Fjäderdetektiver i arbete
Vilda änder i naturen är ofta bärare av influensavirus. Sedan 2002 har forskare studerat hur virus sprids i naturen genom flyttande fåglar. En fråga som har varit svår att besvara är varifrån olika änder kommer ifrån. Nu har forskarna kommit en bit på vägen genom att studera den kemiska sammansättningen i fåglarnas fjädrar.
– Fjädrar är som våra naglar, eller hårstrån, säger Jonas Waldenström, docent vid Linnéuniversitet, som tillsammans med doktor Gunnar Gunnarsson vid Högskolan i Kristianstad lett arbetet. När fjädern är fullvuxen så är den i det närmaste att likna vid död vävnad och det kemiska innehållet bevaras.
Vissa kemiska ämnen finns i olika varianter, så kallade isotoper. Sammansättningen av isotoper varierar mellan olika områden på grund av skillnader i berggrunden eller beroende på nederbördens riklighet. Sammansättningen av isotoper i en fjäder blir därmed beroende av miljön där fågeln befann sig medan fjädern växte ut.
Under ett par års tid samlade Jonas Waldenström och hans kollegor en liten bit av gräsändernas stjärtfjädrar för att studera isotopsammansättningen. Vad de ville veta var om man på detta sätt kunde spåra varifrån fågeln kom.
Resultaten, som i veckan publicerades i tidningen PLoS ONE, visar att upptagningsområdet för flyttande änder vid Ottenby kommer från nordost, huvudsakligen från Finland, Estland och Ryssland. Ju senare på hösten desto längre österifrån kom änderna. Forskarlaget fortsatte sedan med att koppla ihop kunskapen om flyttningen med vilka influensavirus som änderna bar på.
– Vi kan visa att olika populationer av änder bär med sig sina olika influensavirus och att dessa sedan sprids till andra fåglar under flyttningen, säger docent Jonas Waldenström. Detta är första gången vi kan koppla virus till ursprungsområden och det ger oss möjlighet att bättre förstå influensavirusets epidemiologi.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Kristianstad och forskare i Holland och Kanada.
INFORMATION
Studien är fritt tillgänglig på tidningen PLoS ONEs webbplats:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0035679
Jonas Waldenström och hans forskargrupp ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Här kan du läsa mer om gruppen: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Ecology-and-Evolution-in-Microbial-model-Systems
ttp://lnu.se/personal/jonas.waldenstrom
Gunnar Gunnarsson är verksam vid Högskolan i Kristianstad och specialiserad på andekologi. Gunnar har varit knuten till Linnéuniversitetet som postdoktor, men är nu åter i Kristianstad.
http://www.hkr.se/gunnar-gunnarsson
