Förändringar i hjärnans vitsubstans kan kopplas till demens
Vissa symptom som är typiska för demenssjukdomar har en koppling till förändringar av hjärnans vitsubstans. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som öppnar ett nytt spår mot framtida behandling av demens.
Senare års forskningsresultat har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom, och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans.
I den vita substansen dominerar långa nervutskott (axoner). Dessa ligger normalt inbäddade i fettrika skidor (myelin) vilket ger en snabb spridning av nervimpulser i axonerna. I områden med vitsubstansförändringar har man sett att såväl myelin som axoner har brutits ned.
Problemet är att sådana förändringar kan ses även hos äldre personer som inte har någon uppenbar nedsättning av intellektuella eller psykiska funktioner. Hur vitsubstansförändringar uppkommer och vilken betydelse de har för utvecklingen av demens är därför omdebatterat.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat både kliniska symptom, radiologiska fynd och kemiska substanser i cerebrospinalvätskan hos äldre personer med och utan uppenbar demens.
Resultaten visar att förändringar i vitsubstansen kan kopplas till kognitiva och intellektuella symptom som apati, hämmade tankeprocesser och känslouttryck samt nedsatt rörelseförmåga.
– Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en nedbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger doktoranden Michael Jonsson, som har presenterat resultaten i sin avhandling vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Avhandlingen visar att nedbrytningsprocessen sannolikt sätts igång och drivs av vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändringar och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Resultaten kan vara ett steg mot en framtida läkemedelsbehandling mot vitsubstansförändringar och dess symptom.
LÄNK TILL AVHANDLING
http://hdl.handle.net/2077/28482
Avhandlingen “White matter changes in patients with cognitive impairment – clinical and pathophysiological aspects” försvarades vid en disputation den 20 april.
