Akutpatienters existentiella ångest bör bemötas av vårdpersonal
Akut sjukdom innebär ett tvärt kast från vardag till intensivvård där livet står på spel. Den omgärdas av traditionell naturvetenskaplig kunskap men innebär för den drabbade upplevelser och erfarenheter med existentiell prägel. Dessa har inte sjukvårdspersonalen kunskap att bemöta. Det visar Sven-Tore Dreyer Fredriksens avhandling vid NHV.
Sven-Tore Dreyer Fredriksen disputerar den 16 maj med avhandlingen Intensivpatienters gåtfulla kunskap, vars syfte är att öka förståelsen för hur det är att vara allvarligt sjuk och hur kunskap utifrån erfarenheter har betydelse för kunskapsförmedling i intensivvårdssammanhang.
– Den kunskap jag lyfter fram står i kontrast till den naturvetenskapliga kunskapen, säger Sven-Tore Dreyer Fredriksen som själv är intensivsköterska och sedan 1998 förstelektor vid Högskolan i Harstad.
Patientens stora upplevelsemässiga belastningar under en kritisk sjukdom förvärras av att sköterskor inte fångar upp och hanterar patienternas egna möjligheter att bemästra situationen.
– Den existentiella situationen som kan präglas av marginalitet skulle ofta kunna hanteras bättre av patienten, om den blir sedd och understödd, menar Dreyer Fredriksen vidare.
Avhandlingens tre första delstudier behandlar hur patienter berättar om stress relaterat till kropp, rum och relation, om upplevelsen av kropp, kraft och rörelse under kritiskt sjukdomsskede och om den kroppsliga samvaron med anhöriga.
– Fynden visar bland annat att kroppen påverkas genom sömnavbrott, smärta, ångest och förlorad kontroll över kropp och situation, säger Dreyer Fredriksen.
”Stress knuten till rum” framkommer genom att rummet blir en spegel av situationen då det representerar livet men också rädslan för döden. Horisontalläget ger maktlöshet. Stress är oftast knuten till sammanhang med observationer och behandling. Stress inom intensivvårdsavdelningen påverkar relationerna, bland annat på bekostnad av trygghet och hopp.
Intensivvårdspatienter upplever kraftlöshet och rörelsebegränsning vilket inverkar på beroendet av andra och skapar konflikter.
– Det hanteras av patienten genom mobilisering av familjen samtidigt som ett sätt att skydda sig kan vara att utestänga familjesammanhangen. Kampen för livet hanteras också genom galghumor och rop om hjälp, berättar han vidare.
Den fjärde delstudien handlar om hur kunskap förmedlas i situationen, av intensivsköterskan.
– Den kunskap intensivvårdspersonal sedan förmedlar till studenter skiljer sig också från den erfarenhet patienterna har, därför måste den betraktas som ett viktigt supplement i folkhälsoarbetet, menar Sven-Tore Dreyer Fredriksen.
Kontaktinformation
Titel: Intensivpasientens gåtefulle kunnskap – om erfart kunnskap og kunnskapsformidling i en intensivkontekst
Författare: Sven-Tore Dreyer Fredriksen, telefon kontor 0047 77 05 83 25
Epost: sven-tore.fredriksen@hih.no
Fakultetsopponent: Elisabeth Severinsson, Høgskolen i Vestfold, Norge
Tid og plats: Måndag 16 maj 2011, kl 13.00, NHV:s Aula, Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg Beställ för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
