprids med till exempel insekter och att ett varmare klimat kan leda till att de utsätts för sådana smittbärare i områden och på tider som tidigare varit riskfria. Det kan också vara riskabelt att förlägga arbetstiden till en svalare tidpunkt på dygnet, eftersom det kan vara då som de smittbärande insekterna är mer aktiva.

Angela Mathee från African Medical Research Council, Johannesburg, Sydafrika, visar att när dagstemperaturen når plus 40 grader Celsius eller mera rapporterar arbetare ett vitt spektrum av påverkan: Solbränna, sömnlöshet, irritabilitet och utmattning. Det blir därmed svårt att upprätthålla arbetstakten och produktionen. Få eller inga åtgärder vidtas av arbetsgivarna för att underlätta situationen. Från Thailand beskriver Uma Langkulsen och medarbetare vid Thammasat University att arbetarna utsattes för extrem hetta vid fyra av fem besökta arbetsplatser, vid en av dem till och med för hälsofarliga omständigheter där både kramper och utmattning förekom och en längre exponering kunde leda till värmeslag. Ansvaret för att förebygga dessa risker låg helt på arbetarna själva.

Också nästa generation arbetare har börjat utsättas för de här riskerna. Léonie Dapi, knuten till enheten för epidemiologi och global hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, redovisar en studie av skolbarn i Kamerun som visar ett signifikant samband med mellan höga inomhustemperatuer och andelen barn med trötthet och huvudvärk.

Situationen väntas bli ännu sämre. Enligt nu accepterade klimatmodeller riskerar Australien, Indien, södra delarna av USA och Centralamerika att utsättas för höga eller extrema värmerisker i framtiden. Emellertid är riskerna ojämnt fördelade mellan låg- och medelinkomstländer å ena sidan och den rikare delen av världen å den andra.

Gästredaktörerna Tord Kjellström och Maria Nilsson, båda vid Umeå universitet, framhåller att det förebyggande arbetet måste komma igång eller förstärkas på många områden. Det går till exempel inte att komma åt problemet genom mer luftkonditionering, skriver Maria Nilsson. Många arbeten utförs i miljöer där sådan inte är möjlig. Dessutom bidrar luftkonditioneringstekniken i sig till utsläpp av växthusgaser och påskyndad klimatförändring. Istället behövs andra sätt att skapa ”naturlig kylning”, till exempel rätt utformning av byggnader, utnyttjande av skuggande träd, vattentillförsel med mera.

Global Health Action är en internationell vetenskaplig Open access-tidskrift som är knuten till Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR) vid Umeå universitet.