Cellprovskontroll räddar liv på mer än ett sätt
Regelbunden gynekologisk cellprovskontroll räddar liv genom att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid innan dessa utvecklas till cancer – men också genom att förbättra chansen till framgångsrik behandling i de fall cancer inte kunde förebyggas.
– Vi kunde se att de kvinnor som avlider av livmoderhalscancer oftast inte har deltagit i cellprovskontroll på länge. Det här är viktig information för kvinnor som tvekar när det gäller så kallad screening genom gynekologisk cellprovskontroll och ger en god kunskapsgrund inför kommande förändringar i dagens screening-program, säger Pär Sparén, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom en ny nationell studie som publiceras online i den ansedda vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ).
I Sverige får totalt cirka 450 kvinnor livmoderhalscancer årligen, varav ungefär 140 avlider. Bland den stora majoriteten kvinnor (cirka 80 procent) som deltar i screening vart tredje år, är det färre än ett tjugotal som får en obotlig livmoderhalscancer som leder till döden. Bland de fall som upptäcks vid rutinprovtagning innan symptom är det färre än fem fall årligen som inte kan botas.
I den nu aktuella studien har forskarna undersökt samtliga nya fall av livmoderhalscancer i Sverige under tre år (1999-2001), totalt 1230 fall. Arbetet bygger på data från det Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovkontroll och ingår i projektet ACCES (Advancing Cervical Cancer Eradication Strategies), vars syfte är att övervaka och utvärdera den långsiktiga effekten av gynekologiska screening-program och vaccination mot humant papillomvirus (HPV), som orsakar livmoderhalscancer.
Resultatet av studien visar att kvinnor med livmoderhalscancer som upptäcks på grund av symtom har en betydligt bättre chans att botas om de tidigare har undersökts regelbundet med cellprov än om de inte deltagit i någon form av screening-program. Av de kvinnor med livmoderhalscancer som upptäcks först vid screening-tillfället, det vill säga cellprovtagning utan föregående symtom, har cirka 92 procent chans att bli botade från sin cancer. Detta gäller även för de kvinnor som inte tidigare tagit cellprover utan deltar i screening för första gången.
– Det här visar tydligt att de positiva resultaten när det gäller livmoderhalscancer efter introduktion av screening inte beror på överdiagnostik av oskyldiga cancerformer, utan att den tidiga upptäckten medför en verkligt förbättrad chans till bot. Det är ett starkt argument föra att ta prov vid inbjudan även om man känner sig frisk, säger studiens försteförfattare, Bengt Andrae, överläkare på Kvinnoklinken vid Gävle sjukhus och även verksam vid Karolinska Institutet.
I en ledarartikel i samma nummer av BMJ kommenterar ledande europeiska epidemiologer att metodiken i den landsomfattande svenska studie bör ses som en förebild för utvärdering av screening-program (audit) som rekommenderas i europeiska riktlinjer. Arbetet med studien har bland annat finansierats av Cancerfonden och Centrum för forskning och utveckling Uppsala universitet/Landstinget Gävleborg. ACCES-projektet finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Bengt Andrae är även ordförande i arbetsgruppen för cervixcancerprevention i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, och Pär Sparén är föreståndare för Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovkontroll.
Publikation: ”Screening and cervical cancer cure: population based cohort study”, Bengt Andrae, Therese M-L Andersson, Paul C Lambert Levent Kemetli, Lena Silfverdal, Björn Strander, Walter Ryd, Joakim Dillner, Sven Törnberg och Pär Sparén, BMJ online 2 March 2012.
