Övervakningssystem är betydelsefullt för att motarbeta fågelinfluensa

Eftersom det tar tid att producera vaccin mot ett nytt pandemisk virus, blir antivirala läkemedel riktade mot virusets ytproteiner M2 (adamantaner) och neuraminidas (Relenza® /zanamivir samt Tamiflu®/oseltamivir) det enda som finns att tillgå. Resistens mot adamantaner har utvecklats väldigt snabbt varför zanamivir och oseltamivir återstår som
den enda specifika åtgärden mot pandemisk influensa. På senare tid har forskningen dock visat att det också finns oseltamivir-resistenta varianter av det humana säsongsinfluensaviruset H1N1.

Goran Orozovic har i sin avhandling undersökt om resistensmutationer mot de antivirala medel kan hittas i proteinet neuraminidas hos fågelinfluensa. Han har analyserat RNA-sekvenser från virus isolerade i Ottenby på Öland och från NCBI databas. Omkring 2 procent av NCBI-sekvenserna och 6 procent av sekvenserna från Ottenby visade sig innehålla resistensmutationer. Analyser visade att ett H12N3 mutantvirus var fullständigt resistent mot de antivirala läkemedlen. Det är första gången ett lågpatogent aviärt influensavirus, som är resistent mot både zanamivir och oseltamivir, har rapporterats i en vetenskaplig studie.

– Det är av yttersta betydelse att fortsätta med så kallad influensaövervakning när det gäller aviär influensa hos vilda fåglar, menar Goran Orozovic. Fågelinfluensaviruset förändras konstant och sådana förändringar kan vara farliga för människor. Övervakningsprogrammen underrättar myndigheterna om cirkulerande fågelinfluensavirus i syfte att motarbeta sjukdomen. Det är också angeläget ta fram flera nya läkemedel mot influensavirus och att utveckla teknologier för snabbare och effektivare produktion av influensavaccin, avslutar han.

Orozovics arbete visade också att större användning av antivirala läkemedel kan innebära ökade koncentrationer av dessa substanser i miljön och möjligen deras ackumulering i vilda fåglar. Därför finns det oro för att antiviralresistenta subtyper av influensavirus kan bli fler i vilda fåglar och att de skulle kunna överföras till människor som nya pandemiska subtyper.

Goran Orozovic är född i Zenica, och uppvuxen i Banja Luka i före detta Jugoslavien. Han kom till Sverige 1996 och tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar 2004, innan han påbörjade sina doktorandstudier vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Resistance to neuraminidase inhibitorsin influenza A virus isolated from mallards” försvarades den 8 april, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Sigvard Olofsson, Göteborgs universitet

För mer information kontakta Goran Orozovic, telefon: 0480-44 67 47 eller e-post: goran.orozovic@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se