Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 oktober 2011

Wordfeud – ett verktyg i kampen mot särskrivning

Wordfeud spelas överallt. På lunchen, på tåget och hemma i soffan. Det är ett ordspel för mobilen som fungerar på samma sätt som Alfapet och Scrabble. Att så många plötsligt intresserar sig för ett ordspel gör oss nyfikna på vad det kan betyda i ett språkligt sammanhang.

Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Är Wordfeud och liknande spel ett effektivt hjälpmedel för språkinlärning?
— Ja, det tror jag, men kanske ett ännu bättre hjälpmedel för den som vill utveckla sin språkliga medvetenhet. Genom att använda sin språkliga fantasi och låta hjärnan snurra runt för att leta efter ord, på liknande sätt som när man löser korsord, tränar man denna medvetenhet. Men det är klart att språkförmågan kräver mycket annat än att kunna skapa långa ord utifrån en given uppsättning bokstäver.

Vad innebär det att Wordfeud nu har accepterat Svenska Akademins ordlista (SAOL)
— Man måste ha ett facit och SAOL är det bästa tillgängliga. Fast vi kan ju alla komma på ord som är svenska men som ändå inte finns med i ordlistan. Det finns till exempel mängder med självklara sammansatta ord vi kan skapa, men av dem är endast ett fåtal med i SAOL.  Orden overheadprojektor och försäljare finns med i ordlistan men inte sammansättningen overheadprojektorförsäljare o.s.v.

Även om inte alla sammansatta ord finns med så godkänns inga särskrivningar. Kan spelet rentav motverka att folk skriver isär?
— Ja, jag tror faktiskt att det kan vara ett bra knep för att förstå hur sammansättningar fungerar, till exempel att leverpastejen är något annat än lever pastejen.

Hur är det egentligen, har särskrivningar ökat?
— Ja, för sjutton. Särskrivningar har ökat väldigt mycket senaste 30 åren, men man vet inte riktigt varför även om det finns ett par tänkbara förklararingar. En är att engelska influenser ligger bakom dagens språkutveckling. En annan förklaring är att människor ser många skyltar och etiketter med särskrivningar; när apelsin och juice kommer på olika rader, saknas det ofta ett bindestreck. Att man inte längre använder skrivstil i samma utsträckning som förr är en tredje, och kanske den bästa. När jag gick i skolan, var man tvungen att skriva med skrivstil och då blev det tydligt att ord som järnvägskorsning skulle hänga ihop.

Hur påverkar ordbehandlingsprogram, som Word, särskrivningar?
— Man kan säga att Word kanske inte orsakar särskrivningar, men programmet motverkar dem inte heller när det godkänner ord som är särskrivna och rödmarkerar ord som är sammansatta.

Finns det några ”språkliga knep” för att bli bättre på ordspel?
— Spela mer! Men sedan är det så att ju fler ord man har i sitt ordförråd, desto lättare är det att hitta de ord man söker. Att vara medveten om hur svenska ord är uppbyggda är säkert till hjälp för att koppla ihop be- med lågtyska lånord som betala, besöka, osv och se att bokstavskombinationerna –ing och -ning utgör ändelser i ord som åkning, sökning, rökning, etc. Genom att ha koll på stam och ändelser blir man förmodligen en skickligare spelare. Men hur grammatiskt medveten man än är, så tvivlar jag på att man skulle slå den erfarne spelaren.

Text: Elin Melin, forskning.se
 

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera