Demokratisering sker i snabba språng
Demokratisering ses ofta som något som tar lång tid. Nu har forskare vid Stockholms universitet analyserat alla övergångar till demokrati som någonsin skett. Forskningen visar att demokratisering i själva verket går snabbt. I hälften av fallen har det tagit mindre än 2,4 år att gå från diktatur till demokrati och i nästan en fjärdedel av fallen har det gått över en natt.
Att demokratisera ett land kan kräva dramatiska uppbrott. Flera klassiska statsvetenskapliga studier har tidigare betonat vikten av en demokratisk kultur och långsamma reformer för att demokratiseringsprocessen ska lyckas. Nu visar tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, Patrik Lindenfors, Fredrik Jansson och Mikael Sandberg, att demokratisering oftast är en mycket snabb process. I själva verket ligger mediantiden för övergångar mellan diktatur och demokrati på enbart 2,4 år. Övergångar i den andra riktningen sker ännu snabbare, oftast från ena dagen till den andra. Slutsatserna kommer från en analys av alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin skett.
Forskargruppen, som består av en biolog, en matematiker och en statsvetare, har använt sig av ett evolutionärt angreppssätt och studerat institutionella förändringar som skett i världens länder. På så sätt har ett evolutionärt landskap av hur politiska system förändrats genom historien blottlagts. I detta landskap visade sig diktatur och demokrati vara stabila politiska system medan övriga möjligheter antingen inte uppstått eller fungerat som mycket kortvariga mellanstationer.
– De flesta reformer har antingen varit förändring inom diktatoriska eller demokratiska system, medan det varit mycket ovanligt med reformer som lett till gradvisa övergångar däremellan. I de fall övergångar mellan de båda stabila politiska systemen faktiskt skett har dessa övergångar varit mycket snabba, säger Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap.
Resultaten är del av ett större projekt för att försöka förstå samhällsförändringar som en evolutionär process.
– Det finns både intressanta skillnader och intressanta likheter mellan biologisk evolution och hur kultur och samhällen förändras över tid. Förståelsen av det naturliga urvalet har revolutionerat biologin och gett oss verktyg att förstå fenomen som annars vore obegripliga. Frågan är om det går att formulera en liknande teori för kulturförändring, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologi.
Fakta om evolutionär kulturforskning
Evolutionär kulturforskning är ett växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige finns ämnet representerat vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Där arbetar bland annat biologer, matematiker, statsvetare, historiker, antropologer, arkeologer, lingvister, sociologer och psykologer för att tillsammans försöka förstå kulturförändring. Centret startades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.
Resultaten av studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
För mer information kontakta gärna:
Patrik Lindenfors (docent i zoologi), Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-559 24 341, e-post patrik.lindenfors@zoologi.su.se
Fredrik Jansson (forskarstuderande i matematik), Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 55, e-post fredrik.jansson@intercult.su.se
Mikael Sandberg (professor i statsvetenskap), Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, mobil 070-493 66 19, e-post mikael.sandberg@hh.se
